No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri. Vid resultatet framgick bland annat att sjuksköterskorna upplevde rädsla och otillräcklighet vid mötet med psykisk sjukdom. De upplevde även att tidsbrist, kunskapsbrist och brist på erfarenhet försvårade mötet. Informanterna medgav att det fanns en stigmatisering kring patientgruppen men att denna inte påverkade omvårdnaden. De uttryckte även ett missnöje över samarbetet mellan psykiatri och somatik. Slutsatsen var att det krävs mer kunskap inom somatiken om psykiska sjukdomar samt ett bättre samarbete mellan dessa två instanser. / The aim of this qualitative study was to explore nurses’ experiences of caring for patients with psychiatric illness in the somatic care. Seven nurses employed by SUS Malmö were interviewed. The material was analysed with Burnard´s content analysis (1991). A total of five main categories and twelve sub categories were developed. The main categories were the nurses’ feelings during the meeting with psychiatric illness, aspects that made the care complicated, the connection between body and soul, stigmatisation and prejudice and the cooperation between the somatic and psychiatric care. The result showed that the nurses experienced fear and insufficiency during the meeting with psychiatric illness. They also perceived that lack of time, knowledge and experience made the meeting more difficult. The informants admitted that there were a stigmatization with this group of patients but according to them it did not affect the care. They also expressed dissatisfaction over the cooperation between the somatic and the psychiatric instances. The conclusion was that the somatic care requires more knowledge about psychiatric illness and also that a better cooperation between these two instances are necessary.

A literature study abot the patient´s experience of the meeting with the nurse / En litteraturstudie om patienternas upplevelse av mötet med sjuksköterskan.

Bakgrund Självskadebeteende är ett växande problem som orsakar stort lidande på individnivå. Stigmatisering av personer med självskadebeteende existerar såväl inom sjukvården som i samhället i stort. Personal inom den somatiska akutsjukvården möter ofta patienter med självskadebeteende, men har inte alltid de verktyg som krävs för att bemöta dem på ett tillfredsställande sätt. Det finns ett behov av att sammanställa rådande forskning inom området för att på så sätt belysa vårdpersonalens bemötande av patienter med självskadebeteende och undersöka på vilket sätt det påverkar denna patientgrupp. Syfte Syftet var att belysa bemötandet av personer med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som bygger på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ eller mixad metod. För insamling av de valda artiklarna har databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO använts. Artiklarna har kvalitetsgranskats med utgångspunkt från Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet har sammanställts och utvärderats med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet delades upp i fyra kategorier: Patientens upplevelse av bemötande, Sjuksköterskans perspektiv, Vårdmiljöns betydelse samt Remittering och uppföljning.I resultatet framgick att medmänsklig omsorg, med ett vänligt, respektfullt, lyhört och individanpassat bemötande, var det som betydde mest för patienter med självskadebeteende. Det framkom också att personal på akutmottagningar saknade kunskap och utbildning för att bemöta denna patientgrupp, vilket resulterade i negativa attityder, frustration och irritation som i slutändan kunde det bidra till en sämre, eller till och med utebliven, vård. Slutsats Föreliggande litteraturöversikt visade på att en utbildning i självskadebeteende, både i grundutbildningen till sjuksköterska och för personal inom den somatiska akutsjukvården, skulle bidra till ökade kunskaper, ökad förståelse och ett bättre bemötande av denna patientgrupp. / Background Self-harm or non-suicidal self-injury is a growing health problem that causes great suffering for the individual. Stigmatization of people who self-harm exists both within healthcare and in the society at large. Staff working in somatic emergency departments often encounter patients who have self-harmed, but do not always have the right tools to respond to them in a satisfactory manner. There is a need to compile existing research in the field in order to shed light on the healthcare staff’s interactions with patients who self-harm and investigate how it affects this patient group. Aim The aim of this study was to illuminate emergency department staffs’ interactions with people who self-harm. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative or mixed method. To collect the selected articles, the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO have been used. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University’s assessment document for scientific classification and quality. The results have been compiled and evaluated with an integrated data analysis. Results The results were divided into four categories: The patient’s experience of interactions, The nurse’s perspective, The importance of the care environment and Referral and follow-up.The results showed that humane care, with a friendly, respectful, responsive and individually adjusted interaction, was what mattered the most to patients who self-harm. It also emerged that emergency department staff lacked the knowledge and training to deal with this patient group, which resulted in negative attitudes, frustration and irritation that ultimately could contribute to poorer, or even non-existent, care. Conclusions The present literature review showed that an education in self-harm, both in the basic education for students who are training to become nurses and for staff within somatic emergency healthcare, would contribute to increased knowledge of, increased understanding for and better interactions with this patient group.Keywords: Self-harm, interactions, nurse, emergency department.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland världens befolkning och återfinns i alla åldrar. Detta gör att samsjuklighet mellan somatisk sjukdom och psykisk ohälsa blir allt vanligare. Sjuksköterskor oavsett arbetsplats kommer att hamna i situationer där de ska ge omvårdnad åt personer med psykisk ohälsa. Det sätter press på sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad åt denna patientgrupp inte enbart inom psykiatrin utan även inom somatisk slutenvård. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad åt patienter med psykisk ohälsa inom somatisk slutenvård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metodik inkluderades. Resultat: Dataanalysen ledde till tre kategorier. Rädsla påverkar omvårdnaden, Bristande kunskap påverkar omvårdnaden samt En bristande organisation påverkar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor inom den somatiska slutenvården känner rädsla, okunskap och att det finns brister i organisationen vilket påverkar omvårdnaden. De behöver ökad kunskap och förståelse kring personer med samsjuklighet av psykisk ohälsa och somatisk sjukdom.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är ett ständigt ökande problem i samhället, där denna patientgrupp ofta utsätts för stigma och fördomar. Fördomar som finns bland vårdpersonal påverkar dessa patienters hälso- och sjukvård, i synnerhet när de behandlas utanför den psykiatriska avdelningen. En sjuksköterska ska arbeta och eftersträva att ge en god och jämlik vård till alla patienter som den möter. Att möta patienter med psykisk sjukdom kan vara svårt, speciellt om inte kunskap finns om hur vårdpersonalen bemöter dessa personer på bästa sätt, men genom att kunna lita på patienterna, ha ett gott bemötande och att inte enbart se personen som en diagnos kan det underlätta den terapeutiska relationen mellan patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter som patienter med psykisk sjukdom har av att söka vård för fysiska besvär. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar med kvalitativ ansats gjordes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Dåligt bemötande och faktorer som påverkar hälso- och sjukvården. Resultatet visade övergripande på hur patienternas erfarenhet av att bli bemött med stigma och fördomar var ett faktum. Patienterna upplevde sig bli bemötta på ett dåligt sätt, vilket var en av faktorerna som påverkade deras tillgång till somatisk vård negativt. Den dåliga tillgången till hälso- och sjukvården grundade sig även i att patienternas somatiska symtom ofta förklarades som en del av den psykiska sjukdomen. Denna brist på vård kunde förklaras med brister i organisationen, konsekvenserna av att ha en psykisk sjukdom, men även tillfällen där patienterna hade upplevt en trygg och säker vård. Konklusion: Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är en väsentlig del i att kunna ge alla patienter den vård de förtjänar, och enligt lag, ska få. För att kunna ge en adekvat vård krävs även kunskap och fortsatt utbildning i ämnen där det finns bristfälliga faktorer.

Larsson, M & Lundberg, G. Mötet mellan psykiatri och somatik – en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2010.Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa de upplevelser sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har då de vårdar patienter med somatiska sjukdomstillstånd. Sex sjuksköterskor från en psykiatrisk avdelning i södra Sverige intervjuades. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Burnard (1991) där fem kategorier med tillhörande subkategorier framkom. Dessa var kategorierna; Inställningar till att vårda patienter med somatiska tillstånd, upplevelser gällande behovet av kunskap angående somatiska tillstånd, upplevelser kring samarbetet mellan den psykiatriska och somatiska verksamheten, samarbete och resurser på avdelningsnivå samt syn på kropp och själ. Resultatet visade bland annat att sjuksköterskorna ofta kände sig trygga med att vårda patienter med somatiska tillstånd. Informanterna sökte oftast kunskap på eget initiativ och det fanns en önskan om fler rutiner kring uppdatering av kunskap om somatiska tillstånd. Åsikterna gick isär när det gällde samarbetet mellan de somatiska och psykiatriska klinikerna på sjukhuset och hospitering ansågs vara ett bra tillvägagångssätt för att öka förståelsen för varandras verksamheter. Informanterna såg ett tydligt samband mellan kropp och själ, och menade att den psykiska och den fysiska hälsan påverkade varandra. Slutsats utifrån resultatet var att det hade varit positivt med utökade resurser och rutiner för ökad fortbildning gällande somatiska tillstånd. Hospitering skulle kunna vara ett bra sätt för att öka förståelsen mellan de psykiatriska och somatiska klinikerna på sjukhuset. / Larsson, M & Lundberg, G. The meeting between psychiatric and somatic care – an interview study regarding nurses’ experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2010. The purpose of this qualitative study was to enlighten the experiences of nurses within psychiatric care when caring for patients with somatic comorbidities. Six nurses, at a psychiatric ward in the south of Sweden, were interviewed. The material was analysed with a manifest content analysis according to Burnard (1991) and five categories with belonging sub-categories emerged. These were the categories; Attitudes in caring for patients with somatic conditions, experiences regarding the need of knowledge concerning somatic conditions, experiences regarding the cooperation between psychiatric and somatic clinics, cooperation and resources at the ward, and view of body and soul. The result showed inter alia that nurses often felt secure when caring for patients with somatic conditions. The informants often sought knowledge on their own initiative and wished for more routines regarding continuous renewal of their knowledge concerning somatic conditions. There were different opinions concerning the cooperation between the somatic and psychiatric clinics of the hospital and visiting each other’s ward for some time was considered a good method of increasing the understanding for each other’s field. The informants saw a clear connection between body and soul, and thought that the mental and physical health influenced each other. The conclusion in the study was that it would be positive with increased resources and routines in furthering the knowledge of somatic conditions. Visiting other wards could be a profitable way of increasing the understanding between the psychiatric and somatic clinics of the hospital.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.  Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården.  Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård.  Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård. / Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Background: Mental illness is a growing public health issue both in Sweden and internationally. Because of the fact that comorbidity is common in this group of patients it’s likely that nurses will come across patients with mental illness in different somatic settings. Patients often have complex needs due to their mental illness and can be challenging to care for. To enable good care for these patients it requires high competence in nursing. Aim: The purpose was to describe nurse's experiences of caring for patients with mental illness in somatic care. Method: A literature review with twelve scientific articles analyzed and compiled. The articles were retrieved from the databases Cinahl complete and Pubmed. Results: The result is divided in to three themes, Lack of knowledge leads to insecurity, Challenges in creating trust in a caring relationship and Conflicting emotions. The results showed that nurses experience of caring for patients with mental illness is negatively affected by the lack of knowledge regarding mental illness. Other factors that also affected the negative experience was lack of time, personal fears in caring for these patients and lack of support. Conclusion: The result showed that nurses experience when caring for patients with mental illness was affected by different interconnected. The factors mainly consisted of lack of knowledge, feelings of care encounter and lack of time that created challenges to build a caring relationship and good care. Nurses expressed a will to help patients suffering from mental illness but they were affected by the perception of patients being challenging to care for. Increased knowledge and competence for caregivers regarding mental illness could reduce the stigmatization that this group of patients suffer from. It could also enhance their trust in health care personnel. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även globalt. Personer med psykisk ohälsa faller ofta offer för stigmatisering både i samhället och i vården. Samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp vilket innebär att sjuksköterskor kommer att möta dem i olika somatiskt vårdkontexter. Sjukdomsbilden hos personer med psykisk ohälsa kan vara komplex och utmanande att bemöta. För att möjliggöra god vård ställer det höga krav på sjuksköterskors kompetens. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i mötet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva artiklar sammanställdes och analyserades. Artiklarna valdes ut från databaserna Cinahl complete och Pubmed.  Resultat: Resultatet lyfts fram i tre olika teman, Brist på kunskap leder till osäkerhet följt av Utmaningar att skapa tillit i vårdrelationer och Motstridiga känslor. Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård påverkades negativt av den egna kunskapsbristen om psykisk ohälsa. Andra faktorer som också spelade in i den negativa upplevelsen var tidsbrist, rädslor inför patienter och brist på stöd i arbetet.    Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskornas upplevelser i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa påverkades av olika faktorer till vilka ett samband kunde ses. Faktorerna bestod i huvudsak av bristande kunskap, känslor i mötet och tidsbrist som skapade utmaningar att skapa en god vårdrelation och god vård. Sjuksköterskorna uppvisade en vilja att hjälpa patienter med psykisk ohälsa men blev påverkade av att patienterna upplevdes svåra att bemöta och vårda. Ökad kunskap och kompetens om psykisk ohälsa hos vårdpersonal skulle minska stigmatiseringen som denna patientgrupp upplever och därmed öka deras förtroende för vården.

Bakgrund: Vård i livets slutskede syftar till att lindra lidande och främja väl­befin­nande för den unika patienten och dess närstående. Sjuksköterskor bör vårda caritativt och personcentrerat gentemot patienten, samt stödja närstående under och efter dödsfallet. Lagar och styrdokument syftar till att säkerställa vårdkvaliteten, patient och närståendes rättigheter samt stödja för sjuksköterskorna i vården vid livets slutskede. De medför också krav på autonomi, integritet och delaktighet samt kommunikationsförmåga, lyhördhet och empati. Tidigare forskning visar dock att vården brister enligt patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede inom en somatisk vårdmiljö. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa, två kvant­ita­tiva samt en mixad ansats. Resultat: Sjuksköterskorna eftersträvade en idealisk vård för patienter och närstående, men konfronterades med olika utmaningar när de vårdade i livets slutskede i den somatiska vårdmiljön. Emellertid framkom även vissa möjligheter, såsom kompetensutveckling, vårdplanering, prioritering och att arbeta personcentrerat. Att vårda i livets slutskede kunde medföra professionella konsekvenser som fordrade strategier för att hantera dem. Slutsats: Det multiprofessionella samarbetet behöver förbättras liksom priorit­ering av gemensamma mål med vården. Sjuksköterskorna behöver formellt stöd för att bearbeta känsloreaktioner och upprätthålla energi. Vidare behövs mer utbildning och mer tid för att idealet ska nå verkligheten.