Background: A large percentage of the world's population suffers from mental illness. Comorbid patients experience inferior treatment when seeking help within somatic hospital care. Negative attitudes and stigmas towards patients with mental illness exist within somatic hostpital care and may affect the patient's well-being from several perspectives. Aim: The purpose is to describe attitudes and experiences of nurses in connection with treating mentally ill patients within somatic hospital care. Method: A literature review has been completed using surveys of exisitng knowledge. Literature searches were conducted with the databases PubMed and Cinahl Complete. Eight qualitative and four quantitative surveys were employed to achieve these results. The surveys were reviewed and analyzed by the authors of the literature review, the outcome of which is reflected in the four resulting themes. Results: The authors recognize a significant lack of nursing knowledge within somatic hospital care in connection with the treatment of patients who suffer from mental illness. The authors of this literature review present the results using four themes: Positive and Negative attitudes, Holistic care, Difficulties in caregiving, and Lack of knowledge and experience. Discussion: The discussion is based on Barker's Tidal Model and holistic care. Nursing experiences and attitudes have been analyzed using this model, the utcome of which has illustrated difficulties in the treatment of mentally ill patients by nursing professionals within somatic hospital care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.    Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar.    Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom.     Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomar / Background: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals.     Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care.   Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates.   Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness.   Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.

Bakgrund: Suicid är idag den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige. Den enskilt största risken att avlida i suicid är tidigare suicidförsök. Det är en frekvent förekommande anledning till akut vård, vilket innebär att sjuksköterskor utanför den psykiatriska vården möter dessa patienter. Patienter som utfört suicidförsök beskriver både positiva och negativa erfarenheter av vården. I sjuksköterskans ansvar ingår att utföra bedömningar och att tillsammans med patienten komma överens om omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där tio kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Färgkodning användes för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Dessa tematiserades sedan under tre rubriker. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de inte hade den utbildning och kunskap eller de erfarenheter och färdigheter som behövdes för att vårda dessa patienter. Det framkom även att hög arbetsbelastning och tidsbrist påverkade mötet negativt. Vidare beskrevs att vården som gavs främst var inriktad på de fysiska behoven. I mötet väcktes känslor som medlidande, ilska, rädsla och lidande.    Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. Författarna har kommit fram till att etableringen av den mellanmänskliga relationen kan hindras på grund av osäkerhet, tidsbrist, hög arbetsbelastning, kommunikationssvårigheter eller om fokus läggs på observation av symtom och tecken snarare än att lära känna personen bakom dessa. Den kan även hindras om sjuksköterskan och patienten ser varandra på ett stereotypt sätt. Vidare diskuteras om sjuksköterskornas beskrivna sympati är gynnsam eller hämmande i vården av suicidnära patienter. / Background: Suicide is today the most common external cause of death in Sweden. The single greatest risk to die in suicide is a previously performed suicide attempt. This is a frequently occurring reason for acute care which means that nurses outside psychiatric care is meeting these patients. Patients that has attempted suicide describes both positive and negative experiences of the care provided. In the nurses’ responsibilities includes performing assessments and to reach agreement in which nursing measures to apply. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of encountering suicidal patients in somatic care. Method: A litterature review has been performed. Ten qualitative articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed. Color coding was used to identify similarities and differences in the results of the articles. These were then themed under three headlines. Results: The results showed that the nurses experienced that they did not have the education, knowledge, experiences or skills needed to care for these patients. It also emerged that high workload and lack of time affected the encounter negatively. Furthermore, it was described that the care provided was mainly focused on the physical needs. Feelings that were evoked in the encounter were primarily compassion, anger and fear. Discussion: The result has been discussed based on Joyce Travelbee’s theory of the interpersonal relationship. The authors has come to the conclusion that the establishment of the interpersonal relationship can be hindered because of uncertainty, communication difficulties, or if focus is placed on observing symptoms and signs, rather than getting to know the person behind them. It can also be hindered if the nurse and the patient see each other in a stereotypical way. Furthermore, it is discussed whether the described sympathy is beneficial of inhibitory in the care of suicidal patients.

Bakgrund: Psykisk ohälsa växer världen över. Patienter med psykisk ohälsa behöver även vård för fysiska åkommor. På grund av denna samsjuklighet och den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen ökar patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tidigare forskning visar att patienter med psykisk ohälsa undviks inom somatisk vård och att de upplevde maktlöshet. Patienter med psykisk ohälsa upplevde stigmatiserande attityder som påverkade den så viktiga relationen i omvårdnaden negativt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av och attityder till att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt innehållande femton vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklar som valdes till litteraturöversikten är etiskt godkända eller där författarna till studierna gjort etiska överväganden. Artiklarna för denna litteraturöversikt erhåller medel till hög kvalité efter kvalitetsgranskning. Artiklarnas resultat analyserades av författarna och sorterades in i kategorier utifrån skillnader och likheter. Resultat: Fyra huvudkategorier hittades: känslor som sjuksköterskor upplever, sjuksköterskors upplevelser av brist på kunskap som påverkar omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa, sjuksköterskors negativa attityder i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa och sjuksköterskors upplevelser av brister i arbetsmiljön. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde olika svårigheter och negativa attityder i mötet med patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården och detta kan tyda på en kunskapsbrist. Med mer kunskap om patienter med psykisk ohälsa kan sjuksköterskor uppleva sig säkrare och tryggare i omvårdanden av dessa. Det finns känslor som osäkerhet, rädsla och frustration hos sjuksköterskorna i mötet med patienterna och som många gånger leder till negativa attityder. Genom utökad kunskap kan sjuksköterskors känslor av trygghet i omvårdanden förbättras och det kan då leda till positivare attityder till patienter med psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is increasing all over the world. Patients with mental illness also need treatment for physical affections. Because of this comorbidity and the increasing mental illnesses amongst the population, the number of patients with mental illness within somatic care increase. Previous research shows that patients with mental illness are avoided within somatic care and experience feelings of impotence. Patients with mental illness experience stigmatizing attitudes that had a negative impact on the important caregiving relation. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of and attitudes caring for patients with mental illness within somatic care. Method: An outline containing fifteen scientific articles. The articles were searched for in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The chosen articles for the literature review are ethically approved or that the authors of the studies made ethical consideration. The articles for this literature review achieve means with high standard after quality review. The result of the articles was analysed by the authors and sorted into categories based on similarities and differences. Results: Four main categories were found: emotions that nurses’ experience, nurses’ experiences of lack of knowledge that effects the care of patients with mental illness, nurses’ negative attitudes in care towards patients with mental illness, nurses’ and nurses’ experience of deficiency in the working environment. Conclusion: Nurses experienced different difficulties and negative attitudes caring for patients with mental illness within the somatic care and that might be a lack of knowledge. With more competence about patient with mental illness the nurses may experience more security and confidence in the care. Nurses’ emotions were insecurity, fear and frustration meeting with patients and that lead to negative attitudes. Expanded knowledge may give nurses confidence in care for this patients and that may lead to more positive attitudes to patients with mental illness.

<p>Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten.</p> / <p>Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.</p>

Bakgrund: Psykiska sjukdomar beräknas drabba var fjärde person i världen. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vårdas då inom somatisk vård. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats bestående av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade på att vårdpersonalens attityder påverkades av deras upplevelse av brist på kunskap om att vårda psykiskt sjuka. Attityderna påverkades även av brist på stöd från organisationen, negativa känslor inför patienterna som exempelvis rädsla och upplevelser och föreställningar om hur patienterna var. Diskussion: De centrala fynden som framkom var: vårdpersonalens negativa attityder till patienternas tillfrisknande och framtidsutsikter, vårdpersonalens upplevelse av brist på kunskap som gjorde att de undvek patienterna och vårdpersonalens rädsla för att de psykiskt sjuka patienterna skulle bli aggressiva och våldsamma. Dessa fynd diskuterades utifrån Watsons teori om transpersonell omsorg. Slutsatser: Sjuksköterskor måste bli bättre på att tillfredsställa psykologiska, sociala och andliga behov samt uppmuntra och stödja hopp om framtiden hos patienten. / Background: Approximately one out of four people in the world are afflicted by mental illness. These patients suffer from somatic diseases to a higher degree and will then require non-psychiatric specialized care. Aim: The aim was to describe factors that affect health professionals' attitudes to patients with mental illness within somatic care. Method: Literature review with a qualitative approach consisting of systematic review of fourteen qualitative and quantitative articles. Results: The results showed that the health professionals experience of lack of knowledge in caring for mentally ill patients which affected their attitudes towards them. Their attitudes were also affected by the lack of support from the organisation, their negative feelings towards the patients as fear and experiences and preconceptions of how the patients are. Discussion: The main findings were: the health professionals' negative attitudes towards the patients' recovery and future, the health professionals' experience of lack of knowledge which made them avoid their patients and the health professionals' fear of aggression and violence from the patients. These findings were discussed against Watson’s theory of transpersonal caring. Conclusions: Nurses needs to improve their ability to satisfy psychological, social and spiritual needs as well as encourage and support hope for the future within the patient.

Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården. Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Åtta vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och fyra kvalitativa, har analyserats och ligger till grund för resultatet. För sökningen användes databasen PubMed. Resultat: Resultatet tyder på att de negativa inställningarna till psykisk sjukdom överväger över de positiva. De framträdande orsakerna är framförallt brist på kunskap och erfarenhet, arbetsmiljöns påverkan, föreställningar om patienters beteende, negativa känslor såsom rädsla, frustation och ilska samt uppfattningen att vården av patienter med psykisk sjukdom inte ingår i yrkesrollen hos somatiska sjuksköterskor. De få positiva inställningar som framkommit grundar sig på faktorer som tillräcklig kunskap, goda erfarenheter, en anpassad arbetsmiljö och en holistisk syn på omvårdnad där även vård av patienter med psykisk sjukdom ingår. Diskussion: I resultatdiskussionen resoneras det kring hur sjuksköterskans arbete försvåras av de faktorer som beskrivs ligga bakom de negativa inställningarna. Sjuksköterskor behöver mer stöd i form av arbetsmiljöfaktorer som tid, bemanning och anpassning av vårdutrymmen. Utifrån den teoretiska referensramen beskrivs hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors inställning och vad detta innebär för den vård patienter med psykisk sjukdom får inom somatiken. Förståelse för patienten är en viktig förutsättning för en bra vårdrelation. När vårdrelationen inte fungerar riskerar mötet mellan patienten och sjuksköterskan bli negativt och på så sätt skapas det negativa vårderfarenheter för både patienten och sjuksköterskan. / Background: Mental illness makes up a quarter of Sweden's disease burden but prejudice against people with mental illness is not an unusual phenomenon in today's society. Patients with mental illness have the same right to good health care as everyone else. General nurses with no specialist training should be able to care for these patients. It appears, however, that patients with mental illness do not receive health care under the same conditions and do not have the same health outcomes as patients without mental illness. These patients experience a need for security and trust in their caregivers but nurses show a tendency to act differently towards these patients. Aim: To describe nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic inpatient care settings. Method: A literature review has been made of scientific articles on general nurses' stance on caring for patients with mental illness in somatic care. Eight scientific articles, four quantitative and four qualitative, have been analysed and provide the base for the results. PubMed was used as database. Result: The results indicate that negative attitudes outweigh positive attitudes. The revealed causes of negative attitudes are mainly lack of knowledge and experience, work environment factors, preconceptions about patients' behaviour, negative emotions such as fear, frustration and anger, as well as the perception that caring for patients with mental illness is not part of the work of somatic care nurses. The few positive attitudes that have emerged are based on factors such as knowledge, good experience, an adjusted work environment and a holistic view of nursing care, which includes the care of patients with mental illness. Discussion: In the result discussion it is reasoned about how nurses’ work is being complicated by the factors described as causing negative attitudes. Nurses need more support in terms of work environment improvements such as more time, better staffing and adjusted care settings. The theoretical framework is used to clarify how the nurse-patient relationship is affected by nurses' attitudes and what implications this has on the care these patients received within somatic health care. Being understood is important for patients as a premise for a good nurse-patient relationship. With a dysfunctional nurse-patient relationship there is a risk for the nurse-patient encounter to be negative, which in its turn creates negative health care experiences for both patients and nurses.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats. Resultat: Stigmatisering, undvikande och särbehandling vid vård av psykiskt sjuka patienter var vanligt på somatiska vårdavdelningar. Faktorerna som påverkade sjuksköterskornas bemötande var rädsla, okunskap och brister i den vårdande miljön som patienterna vistades i. Diskussion: De flesta sjuksköterskor hade en negativ attityd till patienter med psykisk sjukdom och de själva ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap och erfarenhet att vårda de här patienterna. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha tillräckligt med kunskap, stöd från omgivningen och en medvetenhet om hur förförståelse och attityd kan påverka bemötandet vid vård av patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskor måste också få mer psykiatriutbildning för att minska den negativa attityden och rädslan. / Background: Nurses are in daily contact with people that has a mental illness regardless of where they work. It is commonly known that mental illness is increasing among the populations throughout the world. The general attitude in our society towards people with a mental illness is often negative and with fear. Objective: The aim is to highlight factors that will affect a basic trained nurse in somatic care, and the treatment of patients with a mental disorder. Method: A general literature review is conducted in a systematic way, where ten scientific articles are requested, reviewed, evaluated and then analyzed. There are six qualitative and four quantitative reviews. Results: Stigma, discrimination, and a tendency of treating mentally ill patients differently then other patients, is found to be common in somatic wards. Factors that influence nurses’ response, in addition to a general weakness in the caring environment, are fear and ignorance. Discussion: Most nurses have a negative attitude towards patients with a mental illness. Many of these nurses also feel they lack the necessary knowledge and skill that is required to properly care for these patients. Conclusion: Nurses require sufficient knowledge through education. In addition, they also benefit greatly from the caring environments support. It has to be brought forward that an awareness regarding the nurses’ attitudes and interest in understanding a patient may affect the outcome of how one is being perceived. There is a need for more psychiatric training to battle this negative attitude and fear.

Bakgrund: Begreppet delaktighet saknar en entydig definition. Trots detta har sjuksköterskor i Sverige en skyldighet enligt lag att arbeta för att göra sina patienter delaktiga. Betydelsen av vad delaktighet innebär är inte klarlagd och därför kan det uppstå problem i arbetet för delaktighet. Syfte: Syftet är att förtydliga innebörden av begreppet delaktighet ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Metod: Begreppsanalys i åtta steg enligt vårdforskarna Walker och Avant. Resultat: Begreppets fem attribut är; aktiv medverkan, bekräftelse, information, kommunikation och partnerskap. Alla attribut måste uppfyllas för att delaktighet ska införlivas. Slutsats: Delaktighet är en subjektiv upplevelse som kan vara svår att uppnå. Det krävs arbete för att skapa möjligheter för att alla delaktighetens attribut ska uppfyllas. / Background: The concept of participation lacks a clear definition. Nevertheless, nurses in Sweden have an obligation under law to work to make their patients participate. The significance of what participation implies is not cleared and therefore problems may arise in the work for participation. Aim: The purpose is to clarify the meaning of the concept of participation from a health science perspective. Method: Concept analysis in eight steps according to care researchers Walker and Avant. Results: The term's five attributes are; active participation, confirmation, information, communication and partnership. All of which must be met in order for participation to be incorporated. Conclusion: Participation is a subjective experience that can be difficult to achieve. Work is required to create opportunities for all attributes to be met.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett symtom på psykisk ohälsa som sedan millennieskiftet uppmärksammats i allt högre utsträckning. Den första kontakten med vården personer med självskadebeteende tar sker ofta via den somatiska akutsjukvården. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med dessa vårdinstanser. Det är därför av värde att öka kunskapen om hur sjuksköterskor upplever mötet med patienter med självskadebeteende. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med självskadebeteende inom somatisk akutsjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar söktes via databaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och Web of Science. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Av resultatet har framgått tre huvudkategorier vilka var: Sjuksköterskans tankar och känslor; Kompetens och kunskap; Faktorer som påverkar mötet och vården. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor inom somatisk akutsjukvård erfor både positiva och negativa upplevelser i mötet med patienter med självskadebeteende vilka frammanade olika känslor och tankar hos sjuksköterskor. Gemensamt för studierna var att sjuksköterskor uppgav att de hade bristande kompetens och kunskap i samband med omvårdnaden av dessa patienter. / Background: Deliberate self-harm is a symptom of mental illness that ever since the turn of the millennium has been increasingly highlighted. The first contact with healthcare a person with deliberate self-harm often takes place via the somatic emergency medical care. Patients testify to negative experiences in the meeting with these care instances. Therefore, it may be useful to investigate how nurses perceive the meeting with patients with deliberate self-harm. Aim: The aim of the literature review was to describe nurses’ experiences of meeting patients with deliberate self-harm in somatic emergency medical care. Method: The study was conducted as a literature review where 15 scientific articles were sought via the databases PubMed, CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The articles were quality-reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: In the process of describing nurses’ experiences, three main categories emerged which were: The nurse's thoughts and feelings; Competence and knowledge; Factors that affect the meeting and care. Conclusion: The result showed that nurses in somatic emergency medical care had both positive and negative experiences in the meeting with patients with deliberate self-harm which evoked different feelings and thoughts among nurses. Common to the studies was that nurses stated that they had a lack of competence and knowledge about this patient group.