Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem världen över. Bland minoritetsbefolkningar är problematiken omfattande då upplevelser av diskriminering från samhällets sida bidrar till psykisk ohälsa. Den samiska befolkningen har under lång tid blivit hårt drabbad och på grund av de begränsningar i levnadsomständigheter som de inneburit har många haft svårt att kunna bibehålla och leva med en stark samisk identitet.  Syfte: Syftet var att beskriva psykisk ohälsa hos vuxna samer i Sverige och Norge.    Metod: Litteraturöversikt användes som metod där elva vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Databaser som användes var PubMed, DiVA och PsycINFO. Artikelsökningen utfördes även i DIVA som är ett öppet arkiv för bland annat forskningspublikationer. Artiklarna var av både kvalitativt och kvantitativt som analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg.  Resultat: Författarna fann tre huvudteman: identitet och livskvalitet, ångest och depression samt svårigheter i att söka vård. Resultatet gav en överblick av den komplexitet som den samiska identitet kan innebära och som många gånger gett och ger upphov till ångestrelaterad problematik. Vidare ger resultatet ett perspektiv över orsaker till hinder i att söka vård.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod- och resultatdiskussion. Diskriminering samt olika typer av identitetskriser som många samer upplevt ökar risken för ångestproblematik diskuterades i resultatdiskussionen. Genom utbildning kring bemötandet av minoritetsgrupper inom sjukvården kan trygga vårdrelationer skapas vilket skapar större förutsättningar för samer att söka vård. Resultatet har även diskuterats utifrån Nordenfelts teori om hälsa, livskvalitet och värdighet. / Background: Mental ill-health is a major public health problem worldwide. Among minority populations, the problem is widespread as experiences of discrimination from society contribute to mental ill-health. The Sami population has for a long time been severely affected and because of the limitations of living conditions that this repression has meant, many have found it difficult to maintain and live with a strong Sami identity.  Aim: The purpose was to describe mental illness in adult Sami in Sweden and Norway.  Method: Literature review was used as a method where eleven scientific articles were included in the results. Databases used were PubMed, DiVA and PsycINFO. The article search was also carried out in DIVA, which is an open archive for example research publications. The articles were of both qualitative and quantitative analysis analyzed according to Friberg's four analysis steps  Results: The authors found three main themes: identity and quality of life, anxiety and depression and difficulties in seeking care. The result gave an overview of the complexity that the Sami identity can entail and which many times have given and gives rise to anxiety-related problems. Furthermore, the result provides a perspective on the causes of obstacles in seeking care.  Discussion: The discussion is divided into method and result discussions. Discrimination and various types of identity crises that many Sami people experience increase the risk of anxiety problems were discussed in the results discussion. By training about the treatment of minority groups within the healthcare sector, secure care relationships can be created, which creates greater conditions for the Sami to seek care. The results have also been discussed on the basis of Nordenfelt's theory of health, quality of life and dignity.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Det finns en oro att sociala medier kan vara en orsak till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar, samtidigt visar forskning att sociala medier medför positiva följder. Syftet är att undersöka skolkuratorers erfarenheter av vilken inverkan sociala medier har på ungdomars psykiska hälsa och dessutom belysa hur de hanterar detta i arbetet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige. Resultatet visar att sociala medier medför negativa konsekvenser för ungdomars psykiska hälsa genom att ungdomar alltid är anträffbara och det är en arena för utanförskap och jämförelse. Sociala medier medför även positiva följder då det kan vara en plats för identitetsskapande och samvaro. Skolkuratorer hanterar detta genom att reflektera och synliggöra detta i arbetet. Slutsatsen tyder på att fler studier behövs inom området. / There is a concern that social media may be a contributing factor to increase mental health issues among adolescents, while research also shows that social media has positive consequences. The aim is to investigate school counselors’ experiences of the impact of social media on adolescent mental health, also addressing how they deal with this in the workplace. Seven semi-structured interviews were conducted with school counselors working at lower and upper secondary schools in Sweden. The results indicate social media as having negative consequences for adolescent mental health due to the fact that adolescents are constantly available, social media being a space for exclusion and comparison. Social media also contains positive factors as it can be a place for identity building and inclusion. School counselors deal with this by reflecting and turning a spotlight on this in their work. In conclusion, indications are that more studies are required within the field.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård.Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: analysen resulterade i tre teman: upplevda känslor, påverkan av självbild och upplevd kunskapstörst. Arbetet med patienterna med psykisk ohälsa genererade mestadels negativa känslor och en negativ påverkan av sjuksköterskornas självbild. Kunskapsbehovet inom detta område upplevdes som stort.Slutsats: de negativa känslorna och den negativa påverkan på sjuksköterskornas självbild kan påverka sjuksköterskornas känsla av sammanhang negativt. Den brist på kunskap som sjuksköterskorna upplever har de själva ett ansvar att fylla. / Patients with mental ill-health run a greater risk of becoming physically ill. The development of psychiatric care brings an increasing number of patients with mental ill-health to be taken care of within somatic care. Psychiatric ill-health is a growing public health problem. Persons suffering from mental ill-health are a stigmatized group both within society and health care. General nurses will with all probability meet patients with mental ill-health in their work.Aim: to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental ill-health within somatic care.Method: a literature review in which nine qualitative articles and one article with mixed method were used as base. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL.Results: the analysis resulted in three themes: perceived emotions, influenced perception of self and perceived thirst for knowledge. The work with patients with mental ill-health generated mostly negative emotions and a negative perception of self among the nurses. The need for more knowledge within this area was perceived as substantial.Conclusion: the negative emotions and the nurses’ negative influence on the perception of self may influence the nurses’ sense of coherence in a negative way. The nurses have a responsibility for filling the lack of knowledge they experience.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Backround: Many patients from ethnic and minority groups have cultural needs and belief perceptions about health and care that differ from the mainstream population. To be able to cover the needs of the ongoing changing society in healthcare, does the nursing care professionals have awareness of the differences a patient’s cultural background is related to their health and how to help the patient in her new health related cultural environment. Aim: To explore the barriers and obstacles that refugee and asylum seeking women are faced with when looking for healthcare for mental ill-health in Sweden. Method: Qualitative in-depth interview study. Results: The result-analysis generated seven themas which were seen as a barrier or obstacle to seek healthcare to mental ill-health among refugee and asylum seeking women in Sweden. Knowledge about Swedish healthcare, Access to the healthcare and language, Somatic health problems, Education level, Economic situation, Prioritizing things in relation to health, and Taboos, shame, and fear of stigma around mental ill-health. Conclusions: This study shows that there are barriers and obstacles for refugee and asylum seeking women to seek healthcare for mental ill-health in Sweden. The study highlights the care professional’s knowledge cap about how to implement the law about care that cannot be delayed. / Bakgrund: Många patienter från etniska grupper och minoritetsgrupper har kulturella behov och trossystem om vård och omsorg som skiljer sig från den vanliga befolkningen. För att kunna täcka behoven i det ständigt föränderliga samhället inom vården, behöver vårdpersonalen medvetenhet om skillnaderna mellan en patients kulturella bakgrund och deras hälsa och hur man kan hjälpa patienten i sin nya hälsorelaterade kulturmiljö.  Syfte: Att utforska de barriärer och hinder som flykting- och asylsökande kvinnor ställs inför när de söker sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Metod: Kvalitativ djupintervjustudie.  Resultat: Resultatanalysen genererade sju temas sågs som ett hinder för att söka sjukvård mot psykisk ohälsa bland flykting- och asylsökande kvinnor i Sverige. Kunskap om svensk sjukvård, Tillgång till sjukvården och språk, Somatiska hälsoproblem, Utbildningsnivå, Ekonomisk situation, Prioritering av saker i relation till hälsa samt Taboos, skam och rädsla av stigma kring psykisk ohälsa.  Slutsatser: Denna studie visar att det finns hinder för flykting- och asylsökande kvinnor att söka sjukvård för psykisk ohälsa i Sverige. Studien belyser vårdpersonalens kunskapslucka om hur man ska implementera lagen om vård som inte kan anstå.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.

This predominantly empirical dissertation deals with how socio-economic living conditions and immigrant-specific factors can be linked to immigrants’ mental ill health. It is also explored how cultural representations can affect stress and whether mental ill health is expressed differently among immigrants from Iraq and Iran than among individuals of Nordic origin. Moreover, a conceptual analysis is conducted, where a phenomenological conceptualisation of stress is outlined with a special focus on how this stress approach can be related to culture and migration. The empirical material consists of eleven in-depth interviews with Iraqi and Iranian immigrant women and two population-based surveys. The main findings of this thesis suggest as follows: 1) Mental ill health is more common among foreign-born than among native-born Swedes and can to a great extent be attributed to their poorer socio-economic living conditions. 2) Immigrants’ mental health is independently associated with different types of factors, such as traumatic episodes, socio-cultural adaptation level and socioeconomic living conditions. 3) The self-reporting mental health instruments, HSCL-25 and WHO (ten) Wellbeing Index, produce scores that are comparable between Scandinavians and immigrants of Middle Eastern descent. 4) Nonuniversal representations that can be found in Iraq and Iran can amplify, or even be necessary ingredients in certain types of stressful experiences among immigrant women from these countries. 5) The distinctions between universal and non-universal stress, and between immigrant/minority and non-immigrant/nonminority stress appear to be crucial for an adequate comprehension of immigrants’ stressful experiences. / Denna huvudsakligen empiriska avhandling behandlar hur socioekonomiska levnadsvillkor och invandrarspecifika faktorer kan kopplas till invandrares mentala hälsa. I avhandlingen undersöks även hur kulturella representationer kan påverka stressfulla upplevelser och huruvida mental ohälsa uttrycks annorlunda bland invandrare från Irak och Iran än bland nordbor. Vidare genomförs en begreppsanalys av stress skisserad utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Fokus ligger här på hur ett sådant perspektiv på stress kan relateras till kultur och migration. Det empiriska materialet består av elva djupintervjuer med invandrarkvinnor från Irak och Iran, samt två populationsbaserade enkätundersökningar. De huvudsakliga fynden i denna avhandling är följande: 1) Mental ohälsa bland utrikesfödda är vanligare än bland svenskfödda och detta kan till stor del ”förklaras” av ogynnsammare socioekonomiska levnadsvillkor. 2) Invandrares mentala ohälsa har ett direkt samband med olika typer av faktorer som traumatiska episoder, sociokulturell anpassningsnivå och socioekonomiska levnadsvillkor. 3) Självskattningsinstrumenten för mental hälsa, HSCL-25 och WHO (ten) Wellbeing Index, producerar värden som är jämförbara mellan nordbor och invandrare från Mellanöstern. 4) Icke-universella representationer som kan påvisas i Irak och Iran kan förstärka, eller till och med vara nödvändiga komponenter för vissa typer av stressfulla upplevelser bland invandrarkvinnor från dessa länder. 5) Distinktionerna mellan universell och icke-universell stress, och mellan invandrar/minoritets och icke-invandrar/icke-minoritets stress, tycks vara centrala för en adekvat förståelse av invandrares stressfulla upplevelser.

No description available.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem samtidigt som symptomen ofta behandlas med medicinering istället för psykologiska behandlingsmetoder där individen får möjlighet att läka i lugn och ro. Hästunderstödda insatser är en behandlingsmetod som innefattar glädje och struktur för att lyfta individens självkänsla och egenskaper. Syftet med studien är att undersöka behandlarens syn på hästens roll i arbetet med psykisk ohälsa. Studien fokuserar på att utreda om hästen påverkar relationen mellan klient och behandlare samt huruvida häst och behandlare inverkar på klientens återhämtning. Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Resultatet visar att hästunderstödda insatser kan vara en metod där det finns möjlighet att med hjälp av djur och natur, återhämta sig från psykisk ohälsa i lugn och ro. Hästen kan motivera samtidigt som relationen mellan behandlare och klient förbättras. Metoden kräver dock mer forskning för starkare evidens för att utvidga användningen i samhället. / Mental ill-health is a growing problem, where symptoms are often treated with medication instead of psychological treatment that allows the individual to recover in peace and quiet. Equine-assisted intervention is a treatment method that improves an individual's self-esteem and attitude by providing joy and structure. This study investigates the therapist's view of a horse's role in the treatment of mental ill-health. It examines whether a horse can influence the relationship between the client and the therapist, and whether the horse, together with the therapist, can influence the client's recovery. It is a qualitative study, with semistructured interviews and thematic analysis. The result shows that equine-assisted interventions can, with the help of animals and nature, provide the opportunity to recover from mental ill-health with tranquility and improve the client’s relationship with the therapist. However, more research is needed to strengthen the evidence and encourage the adoption of the method in society.