Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att dessa patienter upplever att sjuksköterskors bemötande och kunskap kring psykisk ohälsa är bristfällig, vilket leder till diskriminering och en olämplig omvårdnad. Syfte: Att identifiera hinder för sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där sju kvalitativa och fem kvantitativa studier ligger som grund för resultatet.   Resultat: Två huvudkategorier framkom med faktorer som hindrar sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. En huvudkategori är Personliga egenskaper som hinder, där sjuksköterskors begränsade kunskap och negativa attityd ingår. Den andra huvudkategorin är Bristande förutsättningar som hinder, som innefattar brister i vårdmiljö, resurser och organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Genom att sjuksköterskor får mer utbildning om psykisk ohälsa och förbättrade förutsättningar skulle diskriminering och negativa attityder mot patienter med psykisk ohälsa kunna reduceras. Med ökad kunskap, positiv attityd, och goda förutsättningar i form av en lämplig vårdmiljö, tillräckliga resurser och tydliga rutiner skulle sjuksköterskors omvårdnad till patienter med psykisk ohälsa kunna förändras till det bättre.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i världen. Detta innebär att patienterna som söker somatisk akutmottagning också lider av psykisk ohälsa i högre grad. I akutsjukvården kan det förekomma hög arbetsbelastning och sjuksköterskor kan behöva ta snabba beslut kring patienter. Sjuksköterskan inom akutsjukvården upplever patienter med psykisk ohälsa som mer komplexa och har mindre tid att utveckla en vårdande relation. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning avseende sjuksköterskans upplevelse och uppfattning av att möta patienter med psykisk ohälsa på en somatisk akutmottagning.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har genomförts med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys genomfördes med meningsenheter från utvalda artiklar som ansågs besvara studiens syfte. Resultat: Det framkommer att sjuksköterskorna inte upplever att miljön är passande för patienter med psykisk ohälsa. Det finns en osäkerhet i bemötandet och bedömningen av denna patientgrupp. Patienter med psykisk ohälsa upplevs som mindre intressanta och nonchaleras. Slutsats: Det framkommer att osäkerheten hos sjuksköterskorna bidrar till att vården inte blir jämlik.

Bakgrund: Cirka 800 000 människor globalt avlider i suicid varje år. Den vanligaste orsaken utöver somatiska sjukdomar till dödsfall i Sverige är suicid. Patienter med suicidalt beteende förekommer inom alla delar av hälso- och sjukvård och det förebyggande arbetet är av stor vikt. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvård har kunskap att kunna identifiera riskfaktorer hos patienter med suicidalt beteende då många patienter har haft kontakt med hälso- och sjukvården nyligen innan de begått suicid.   Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienter med suicidalt beteende inom somatisk sjukvård.  Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.    Resultat: Faktorer av betydelse för omvårdnad av patienter med suicidalt beteende beskrivs genom kategorierna organisation- och arbetsmiljö, inställning hos sjuksköterskan och kunskap- och kompetens. Kategorierna består även av tillhörande subkategorier.   Konklusion: Sjuksköterskor behöver utbildning kring suicid för att kunna ge en god och säker vård till patienter med suicidalt beteende. Organisation och ledning bör se till att arbetsmiljön är god, att rutiner och riktlinjer för hantering av patienter med suicidalt beteende finns samt att sjuksköterskans kompetens uppfyller de krav som finns för att möta patienter med suicidalt beteende. Sjuksköterskor har även ett ansvar att aktivt utvärdera sin kunskap och rätt att efterfråga utbildning om den brister. / Background: Worldwide, approximately 800,000 people die due to suicide every year. The most common cause of deaths besides chronical somatic diseases in Sweden is suicide. Patients with suicidal behavior occur in all aspects of health care why prevention work is of great importance. It is important that everyone in health care has the knowledge to be able to identify risk factors of patients with suicidal behavior as many patients have had contact with health care prior to the suicide.  Aim: To describe factors of importance for the nurse’s nursing care of patients with suicidal behavior in somatic healthcare.  Method: A literature review in which seventeen scientific articles with both quantitative and qualitative design was included in the result.  Results: Factors of importance for the nurse`s nursing care of patients with suicidal behavior are described by the categories: organizational and work environment, perceptions of the nurse and knowledge and competence. The categories also consist of associated subcategories.  Conclusion: Nurses need education in suicide to provide good and safe care for patients with suicidal behavior. Organization and management should ensure that the work environment is good, that routines and guidelines for managing patients with suicidal behavior are in place and that the knowledge and competence of the nurse fulfil existing requirements to meet patients with suicidal behavior. Nurses also have a responsibility to actively evaluate their own knowledge and the right to require further education if its lacking.

En ökad utbredning av psykisk ohälsa ses världen över och är ett stort folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Fysiska besvär som inte blivit tagna på allvar av den somatiska vården, självstigma, samt vårdpersonalens okunskap är faktorer som gör att många patienter med psykisk ohälsa drar sig för att söka vård. En del i sjuksköterskans ansvarsområde är att främja hälsa, för att främja hälsa hos patienter med psykisk ohälsa krävs bland annat fördjupad kunskap om psykisk ohälsa. Syftet var att belysa vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. En litteraturstudie genomfördes med litteratursökningar i tre databaser och åtta artiklar inkluderades. Materialet bearbetades med stöd från innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: Vårdpersonalens erfarenheter av patienter med psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av bristande kunskap om psykisk ohälsa; Vårdpersonalens erfarenheter av organisationsstrukturer. Resultatet visade att vårdpersonalen hade bristande kunskap om psykisk ohälsa. En oförberedd organisation, kännetecknad av tidsbrist hos vårdpersonalen framkom även. Tidsbristen ledde till att det inte fanns möjlighet att etablera en förtroendefull relation. Majoriteten av vårdpersonalen hade en välvilja gentemot patienter med psykisk ohälsa. Vårdpersonalen upplevde att ingen tog ansvar för patienterna med psykisk ohälsa och att de ständigt föll mellan stolarna. / An increased prevalence of mental illness is seen worldwide and it's a major public health issue both in Sweden and global. Physical problems that haven't been taken seriously, self-stigma and healthcare professional´s lack of knowledge are influencing parts that make patients with mental illness less willing to seek care. One of the nurse's fundamental responsibilities is to promote health. In order to promote health among patients with mental illness, better knowledge about mental illness is required. The aim of this study was to illustrate healthcare professional´s experiences of nursing patients with mental illness in the somatic healthcare. A literature study was accomplished with searches in three databases and eight articles were included. The material was analysed with support from content analysis. The result emerged in three categories: Healthcare professional´s experiences of patients with mental illness; Healthcare professional´s experiences of lacking knowledge about mental illness; Healthcare professional´s experiences of organizational structures. The findings revealed that the healthcare professionals experienced a lack of knowledge about mental illness. An unprepared organization characterised by lack of time was also found. The lack of time led to impossibility to establish a trustful relationship. The majority of the healthcare professionals had a benevolence towards the patients with mental illness. A feeling that the patients always fell between the chairs and that nobody takes responsibility for them occurred by the healthcare professionals.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.

Bakgrund: Patienter med bakomliggande substansberoende är en av alla patientkategorier som sjuksköterskor inom den somatiska vården får möta. Patienter med bakomliggande substansberoende upplevde ofta fördomar, förutfattade meningar och ett föråldrat synsätt gentemot substansberoendet och dem själva som individer i deras möte med sjuksköterskor. Tidigare forskning visade att patienter med bakomliggande substansberoende kände att de var stigmatiserade samt att dem fått ett dåligt bemötande när dem sökt vård. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med bakomliggande substansberoende inom den somatiska vården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Sökningen av artiklar gjordes i databasen PubMed. Resultatet inkluderades av tio vetenskapliga artiklar som hade både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades på ett antal negativa sätt i sina interaktioner med substansberoende patienter såsom hot, våld, misstro, frustrationer samt ökad arbetsbelastning. Den bakomliggande sjukdomsbilden var komplicerad hos dessa patienter och resultatet visade på en stor kunskapsbrist vad gällde att vårda patienter med substansberoende men samtidigt efterlyste sjuksköterskor mer utbildning och kunskap inom området substansberoende. Slutsats: Studiens resultat visade att sjuksköterskor upplevde hot, våld, misstro, frustration och ökad arbetsbelastning när de vårdade patienter med bakomliggande substansberoende. Sjuksköterskor saknade också kunskap för att i bästa mån kunna förse en god omvårdnad men samtidigt har en efterfrågan från sjuksköterskor gällande mer kunskap och vidareutbildning inom området substansberoende konstaterats.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förutsättningar för omvårdnad av personer med kognitiv sjukdom i en slutenvårdskontext. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design. 14 stycken artiklar analyserades i en induktiv innehållsanalys enligt Granheim och Lundman för att få fram kategorier som därefter delades upp i subkategorier. I analysen framkom tre kategorier: organisatoriska förutsättningar, kunskapsmässiga förutsättningar samt relationsskapande förutsättningar. Resultatet visar, att de förutsättningar som behövs för att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i en somatisk slutenvårdskontext handlar om en organisation som ger förutsättningar avseende tid, adekvat bemanning, en anpassad vårdmiljö och ett starkt teamarbete. Vårdpersonalen efterfrågar mer teoretisk kunskap och fortbildning för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Närståendes delaktighet och de enskilda vårdarbetarnas engagemang och vilja att anpassa kommunikationen till dessa patienter, är andra förutsättningar utifrån syftet som framkommer i resultatet.  Slutsatsen i litteraturöversikten är att vården av personer med kognitiv sjukdom behöver utvecklas inom slutenvården. Förutsättningar för att ge omvårdnad till denna patientgrupp bygger på att det finns tillräcklig kunskap, kompetens och engagemang hos de enskilda medarbetarna men även en organisation som inser behovet av anpassning och vårdutveckling / The aim of this study was to describe conditions regarding nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care. The method was a literature review with a non-systematic design in which two databases, Cinahl and Pubmed, were used to find appropriate scientific articles. 14 scientific articles were analyzed through an inductive content analysis according to Granheim and Lundman. Three categories emerged from the analysis: organizational conditions, educational conditions, and conditions according to relationships. The result shows that conditions required in nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care constituted an organization that gives time, appropriate staffing, adjusted care environment and a strong teamwork. Nursing staff requested theoretical knowledge and ongoing education to deliver person centered nursing care. Family involvement, staff commitment and willingness to adjust communication were other conditions required. The conclusion is that the care for persons with dementia needs to develop in somatic inpatient care. Conditions to give nursing care to persons with dementia are based on adequate knowledge, competence, and commitment of the individual coworker, but it is also based on an organization that realizes the need of adjustment and care development.

Bakgrund: Användningen av droger har under de senaste åren ökat. Förutom olika följdsjukdomar så kan intaget av droger även vara direkt dödligt. Drogmissbrukare är utsatta för stigmatisering av sjukvårdspersonal och övriga samhället.  I sjuksköterskans yrkesroll är det viktigt med ett respektfullt bemötande och att kunna ge individanpassad vård.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva allmänsjuksköterskornas och sjuksköterskestudenters upplevelser av och attityder till att vårda patienter med drogmissbruk inom den somatiska vården.  Metod: Litteraturöversikten genomfördes med en kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs fem steg och tolv artiklar användes till resultatet. Resultat: Huvudkategorierna var “stöd och utbildning för att stärka vårdandet” samt “utmaningar med att ge vård”. Underkategorierna beskriver upplevelser och attityder som var vanligt förekommande i vårdsammanhanget.   Slutsats: I vårdsammanhanget var kunskapsluckor, negativa attityder och otillräckligt stöd vanligt förekommande. Många upplevde ett professionellt misslyckande och maktlöshet i relation till att vårda patienten. Samtidigt upplevde många av sjuksköterskorna att det blev lättare ju mer erfarenhet de fick samt att riktlinjer och stöd från verksamheterna var viktigt. / Background: During recent years there has been an increase of drug use. Except different consequential diseases, drugs can be fatal. Drug abusers are exposed to stigma from healthcare staff and from society. It is important for nurses to have a respectful approach and give individualized care.  Aim: The aim of this literature review is to describe the experiences and attitudes of general nurses and nursing students to provide care for drug abusers in the somatic facility.  Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The data analysis was performed according to Fribergs five steps, and twelve articles were used for the result. Results: The main categories that were found were “knowledge and education to provide a better care” and “challenges of providing care”. The under categories describe experiences and attitudes that were common in the care context.  Conclusion: Gaps in knowledge, negative attitudes and insufficient support were common in the care context. Many nurses experienced a professional failure and powerlessness when providing care for the patients. At the same time many nurses experienced that it was easier to provide care when gaining more knowledge. It was also important for the nurses to receive support from their workplace and to have distinct guidelines

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är något som blir vanligare för varje år inom sjuksköterskeyrket. Det är känt att stress har en fysiologisk och psykologisk påverkan på människor. Stress kan delas upp i två delar: stressorer och stressresponser. Sjuksköterskor kan känna av stressrelaterade symtom på grund av stressorer som: störande moment, personalbrist och arbetsbelastning. Sjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är omvårdnad och den arbetsrelaterade stressen kan i sin tur ha en effekt på omvårdnadsarbetet. Att ha en kunskap över hur omvårdnaden påverkas är behövs för att utföra ett gott omvårdnadsarbete. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen påverkar omvårdnadskvaliteten.Metod: En litteraturstudie som utfördes med kvalitativ ansats för att förstå olika upplevelser av valt fenomen. Efter att en utförlig urvalprocess skett så kvalitetsgranskades de artiklar som var hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att senare analyseras i fem steg. Resultat: Det visade sig att stress på arbetsplatsen hade en påverkan på omvårdnadskvaliteten och i analysen av resultatet fastställdes fem teman: Arbetsbelastning, Hjälpmedel och utrustning, Samverkan inom vården, Sjuksköterskors kompetens samt Arbetsledningen. Tillsammans med tre subteman: Tidspress, Personalbrist och Patienter och anhöriga.Konklusion: Omvårdnaden påverkades av stress på arbetsplatsen samt relaterades till de fem redovisade teman. Den mest omtalade infallsvinkeln var arbetsbelastning som i sin tur påverkades av andra inkluderade teman. Det visades även att sjuksköterskors upplevda stress påverkade omvårdnadskvaliteten, dock beskrevs det eventuella lösningar som bidrog till bättre omvårdnad. / Background: Work-related stress is becoming more common for every year within the nurse profession. It is known that stress has physiological and psychological effects on people. Stress can be divided into two parts: stressors and stress responses. Nurses can experience the stress related symptoms because of stressors as: disturbing elements, shortage in staff and workload. Nurses main task is patient care and the work-related stress can have an effect on nursing. Knowledge of how nursing is affected is needed in order to perform good nursing work. Aim: To describe how nurses experience that stress at the workplace affects the quality of nursing care.Method: A literature review was done with a qualitative design to get a deeper understanding of experiences surrounding the chosen phenomenon. A detailed sampling process was conducted. The articles found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO were reviewed to address a level of quality and then analyzed in five steps. Results: It was shown that work-related stress had a certain impact on the quality of nursing care and in the analysis of the results five themes were assessed: Workload, Instruments and equipment, Interplay within care, Nurses competence and Work management. Together with three subthemes: Time pressure, Staff shortage and Patients and next of kins. Conclusion: Nursing care was impacted by stress at the workplace which related to the five presented themes. The main approach was workload, which was also linked to the other included themes. It was also shown that nurses experience of stress impacted the quality of nursing care, although it was described that there were possible solutions that contributed to better care.