1 |
Relationen mellan känsla av sammanhang och mental ohälsa hos högskolestudenterZetterström, Therese January 2014 (has links)
Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ”känsla av sammanhang” (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa. I studien undersöktes, utifrån tre frågeställningar med tillhörande hypoteser, relationen mellan KASAM och mental ohälsa hos 273 högskolestudenter, varav 62 män. Deltagarna besvarade en enkät bestående av KASAM-formuläret och General Health Questionnaire. Data undersöktes med korrelations-, varians- och regressionsanalys. Resultatet påvisade ett negativt samband mellan KASAM och upplevd mental ohälsa. Slutsatsen gav att KASAM tycks fungera skyddande mot mental ohälsa hos urvalets deltagare varpå diskussionen bland annat berör hur skolans miljö kan tänkas främja studenternas KASAM. Framtida forskning av organisationsstrukturers inverkan på KASAM föreslås.
|
2 |
En intervjustudie om nyttan i arbetslivet av utbildningen "Första hjälpen till psykisk hälsa äldre"Ingard, Cecilia January 2016 (has links)
Andelen äldre med psykisk ohälsa ökar i samhället, men de äldre vårdas oftast i sammanhang där personalen inte har utbildning i psykisk ohälsa. ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” är ett utbildningsprogram utformat av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid karolinska institutet. Ursprungligen kommer konceptet från Australien. Syftet med denna intervjustudie är att belysa hur personalen från ett boende, samt biståndshandläggare och värdegrundsledare i Uppsala kommun, vilka i sitt yrkesutövande möter äldre, upplever att de har kunnat använda kunskaperna från utbildningen ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” i mötet med brukare och anhöriga. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med personal. Resultatet från intervjuerna visade på att informanterna har haft nytta av kunskaperna. Informanterna lyfte informationen om den höga suicidrisken bland gruppen äldre, och att våga ställa frågan om brukaren hade tankar på att ta sitt liv, som viktiga kunskaper från utbildningen. Även kunskapen om vart de skall hänvisa de som uppvisar psykisk ohälsa, var värdefull. Dock blev det ett dilemma när informanterna skulle hänvisa till annan vårdinstans, då de visste att det var långa köer dit. Anhöriga kunde också må dåligt vilket blev svårt för informanterna, då det inte ingick i deras uppdrag att hjälpa den gruppen. Hinder för att kunna använda kunskaperna på arbetsplatsen var brist på tid, personaltäthet, bristande kontinuitet bland personalen och att den äldre inte fått biståndsbeslut som innehöll insatser till stöd för personens psykiska mående. Det fanns emellertid ett stort behov av kunskap kring äldres psykiska hälsa i organisationen. / The proportion of older people suffering of mental ill-health is increasing in society. Older people are typically cared for in health-facilities by professionals who often lack knowledge in mental health care. ”Mental health first aid” is a course, developed by The Nation Centre for suicide research and prevention of mental–ill-health (NASP) at Karolinska Institutet Stockholm, based on a concept from Australia. The purpose of this study is to illustrate how staff in housing, assistance officers and developers working in elderly care in Uppsala municipality, experience that they have been able to use the knowledge from the course “Mental health first aid elderly” in meetings with users and relatives. This study is based on nine semi-structured interviews with staff. The results showed that the informants found knowledge gained from the course to be useful. The informants emphasized the high suicide risk among older people and to dare to ask whether the older people had thoughts of committing suicide as important knowledge gained from the course. Also knowledge of where to refer persons who present mental ill-health was valuable. However, it became a dilemma when the staff needed to refer the older people to health care facilities, with long waiting times. Relatives could also suffer from mental ill-health, which was difficult for the staff, as assisting relatives was not part of their field of responsibility. Obstacles which limited the workplace from implementing new knowledge were lack of time, lack of staff, lack of continuity within staffing teams and that the older people had not been granted support for their mental wellbeing. However, there was a need for increased knowledge in the organization about older people’s mental health.
|
3 |
Faktorer som kan påverka psykisk hälsa hos flyktingar : En litteraturöversikt / Factors that may affect mental health of refugees : A literature reviewAmal, Al-Otaibi January 2018 (has links)
Inledning: Antalet flyktingar har ökat de senaste åren i Europa och främst i länder som Tyskland, Sverige, och Norge. Sverige tog emot 54605 flyktingar under åren 2016 och 2017. Det har även rapporterats om att flyktingar som flyr till europeiska länder har en ökad risk för psykisk sjuklighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga faktorer som är betydelsefulla vid en migrationsprocess i västvärlden.Flyktingar som flyr till och lever i europeiska länder kan löpa en ökad risk för psykisk ohälsa. Metod: Att utifrån en litteraturöversikt kartlägga och få en samlad bild kring olika faktorer för psykisk ohälsa hos vuxna flyktingar som lever i västländer. Resultat: I resultatet identifieras fyra faktorer för psykisk ohälsa hos flyktingar som flytt till västländer. Det kan utläsas att faktorer så som traumaupplevelser, socialt kapital, tillgång till vård samt språk och kultur har en påverkan hos den enskildes psykiska mående. / Introduction: The number of refugees has increased in recent years in Europe and mainly in countries such as Germany, Sweden and Norway. Sweden received 54605 refugees in 2016 and 2017. It also has been reported that refugees flying in to European countries have an increased symptoms of psychological disease. Purpose: The purpose of the literature study is to demonstrate different factors that are important in a migration process in western countries.There may be a connection with refugees who flee to and live in European countries that they may run an increased risk of psychological disease. Method: To obtain an overall picture of various factors for psychological symptoms in adult refugees living in western countries based on a literature review. Results: The result identifies four factors for psychological disease mental illness among refugees who move to Western countries. It can be deduced that factors such as trauma experiences, social capital and access to hospital care, language and culture have an influence on the individual's psychological attitude.
|
4 |
Stärk självkänslan : En grupp kuratorers preventiva arbete kring ungdomar som upplever psykisk ohälsa / Strengthen the self-esteem : A group of counsellors’ preventive work around young people who experience mental illnessNyström, Sofia, Nilsson, Emma January 2015 (has links)
This thesis investigates how a group of counsellors work in a preventive and supportive manner with youths suffering from mental ill-health, as well as the obstacles and difficulties that can arise from their work and the possibility for coaching available to them. The investigation is based on accounts from four informants on their experience working with youths, as well as scientific data on the subject. The study is based on a qualitative investigation and semi-structured interviews to collect empirical material. The forms of mental ill-health that have been the focus of this investigation are stress, worry and anxiety, at a time when they become an obstacle in daily life. Factors that are shown to affect the mental health of youths include pressure to perform in all parts of life and social networks. Parental shortcomings are also found to affect the mental health of youths. The difficulties and obstacles of counselling which are highlighted by the investigation include a lack of time and resources, as well as the difficulty for those working with youths to coordinate their work. The results show the importance of preventive work with youths, and of coordination and the creation of alliances. The study also show that mental ill-health often stem from a lack of self-esteem among youths. / Denna uppsats undersöker hur en grupp kuratorer arbetar preventivt och stödjande kring ungdomar som upplever psykisk ohälsa, dessutom vilka hinder och svårigheter som kan uppkomma i arbetet samt möjligheten till handledning för dessa kuratorer. Undersökningen grundar sig på fyra infomanters berättelser om deras erfarenheter kring arbetet med ungdomar, samt vetenskaplig data kring ämnet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, samt semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material. Den psykiska ohälsa som fokuserats på i undersökningen är stress, oro och ångest och när de blir till ett hinder i vardagen. De faktorer som visar sig påverka ungdomens psykiska hälsa är bland annat den egna pressen att man ska prestera i alla lägen i livet och sociala nätverk. Man kan även se att bister i föräldraskapet kan påverka ungdomens psykiska hälsa. De svårigheter och hinder i kuratorns arbetsuppgifter som framkommer i undersökningen är bland annat brist på tid och resurser samt svårigheten för yrkesverksamma inom målgruppen att samverka mellan varandra. Resultatet visar på betydelsen av preventivt arbete med ungdomar, samverkan och skapande av allianser. Studien visar även på att den psykiska ohälsan ofta grundas i en bristande självkänsla hos ungdomen.
|
5 |
Children in play therapy: what significance does this have for their parent´s perceived health?Eriksson, Sandra January 2014 (has links)
Abstract Background: World Health Organization highlights an increasing world-wide problem regarding mental ill health, disorders and difficulties among children and adolescent. Research has found that health-related impairments do not only affect the children suffering from it, but their parents as well who report negative influences on their own health and burdens of different kinds. Play therapy is suitable when treating children with mental ill health, disorders and difficulties. To improve the parents´ health as well, there is a need for research looking into which kinds of interventions that is beneficial for both children and their parents. Purpose: The aim with this study was to investigate whether children´s participation in play therapy also could be beneficial for their parent´s perceived health. It was also of interest to investigate if these parents experienced the intervention as stress-reducing and social support increasing. Method: Four parents whose children had been treated or were currently treated in play therapy participated in an individual, semi-structured interview. The collected material was processed through a thematic analysis and interpreted based on the Theory of social support. Result: Four out of four participants considered themselves at better perceived health since the child´s participation in play therapy. All participants also experienced a stress-reducing effect and three out of four considered the intervention as considerably social support increasing.
|
6 |
Riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa hos barnEklund, Sofie, Sjöström, Madeleine January 2018 (has links)
Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn har ökat stadigt de senaste 20 åren. God psykisk hälsa är en förutsättning för att barn skall kunna utvecklas optimalt. Globalt sett lider ca 10-20 % av världens barn av psykisk ohälsa. Det finns begränsad forskning kring vilka faktorer som kan bidra till denna ökning. Syfte: att identifiera och beskriva riskfaktorer som kan bidra till psykisk ohälsa hos barn. Metod: En beskrivande litteraturstudie av 13 vetenskapliga artiklar, 12 artiklar med kvantitativ ansats och 1 artikel med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visar att barn som upplever en psykisk ohälsa påverkas av olika riskfaktorer. Identifierade riskfaktorer var hur familjens struktur såg ut, föräldrarnas hälsa samt föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska status. Utsatthet var en annan betydande riskfaktor. I resultatet framkommer det att dessa faktorer har en negativ inverkan på barnets psykiska hälsa. Slutsats: Barn som lever i en ogynnsam hemmiljö med familjekonflikter eller föräldrar med en psykisk ohälsa är i riskzonen för att själva utveckla en psykisk ohälsa. Utsatthet som mobbning och olika typer av misshandel leder till en svag självbild och en markant risk för psykisk ohälsa. / Background: Mental ill health in children has increased steadily over the past 20 years. Good mental health is a prerequisite for children to develop optimally. Globally, about 10-20% of the world's children suffer from mental ill health. There is limited research on what factors can contribute to this increase. Purpose: To identify and describe risk factors that can contribute to mental ill health in children. Method: A descriptive literature study of 13 scientific articles, 12 articles with quantitative approach and 1 article with qualitative approach. Main results: The result shows that children who experience mental ill health are affected by various risk factors. Identified risk factors were the structure of the family, the health of the parents, and the parents' education and socio-economic status. Exposure was another significant risk factor. The result shows that these factors have a negative impact on the child's mental health Conclusion: Children living in an unfavorable home environment with family conflicts or parents with mental ill health are at risk of developing mental illness themselves. Exposure like bullying and various types of abuse leads to a weak self-image and a significant risk of mental ill health.
|
7 |
Upplevelser av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Frick, Julia, Jonsson, Annie, Karlsson, Linnéa January 2016 (has links)
Bakgrund En fjärdedel av världens befolkning har i något sammanhang varit i kontakt med psykisk ohälsa. När en individ drabbas av ohälsa påverkas även de närstående. Familjefokuserad omvårdnad kan vara ett adekvat redskap för sjuksköterskan att även inkludera närstående i vården. I Hälso- och sjukvårdslagen framgår hur sjuksköterskan ska bidra med information och kunskap för att den närstående ska kunna delta i vården. Psykisk ohälsa förekommer inom alla patientgrupper och en av sjuksköterskans huvuduppgifter blir att stödja den vårdsökande samt dess närstående till fortsatt hjälp och förbättrad hälsa. Syfte Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa. Metod Litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på artiklar med kvalitativ design. Datainsamling genom sökning i databasen CINAHL samt sekundärsökning. Analys av 12 artiklar utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat Resultatet visar att närstående till personer med psykisk ohälsa upplever familjesituationen förändrad, en negligerad egenhälsa, att information och stöd efterfrågas samt sökande efter meningsfullhet. Slutsats Sjuksköterskan har en viktig roll i att tillfredsställa behovet av information för närstående till personer med psykisk ohälsa, då bristande kunskap och felaktiga uppfattningar försvårar livssituationen. / Background A quarter of the world population has in some context been in contact with mental illness. When an individual is affected by ill-health this also affects the individual’s relatives. Family focused care can be an adequate implement for the nurse to also include relatives in health care. The Health Care Act shows how the nurse's role is to provide information and knowledge so the relatives will be able to participate in the care. Mental ill-health occurs within all patient groups and one of the nurse's main tasks is to support the care applicant and its relatives to continued help and improved health. Aim To describe experiences of being a relative to a person with mental illness. Method Literature review with inductive approach based on articles with a qualitative design. Data was collected through CINAHL and a secondary search. Analysis of 12 articles made with Fribergs five-step model. Results The result shows that relatives to individuals with mental ill-health experience a changed family situation, neglected own-health, more information and support is needed and a search for meaning. Conclusion The nurse receives an important role to satisfy the need of information to relatives of individuals with mental ill-health, as a lack of knowledge and wrong comprehensions obstructs the life situation.
|
8 |
Nu ännu hälsosammare! : Retoriseringen av begreppet hälsa / Now even healthier! : The retorising of the word healthWedsberg, Sofia January 2016 (has links)
I uppsatsen belyser jag begreppet hälsas argumentativa orientering och hur den har kommit att förändrats från 1976 fram till 2015. Undersökningen utgörs av en topikanalys med en jämförelse av användningen av topiker i antologin Hälsa och livskvalitet som är utgiven år 1976 och hälsobloggen PT-Fia, som är en populär och välbesökt blogg inom området hälsa under året 2015. Teorierna i uppsatsen utgörs av Chaïm Perelmans syn på topiker, Jonas Gabrielsens fyra topikförståelser och teorin gällande retorisering av enskilda begrepp enligt Patrik Mehrens och Jon Viklund. Resultatet visar att antologin Hälsa och livskvalitet har en striktare syn på hälsa som till största del baseras på sanningar och fakta. En hälsoblogg som PT-Fia använder begreppet hälsa på ett mer okonstlat vis där hon värderar psykiskt välmående högre än strävandet efter perfektion. Detta ger begreppet en ny argumentativ orientering. Skillnaderna i användningen av begreppet hälsa kan vara PT-Fia och andra hälsobloggars svar på den retoriska situationen gällande den rådande hälsodebatten i landet. Bloggar som PT-Fia menar att debatten har gått för långt och att den utgör risker att bli för fixerad vid sin hälsa. PT-Fia tenderar därför att ta ett steg ”tillbaka” i debatten vilket visar sig i hennes uttryckssätt gällande begreppet hälsa. / The essay highlights the argumentative orientation of the word health and how it has come to change from the year 1976 until the year 2015. The paper consists an analysis of the use of topics when it comes to health. The material is based on a comparison of the use of topics in the anthology "Hälsa och livskvalitet", which was published in 1976, and a blog about health, PT-Fia, which is a popular and well-visited blog during 2015 and considers health. The theories in the essay is based on Chaim Perelman's view on the topics, Jonas Gabrielsen's four ways to understand the topics and the theory regarding the retorising of individual words according to Patrik Mehrens and Jon Viklund. The result of the essay shows that the anthology "Hälsa och livskvalitet" has a stricter approach to health and most parts from it is based on truths and facts. The blog PT-Fia uses the word health in a more relaxed way and puts a higher focus on psychological well-being instead of the pursuit of perfection. This gives the word health a new argumentative orientation. The differences in the use of the word health might be blogers like PT-Fia's answer to the rhetorical situation regarding the current health debate in the country. Blogs like PT-Fia argues that the debate has gone too far and that it might cause a problem by making people focus too hard on being healthy. Therefore PT-Fia tends to take one step "back" in the debate, which shows in her expressions regarding the word health.
|
9 |
Effekter av Affektskola : En utvärdering av Affektskola inom vuxenpsykiatrin i Region Kronoberg / Effects of Affect school : An evaluation of Affect school in adult psychiatry in Region KronobergJohansson, Malin, Widlund, Gabriella January 2017 (has links)
Föreliggande studie är en utvärdering av behandlingsmetoden Affektskola inom ramen för vuxenpsykiatrin. Syftet är att undersöka vilka effekter Affektskola har med avseende på psykisk ohälsa och affektmedvetenhet samt hur bestående dessa effekter är. Deltagarna är 13 patienter inom den psykiatriska öppenvården med varierande problematik, inkluderandes förstämningssyndrom, ADHD samt personlighetsstörningar. Mätningar med mätinstrumenten TAS-20, HADS samt KASAM-29 genomfördes vid fyra tillfällen; Affektskolas start, Affektskolans avslut samt åtta respektive sexton veckor efter avslut. Utöver detta distribuerades vid sista mättillfället ett kompletterande frågeformulär gällande subjektiv upplevelse av effekterna av Affektskolan. Resultaten tyder på tendenser till en ökad affektmedvetenhet samt en minskad psykisk ohälsa och att dessa effekter består och ökar över tid. Deltagarna rapporterar en måttlig grad av subjektivt upplevd förändring gällande känslor respektive psykisk hälsa samt att de i måttlig till stor grad tillskrev Affektskola dessa förändringar. Sammantaget indikerar studien att Affektskola har en positiv effekt på affektmedvetenhet och psykisk ohälsa. / The present study is an evaluation of the treatment method Affect School in the context of adult psychiatry. The aim is to examine the effects of the Affect School on mental ill-health and affect consciousness, and how stable these effects are. The participants consist of 13 patients in psychiatric outpatient care with varying disorders, including mood disorders, ADHD and personality disorders. Assessments with the instruments TAS-20, HADS and KASAM-29 were performed on four occasions; before the start and by the completion of the Affect School and eight and sixteen weeks after completion. At the end of the study, an additional questionnaire regarding subjective experiences of the effect of the Affect School was distributed. The results indicate trends of increased affect consciousness as well as reduced mental ill-health and that these effects are stable and increases over time. Participants report a moderate degree of subjectively perceived change regarding emotions and mental health, and that they attributed Affect School these changes in a moderate to large extent. Overall, the study indicates that the Affect School has a positive effect on affect consciousness and mental health.
|
10 |
Central men ensam : Skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa / Central yet alone : School nurses experiences working with mental ill healthLundmark, Petter, Modig, Emma January 2021 (has links)
Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar bland elever i Sverige. Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan få livslånga negativa konsekvenser. Skolprestationer, betyg och närvaro påverkas negativt liksom självkänsla och sociala relationer. Elevhälsan bedömer psykisk ohälsa bland elever som den största utmaningen i deras arbete. Skolsköterskor har en unik position i att kunna identifiera och förebygga psykisk ohälsa hos elever. Samtidigt som psykisk ohälsa ökar i skolan finns det relativt lite forskning om skolsköterskors roll i arbetet med elevers psykiska ohälsa. Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse för skolsköterskors arbete med elever med psykisk ohälsa samt kunskap om skolsköterskors arbetsmetoder, för att bättre upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka och möta elever med psykisk ohälsa i grundskolan. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio skolsköterskor verksamma i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har använts. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna är Att upptäcka tecken på psykisk ohälsa och bemöta eleven samt Att vara central för stödet till eleven men ensam och otillräcklig i sin profession. Konklusion: Skolsköterskor har goda möjligheter att både upptäcka och skapa trygga och givande relationer till elever med psykisk ohälsa. Genom ett nära samarbete med skolans övriga yrkeskategorier och med elevers föräldrar kan skolsköterskan få en central och avgörande roll i arbetet med att upptäcka och hjälpa elever med psykisk ohälsa. Skolsköterskor upplever ensamhet och lider av brist på tid, stöd och det finns ett behov av utbildning. Dessa faktorer riskerar skolsköterskors möjligheter att ge god omvårdnad till elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill health is increasing among pupils in Sweden. Mental ill-health in children and adolescents can have lifelong negative consequences. School performance, grades and attendance can be affected negative as are self-esteem and social relationships. Student health considers mental ill health among students to be the biggest challenge in their work. The school nurse has a unique position in being able to identify and prevent mental ill health in students. While mental ill health is increasing in schools, there is relatively little research on the school nurse's role in working with students' mental ill health. Motive: This study aims to contribute with a deeper understanding of the school nurse's work with students with mental ill health and knowledge of the school nurse's working methods, to better detect and help students with mental ill health. Aim: The aim of this study is to describe the school nurse's experience of discovering and dealing with students with mental ill health in primary school. Methods: Qualitative content analysis with an inductive approach has been used. Semi-structured interviews were conducted with nine school nurses active in northern Sweden Result: The results are presented in two categories with associated subcategories. The categories are To detect signs of mental illness and respond to the student and To be central to the support of the student but alone and inadequate in the profession. Conclusion: School nurses have good opportunities to discover and create safe and rewarding relationships with students with mental illness. Through close collaboration with the school's other professional categories and with students' parents, the school nurse can have a central and crucial role in the work of discovering and helping students with mental illness. School nurses experience loneliness and suffer from lack of time, support and there is a need for education. These factors risk school nurses' opportunities to provide good care for students with mental illness.
|
Page generated in 0.093 seconds