Bakgrund: Psykisk ohälsa innefattar allt från avsaknad av välbefinnande till påvisande av psykiatriska tillstånd och suicidalitet. Psykisk ohälsa kan drabba alla personer och alla patientgrupper. Vanligt förekommande för den allmänutbildade sjuksköterskan är därför att vårda patienter med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ökat i samhället och kan vara mycket kostsamt ekonomiskt och emotionellt för individen och samhället.​       Syfte: ​​Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas inom somatisk och psykiatrisk vård vid psykisk ohälsa.  ​       Metod: ​​En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar varav sju kvalitativa, två kvantitativa och en artikel med mixad metod. Databaserna PubMed och PsycInfo användes vid datainsamling. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fyra analyssteg.​       Resultat: Utifrån dataanalysen framkom följande tre teman: Delaktighet eller inte delaktighet, Att känna sig stigmatiserad och Vikten av en terapeutisk relation. Resultatet pekade på att patienter värdesätter en vårdande relation vid vård i samband med sin psykiska ohälsa. Det framkom även att patienter stundtals kände sig förbisedda, inte delaktiga och negativa attityder från sjukvårdspersonal. Vidare framkom det att patienter kände sig delaktiga när de blev sedda som medmänniskor, blev korrekt informerade samt blev lyssnade till av vårdpersonal. ​       Slutsats: ​​Patienter värdesätter en fungerande vårdrelation.  När kommunikation, lyhördhet och förståelse är i fokus resulterar i en god erfarenhet av vården. Aspekter angivna som negativa för uppfattningen av vården var brist på tillit, kommunikation och avsaknad av en fungerande vårdrelation. Stundtals kände sig patienterna stigmatiserade, förbisedda och mötta av negativt laddade personliga åsikter från vårdpersonalen.  ​ / Background: ​​Mental illness includes everything from lack of well-being to prove of psychiatric conditions, and suicidality. Mental illness can affect all people and all patient groups. Therefor it is common for the general nurse to care for patients with mental illness. Mental illness has increased in society and can be financially and emotionally be very costly for the individual and for society.​       Aim: ​​The aim was to describe patients with mental illness experiences' of being cared for in somatic and psychiatric care. ​       Method: ​​A literature review of ten scientific articles was conducted, of which seven were qualitative, two quantitative, and one mixed method. The databases used for data collection were PubMed and PsycInfo. The results were analysed according to Friberg´s four step analysis method.​       Results: ​Based on the data analysis, the following three themes emerged: Participation or non-participation, Feeling stigmatized, and The importance of a therapeutic relationship. The results indicated that patients value a nurturing relationship when receiving care in connection with their mental illness. It also emerged that patients sometimes felt overlooked, not involved, and experienced negative attitudes from healthcare staff. Furthermore, it emerged that patients felt involved when they were seen as fellow human beings, were correctly informed, and were listened to by healthcare personel.​       Conclusions: ​​Patients value a functioning caring relations. The participants experienced good care when communication, responsiceness and understanding are in focus. Aspects indicating as negative for the perception of care were lack of trust, communication and lack of functioning caring relations. At times, the patients felt stigmatized, overlooked and faced with negatively charged personal opinions from the healthcare staff. ​​

The purpose of the bachelor thesis is to, from a didactic perspective, gain increased knowledge about how an artistic practice can be used in dance education. The study is conducted through a qualitative research method using the practice Dancing is... . For the research, four practice-based investigations were conducted in a dance studio. To analyze the result, coding was used as a method to identify various themes. The themes identified in the study were as follow: The body and its functions, Multilingualism, Passive-activity, Sensing the body, Seperation of the body and self, Attention and its direction, Drawings, Questions, Problem-formulations, Spatial direction, A composition-everything is happening simultaneously. These themes reflect MTS (Moving Through Stillness) as a practice and are components that can be used in dance education by creating a pedagogical structure. Moreover, since MTS has a somatic and artistic approach, this study provides a nuanced apporach to how these perspectives can be incorporated into dance education. As a result, this contributes to an increased understanding of how an artistic practice can be used in dance education.

Ledarstilars påverkan på idrottarens prestation och psykologiska tillstånd har visat sig vara signifikant och betydelsefull. Valet av ledarstil från en tränare kan både förbättra och försämra en individens prestation. Det har också visat sig påverka idrottarens upplevda ångest och självförtroende inom flera sporter. Dock finns det bristande kunskap om hur ledarstilar påverkar idrottarnas ångest och självförtroende inom klättring, vilket denna interventionsstudie ämnar undersöka. Ledarstilarna som används i studien inkluderar Direkt och Guided discovery och har definierats utifrån relevant litteratur. Ledarstilarnas effekt på klättrarnas upplevda ångest och självförtroende mättes med hjälp av Competitive State Anxiety Inventory - 2 Revised (CSAI-2R). Urvalet bestod av 40 deltagare i åldern 18-40 år, varav 10 var kvinnor (25%) och 30 var män (75%), som randomiserades till två grupper (Direkt och Guided Discovery). Forskningsfrågan besvarades genom upprepade ANOVA-test där resultaten från CSAI-2R jämfördes mellan de olika ledarstilarna. Inga signifikanta interaktionseffekter mellan ledarstil och test (före och efter) återfanns för någon av utfallsvariablerna. Dock fanns signifikanta resultat gällande förändringar i upplevd kognitiv och somatisk ångest oberoende av ledarstil. Således uppmuntras framtida forskning att vidare undersöka om ledarstilar har en signifikant påverkan på idrottarnas upplevda ångest och självförtroende eller inte, samt om det finns andra faktorer som kan ha en större betydande effekt på idrottarnas psykologiska tillstånd än ledarstilar. / The impact of leadership styles on athletes' performance and psychological state has been shown to be significant and meaningful. The choice of leadership style by a coach can both improve and impair an individual's performance. It has also been found to affect athletes' perceived anxiety and self-confidence in several sports. However, there is a lack of knowledge regarding the influence of leadership styles on athletes' anxiety and self-confidence in the sport of climbing, which this study aims to investigate. The leadership styles used in the study include Direct and Guided Discovery, and they have been defined based on relevant literature. Perceived anxiety and self-confidence were measured using the Competitive State Anxiety Inventory - 2 Revised (CSAI-2R). The sample consisted of 40 participants between the ages of 18 and 40, including 10 women (25%) and 30 men (75%), who were divided into two groups (Direct and Guided Discovery). The research question was answered through repeated ANOVA tests, where the results from the CSAI-2R were compared across the different leadership styles. No significant difference was found between the leadership styles. However, there were significant results regarding changes in perceived cognitive and somatic anxiety independent of the leadership style. Therefore, future research is encouraged to further investigate whether leadership styles have a significant impact on athletes' perceived anxiety and self-confidence or not, as well as whether there are other factors that may have a greater significant effect on athletes' psychological state than leadership styles.

Bakgrund: Samsjuklighet är vanligt förekommande bland personer med psykisk ohälsa. Samtidigt finns indikationer på att patienter med vanligt förekommande psykiatriska diagnoser riskerar att inte få fullgod behandling av sina somatiska sjukdomstillstånd. Bristande vårdkvalité och tillgänglighet är två orsaker som anses vara bidragande till förlust av levnadsår hos denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa har rätt till en vård utan diskriminering, men forskningen visar att det kan förekomma negativa attityder och stigmatisering mot dessa patienter från vårdpersonal. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelser och erfarenheter hos patienter med psykisk ohälsa av bemötande från vårdpersonal i den somatiska vården. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar från sex olika länder hämtades från Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Friberg. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Erfarenheter av att bli marginaliserad, Erfarenheter av bra bemötande, Erfarenheter av att vården inte räcker till och Konsekvenser av negativt bemötande. Diskussion: Med Orlandos teori om det dynamiska förhållandet mellan sjuksköterska och patient som teoretisk utgångspunkt diskuteras resultatet i relation till Orlandos nyckelbegrepp: evidensbaserad vård, dialog och reflektion. Behov av ytterligare kompetens hos vårdpersonal i att vårda patienter med psykisk ohälsa var en sak som lyftes. / Background: Somatic and psychiatric comorbidity are frequent in patients with mental illness. There is a risk that patients with common mental disorders don’t get adequate treatment for their somatic health problems. Lack of care quality and availability to somatic health care are issues considered contributory to years of life lost to these patients. Patients with mental disorders have the right to receive care without discrimination, though research indicates that negative attitudes and discrimination by health-care personnel towards these patients may occur. Aim: The aim of this literature review was to reveal how patients with mental illness experience the encounter with health care personnel in somatic care. Method: A literature review with 13 original research articles from six different countries was retrieved from the databases Cinahl and PsycINFO. The studies were analyzed based on Fribergs method. Results: Four main themes were crystallized: Experiences of being marginalized, Positive experiences of health care, Experiences of health care not being good enough and Consequences of negative attitudes. Discussion: The article result was discussed related to Orlando’s nursing process The dynamic nurse-patient relationship and her key concepts: evidence-based nursing, communication, dialogue and reflection. The need for additional   expertise in caring for patients with mental illness was one of the points raised.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.

Bakgrund: Trots den synliga framgången inom idrotten kan tävlingsångest vara en dold utmaning som potentiellt påverkar prestationen negativt. Könsskillnader på tävlingsångest är komplicerad och kan härledas till en kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer. För att hantera tävlingsångest och optimera prestationen kan flera metoder tillämpas för mental träning, som visualisering, coping-strategier, mindfulness och self-talk. Genom att förstå och hantera tävlingsångest kan atleter uppnå bättre resultat och bidra till en hälsosammare idrottsmiljö. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa eventuella könsskillnader på upplevelsen av tävlingsångest hos atleter. Studien syftar även till att belysa potentiella faktorer som påverkar tävlingsångest samt potentiella åtgärder för att minska tävlingsångest hos atleter. Metod: Studien är en strukturerad litteraturöversikt med en deskriptiv ansats. Fyra olika databaser (Medline, APA PsycInfo, Scopus, Cinahl) användes för att inhämta relevant litteratur, vilket resulterade i inkluderingen av totalt tretton artiklar. Resultat: Resultaten tyder på att kvinnliga atleter rapporterade högre somatisk och kognitiv ångest samt lägre självförtroende än manliga atleter. Även ålder och erfarenhet är avgörande faktorer för tävlingsångest. Äldre och mer erfarna atleter visade lägre nivå av både somatisk och kognitiv ångest samt högre självförtroende. Flera åtgärder utforskades för att hantera tävlingsångest, inklusive self-talk och mental träning, vilket visade sig vara effektivt för att minska tävlingsångest och öka självförtroendet hos atleter. Slutsats: En väsentlig betoning läggs på att individualisera interventioner för att hantera tävlingsångest utifrån enskilda behov och förutsättningar. Dessutom identifieras könsskillnader och individuella skillnader i upplevelsen av tävlingsångest, vilket bidrar till utformningen av skräddarsydda och effektiva stödåtgärder för atleter. För framtiden förespråkas en ökad forskningssatsning i Sverige där forskningsläget är otillräckligt.

Sammanfattning Syftet med studien var att skapa en deskriptiv bild över de tre utvalda sårbarhetsfaktorer (tävlingsoro, sömnsvårigheter och fysiska skador) samt undersöka eventuella samband och skillnader mellan dessa gällande elever som läser specialidrott på Riksidrottsgymnasium (RIG). Studiens frågeställningar var: 1) Vilken fysisk skadefrekvens (överbelastning respektive traumatisk skada) har RIG-elever haft under det senaste året? 2) I vilken grad upplever RIG-elever tävlingsoro inför och under tävling/match? 3) I vilken grad upplever RIG-elever sömnsvårigheter? 4) Vilka samband eller skillnader finns mellan de tre valda sårbarhetsfaktorerna? 5) Vilka skillnader i skadefrekvens, skadetyp, sömnsvårigheter och tävlingsoro finns mellan årskurserna? Metod Elektronisk enkätundersökning användes som verktyg för mätbara data genom slutna enkätfrågor. De formulär som använts för den elektroniska enkätundersökningen var CSAI-2 (tävlingsoro), ISI (Sömnsvårigheter) samt fysisk skadefrånvaro enligt definition av Tranæus (2013). Inbjudan till att delta i studien skickades ut till samtliga RIG i Sverige, totalt 40 skolor. Av dessa tackade 18 skolor ja till deltagande, 8 tackade nej och 14 svarade inte på inbjudan. Av den totala populationen deltog 336 riksidrottsgymnasieelever från 24 olika idrotter. Svaren från enkäten presenteras dels i deskriptiv kvantitativ karaktär och dels i en analytisk del. Resultat Inom populationen hade 70 procent varit frånvarande på grund av fysiska skador under året (48 procent på grund av en överbelastnings- och 22 procent på grund av en traumatisk skada), varav 41 procent var frånvarande från träning, tävling eller match längre än en vecka.  Markanta sömnbesvär rapporterades hos 15 procent av eleverna. På CSAI-2 skalan hade självförtroende ett medelvärde på 22,3 ± 5,9 poäng, somatisk oro 18,6 ± 5,6 poäng, kognitiv oro 17,6 ± 4,8 poäng. Statistiska analysen visade signifikanta samband mellan skadefrånvaro, ISI och CSAI-2, förutom mellan somatisk oro och skadefrånvaro. Inga signifikanta skillnader i någon aspekt fanns mellan årskurserna. Slutsats Studiens slutsats är att fysiska skador har ett samband med sömnstörningar och att tävlingsoro korrelerar med både fysiska skador och sömnen negativt. Resultatet kan hjälpa lärare och tränare att få förståelse för dessa faktorer kan behöva uppmärksammas i starten av unga elitidrottares uppväxt. / Abstract The aim of this study was to get a descriptive view of the area and to investigate possible relationships/differences between the three selected vulnerability factors for students who study sports at a Riksidrottsgymnasium (RIG). The study aimed to answer the following questions: 1) To what physical injury rate (overload or traumatic injury) have RIG students had in the past year? 2) To what extent do RIG students experience anxiety before and during competition / match? 3) To what extent do RIG students experience sleep difficulties? 4) What are the relationships or differences between the three selected vulnerabilities? 5) What differences in rate of injury, type of injury, insomnia and anxiety are between grades? Method Electronic survey was used as a tool for measurable data through closed questionnaires. The form that the study used for the electronic survey was CSAI-2 (Anxiety), ISI (Injury) and physical injury severity according to the same definition as Tranæus (2013). The invitation to participate in the study was sent to all RIGs in Sweden, a total of 40 schools. Out of these 40 schools 18 schools accepted to participate in the study, 8 schools voted to not participate and 14 did not respond. Of the total population, 336 high school athletics students participated in 24 different sports. The answers from the questionnaire are presented in a descriptive quantitative character and an analytical part. Results In the population, 70 percent were absent due to physical injuries, of which 41 percent were absent from training, competition or match longer than one week. 48 percent of all students had an overload injury and 22 percent traumatic injury in the past year. 15 percent showed significant sleep disorders. Self-confidence had an average of 22.3 ± 5.9 points, somatic concern, 18.6 ± 5.6 points, cognitive concern, 17.6 ± 4.8 points. Statistical analysis showed significant results between injury absence, ISI and CSAI-2 aside from somatic concern and injuries. Regarding differences between grades, the results showed no diferences in any aspects. Conclusion The conclusion of this study is that physical injuries are associated with sleep disorders and that anxiety is correlated negatively with both physical injuries and sleep. The result can help teachers and coaches to understand these factors may need to be noted at the start of young elite athletes.