Bakgrund: Prioriteringar inom primärvård och psykiatrisk vård skiljer sig åt och skapar problem i integreringen när patienter remitteras mellan vårdinrättningarna. Människor som lever med somatisk och psykisk samsjuklighet upplever ofta vården som otillräcklig. Patienter känner sig mer tillfreds med vården när det finns en samverkan mellan de involverade vårdenheterna. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna patienter med samsjuklighet uppfattar samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen frambringade tre kategorier; negativa aspekter av vårdens samverkan, positiva aspekter av vårdens samverkan och samverkan ur ett helhetsperspektiv. Att inblandade parter tog ansvar för omvårdnaden och en icke- fragmenterad vårdorganisation, som hade tät samverkan mellan vårdenheter, upplevdes som positivt. Brist på kontinuitet i patientens omvårdnad skapade frustration. För patienter med psykisk ohälsa kan fragmenterade vårdinsatser vara ett hinder. Om psykiatrisk- och somatisk vård samverkar så att båda instanserna är tillgängliga inom samma enhet gynnar det patienterna. Slutsats: Det finns både organisatoriska och personalrelaterade faktorer som behöver förbättras. God samverkan, tydligt ansvar och en holistisk omvårdnad var de viktigaste fynden i denna litteraturstudie. / Background: Priorities in primary- and psychiatric care differs, generating problems with integration, when patients are referred between care facilities. People with somatic and mental illness often experience care as inadequate. Patients feel more satisfied with the care when there is a cooperation between the care units. Aim: The aim was to describe how adult patients with comorbidity perceive the cooperation between somatic and psychiatric care. Method: The study is a structured literature study with an inductive approach. Result: Three main themes emerged; negative aspects of care cooperation, positive aspects of care cooperation and cooperation from a holistic perspective. It was perceived as positive if parties involved took responsibility for nursing and a non-fragmented care organization that had close cooperation between care units was perceived as positive. Lack of continuity in patient care created frustration and for patients with mental illness fragmented care interventions were an obstacle. If psychiatric-and somatic care cooperate so that access to both instances within the same unit is possible, it is beneficial to the patients. Conclusion: There are both organizational and personnel-related factors in need of improvement. Good cooperation, clear guidelines and a holistic care perspective were the most important findings of this literature study.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos personer är idag ett växande problem runt om i världen. Samsjuklighet inom patientgruppen är vanligt förekommande, vilket resulterar till utmaningar för sjuksköterskor inom somatisk vård.  Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.   Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ induktiv design.  Resultatet är sammanställt av 12 vetenskapliga artiklar som har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.   Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter är att de erhåller för lite kunskaper om psykisk ohälsa, vilket skapar känslor av rädsla och osäkerhet i möten med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskor upplever att patientgruppen upptar en tid som inte den somatiska vården kan erbjuda. En vilja av att vårda och ge stöd finns, dock upplever sjuksköterskor att okunskap begränsar skapandet av goda vårdrelationer med patienter med psykisk ohälsa.  Slutsatser: Erhåller sjuksköterskor utbildning om psykisk ohälsa kommer kunskaper om ämnet öka vilket leder till minskad rädsla och osäkerhet. Förutsättningar för goda vårdrelationer uppstår och patienter med psykisk ohälsa får en rättvis vård. / Background: Mental illness among people today is a growing problem around the world.Co-morbidity in the patient group is common, which results in challenges for nurses in somatic care. Aim: To shed light on nurses’ experiences of caring for adult patients with mental illness in somatic care. Method: A literature overview of qualitative inductive design. The results are compiled from 12 scientific articles that have been analyzed with the support of Friberg’s five-step model. Result: Nurses’ experiences are that they gain too little knowledge about mental illness, which creates feelings of fear and insecurity in meetings with patients with mental illness. Nurses experience that the patient group occupies a time that somatic care cannot offer. There is a willingness to care and provide support, however, nurses feel that their ignorance limits the creation of good relationships with patients with mental illness. Conclusion: If nurses receive more education on mental illnesses, knowledge of the subject will increase, which leads to reduced fear and insecurity. Conditions for good care and relationships arise and patients with mental illness receive fair care.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har ofta flera sjukdomstillstånd samtidigt och har en ökad risk att drabbas av somatisk samsjuklighet. All hälso- och sjukvård avser att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar. Sjuksköterskor bör därför arbeta för god omvårdnad och ha ett helhetsperspektiv. Den somatiska vården för patienter med psykisk ohälsa och samtidig somatisk samsjuklighet är bristfällig och kan leda till att patienterna får en sämre vård och hälsa. Sjuksköterskor saknar ofta kunskap när det gäller att vårda dessa patienter och det saknas ofta etablerade arbetsprocesser inom den psykiatriska heldygnsvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med somatisk samsjuklighet inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tretton sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys på latent nivå.  Resultat: Det framkom fyra teman; Ett åtagande i en miljö som inte är rustad, En avancerad men utmanande uppgift, Ett ansvarsfullt men utsatt uppdrag, Ett pålitligt och fullständigt vårdande genom erfarenhet och samarbete. Till dessa anknöts det vidare åtta sub-teman. Slutsats: Vårdandet av patienter med somatisk samsjuklighet inom den psykiatriska heldygnsvården är komplext. Resurser och en tydlig ansvarsfördelning för patientens samlade vårdbehov saknas, vilket påverkar patientens möjlighet till adekvat vård. Sjuksköterskan bär ett tungt professionellt och etiskt ansvar för såväl den somatiska som den psykiatriska vården och känner sig utsatt och ensam. Införande av reflektion på arbetsplatsen ses som en möjlighet i att förebygga sjuksköterskors ohälsa. Ledningen anses även behöva utveckla tydliga strukturer kring ansvarsfördelning för vårdpersonalens arbete, för att göra sjuksköterskans roll i den psykiatriska heldygnsvården mer synlig och på så sätt förhindra utsatthet. Den psykiatriska slutenvården anses vara i behov av att rustas upp resursmässigt, dels med kunskap, material och logistiska resurser för att ha förutsättningar att kunna bedriva en god vård för patienter med somatisk samsjuklighet. / Background: Patients with mental illness often have several medical conditions at the same time and have an increased risk of developing somatic comorbidity. All health care intends to medically prevent, investigate and treat diseases, and nurses should therefore thrive towards good nursing and have a holistic perspective. The somatic care for patients with mental illness with comorbid somatic diseases is deficient and can lead to patients not receiving adequate care and in the long run, poorer health. Nurses often lack the knowledge to care for these patients and work processes regarding this issue needs to be established.  Aim: The aim was to describe nurses experience of caring for patients with somatic comorbidity in psychiatric inpatient care.  Method: The study was an interview study with a qualitative approach. Thirteen nurses were interviewed using semi-structured interviews. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis at a latent level. Results: Four themes emerged; A commitment in an environment that is not equipped, An advanced but challenging task, A responsible but exposed assignment, A reliable and complete care through experience and cooperation. To these, eight sub- themes were attached. Conclusion: The care of patients with somatic comorbidity in psychiatric inpatient care is complex. Both resources and a clear distribution of responsibilities for the patients overall care needs are lacking, which affects the patients’ possibility for adequate care. The nurse has a substantial professional and ethical responsibility for both somatic and psychiatric care and feels vulnerable and alone. The introduction of reflection in the workplace is seen as an opportunity in preventing nurses’ illness. The management is in need to develop clear structures regarding the distribution of responsibilities for the care staffs work, in order to make the nurses role in psychiatric inpatient care more visible and thus prevent vulnerability. Inpatient psychiatric care is considered to be in need of increased resources, consisting of knowledge, materials, and logistical resources in order to be able to provide good care for patients with somatic comorbidity.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer vid flera tillfällen under sin arbetskarriär stöta på patientgruppen i somatisk vård. För att utforma en bra vård för patienterna krävs ett humanistiskt arbetssätt med en personcentrerad inriktning. Patienter upplever ofta att de inte blir bemötta med respekt. De upplever stigmatisering när de söker vård på den somatiska akutmottagningen av sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutsjukvård.Metod: Studien använde en kvalitativ ansats i form av litteraturstudie för att beskriva sjuksköterskans upplevelse. Resultat: Fyra teman identifierades organisatoriska faktorer, professionella aspekter, sjuksköterskans inre konflikt och sjuksköterskorna egna upplevelser. Vid vård av patientgruppen upplever sjuksköterskan brist på kunskap och rädsla för att göra fel. Därför uppkom det missförstånd mellan patient och sjuksköterska. Konklusion: Sjuksköterskan upplever svårigheter med att utöva vård till patienter med psykisk ohälsa. De ville ha mer kunskap och bättre samarbete i vården för att känna trygghet att hjälpa patientgruppen på rätt sätt. / Background: Nurses will on several occasions during their working careers encounter the patient group in somatic care. In order to give good care to the patients, a humanistic approach with a person-centered focus is required. Patients often experience that they are not treated with respect. They become stigmatized when they seek care in the somatic emergency department of nurses. Aim: The aim was to describe the nurse's experience of caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Method: The study used a qualitative approach with a literature review to describe the nurse's experience. Results: Four themes were identified, organizational factors, professional aspects, nurses’ internal conflict and nurses’ own experience. When caring for the patient group, the nurse experienced a lack of knowledge, fear of making mistakes and misunderstandings between patient and nurse as some of the situations that could arise. Conclusion: The nurses’ experience difficulties in providing care to patients with mental illness. They want more knowledge and better collaboration within health care to feel secure in helping the patient group in the right way.

Patienter med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivården gör att allt fler patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatisk vård. Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa är en stigmatiserad grupp både i samhället i stort och inom vården. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete inom somatisk vård.Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: analysen resulterade i tre teman: upplevda känslor, påverkan av självbild och upplevd kunskapstörst. Arbetet med patienterna med psykisk ohälsa genererade mestadels negativa känslor och en negativ påverkan av sjuksköterskornas självbild. Kunskapsbehovet inom detta område upplevdes som stort.Slutsats: de negativa känslorna och den negativa påverkan på sjuksköterskornas självbild kan påverka sjuksköterskornas känsla av sammanhang negativt. Den brist på kunskap som sjuksköterskorna upplever har de själva ett ansvar att fylla. / Patients with mental ill-health run a greater risk of becoming physically ill. The development of psychiatric care brings an increasing number of patients with mental ill-health to be taken care of within somatic care. Psychiatric ill-health is a growing public health problem. Persons suffering from mental ill-health are a stigmatized group both within society and health care. General nurses will with all probability meet patients with mental ill-health in their work.Aim: to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental ill-health within somatic care.Method: a literature review in which nine qualitative articles and one article with mixed method were used as base. The articles were found in the databases PubMed and CINAHL.Results: the analysis resulted in three themes: perceived emotions, influenced perception of self and perceived thirst for knowledge. The work with patients with mental ill-health generated mostly negative emotions and a negative perception of self among the nurses. The need for more knowledge within this area was perceived as substantial.Conclusion: the negative emotions and the nurses’ negative influence on the perception of self may influence the nurses’ sense of coherence in a negative way. The nurses have a responsibility for filling the lack of knowledge they experience.

Background; Alcohol use disorder is a global problem that cause harm to the individual’s health and can also lead to death. Patients with alcohol use disorder often comes in contact with the somatic care due to physical harm and sickness. Therefore, nurses often meet these patients and their attitudes and skills affect the further care. Aim; The aim of this study is to investigate nurses’ experiences of caring for patients with alcohol use disorder in the somatic care. Method; A literature-based review based on analysis of qualitative and quantitative studies according to Friberg’s three step model. Four were qualitative, four quantitative and one mixed method. Result; The result of this literature review was shaped by three categories, lack of motivation, lack of treatment and attitudes and lack of knowledge. Throughout all the categories lack of knowledge was a repetitive problem that led to stigmatization of the patients with alcohol use disorder. Conclusion; In conclusion the nurse needs more knowledge to provide equal care and not risk the patient a deteriorated course of care. / Populärvetenskaplig sammanfattning Skadligt bruk av alkohol är ett folkhälsoproblem världen över och varje år omkommer omkring tre miljoner människor till följd av alkoholen. Förutom dödsfall orsakar alkohol skador och olyckor samt leder till relaterade sjukdomar. Detta orsakar stort lidande för patienten och dess närstående men också kostnader för samhället i stort. Ett skadligt bruk av alkohol kallas för alkoholbrukssyndrom och personer med alkoholbrukssyndrom som har en annan samtida diagnos riskerar att få ett sämre förlopp i sjukvården då samsjukligheten gör att de hamnar mellan olika specialistområden och instanser. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med alkoholbrukssyndrom inom den somatiska vården. I denna litteraturöversikt beskrivs alkoholbrukssyndrom som en diagnos som innefattar ett problematiskt bruk av alkohol som orsakar klinisk utmärkande funktionsnedsättning eller lidande. Personer med alkoholbrukssyndrom anses vara en komplex patientgrupp vilket gör att sjuksköterskan behöver ha bred kunskap och helhetsperspektivet är av stor vikt. Att arbeta personcentrerat ingår i sjuksköterskans roll och ansvarsområde och bör tillämpas för att fånga helhetsperspektivet. Hälso- och sjukvården bör enligt lag bedrivas på ett sådant sätt att den värnar om alla människors lika värde. Trotts detta upplever patienter med alkoholbrukssyndrom att de blir stigmatiserade i vården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderats. Totalt inkluderades nio artiklar. De analyserades enligt Fribergs trestegsmodell där tre huvudkategorier identifierades med två underkategorier till respektive huvudkategori i resultatet. I resultatet framkommer det att sjuksköterskorna upplever att de saknar kunskap om alkoholbrukssyndrom. I kombination med detta saknar de även stöd från organisationen, kollegor och specialister inom beroendevården vilket bidrar till ytterligare svårigheter vid omhändertagandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskorna saknar motivation att vårda personer med alkoholbrukssyndrom då de upplever frustration över att patienterna ofta återkommer till vården med samma problem. Det beskrivs även en misstro riktat till patientens egen förmåga, likaså misstro till sjuksköterskans egen förmåga att vårda, men också misstro till organisationen och vårdens möjligheter till att hjälpa patienten. Fortsatt beskrives att patienter som är förgiftade av alkohol kan vara aggressiva och sjuksköterskorna beskriver en rädsla för att göra fel och göra någon upprörd. Sammanfattningsvis är sjuksköterskorna i behov av ökade kunskaper om alkoholbrukssyndrom för att minska stigmatiseringen av denna patientgrupp och därmed risken för ett sämre vårdförlopp.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change. Resultatet visade att rädsla, okunskap och brist på erfarenhet var de främsta faktorerna, som låg bakom de negativa attityderna. Framgångsrika strategier för att förbättra attityderna är enligt resultatet praktisk erfarenhet och utbildning, ökad kontakt med personer med psykisk sjukdom, viss teoretisk utbildning samt ett organisatoriskt stöd på arbetsplatsen. Det organisatoriska stödet kan ges i form av handledning och professionellt stöd i det vardagliga arbetet. Vår rekommendation är att sjuksköterskeutbildningarna borde ha en gemensam linje, där praktik med handledning och reflekterande seminarier överväger. / Negative attitudes towards people with mental illness are found among medical personnel. The nursing psychiatric training module is structured in different ways at different universities in the country. The aim of this study was to investigate nurses´ and nursing students´ attitudes towards patients with a mental illness with two questions: What is the importance of different underlying factors of nurses' attitudes? Is it possible to influence these attitudes and if so in what ways? The method was a literature study, where qualitative and quantitative articles were studied and compared. The theoretical frame of reference, which was used, was Parse´s nursing theory and the social psychological theory The Tripartite Model of Attitude Change. The results showed that fear, ignorance and inexperience were the main factors behind the negative attitudes. Successful strategies for improving attitudes, according to the results, are practical experience and training, increased contact with persons with mental illness, theoretical training and organizational support in the workplace. The organizational support may take the form of mentoring and professional support in their everyday work. Our recommendation is that all universities with nursing education should have a common line, where practice with supervision and reflective seminars are predominant.

Background: People with perceived mental illness can experience stigmatization in the somatic care. It has also been shown that staff within the somatic care found it difficult to care for people with psychiatric diagnoses. The perceived mental illness in the society has been observed to increase; hence there is a need to investigate whether specialist nurses in psychiatric care can be used outside the psychiatric context.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's nursing knowledge and work function outside the psychiatric context, within the somatic care.Method: A meta-synthesis with a systematic literature search was done to answer the aim of the study. 15 articles were included and analyzed.Results: Specialist nurses in psychiatric nursing have been shown to fulfill a function outside the psychiatric context. It was shown that the accessibility of care increased, and the quality of care improved. The lack of a clear job description was one of the difficulties described.Conclusion: The results of the study highlight that there is a need for specialist nurses in psychiatric care outside the psychiatric context. / Bakgrund: Personer med upplevd psykisk ohälsa kan uppleva stigmatisering i den somatiska vården. Det har även visat sig att personal inom den somatiska vården upplevt det svårt att vårda personer med psykiatriska diagnoser. Den upplevda psykiska ohälsan i samhället har observerats öka, därav ses ett behov av att undersöka om specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård (SIPV) kan användas utanför den psykiatriska kontexten.Syfte: Syftet med studien var att belysa psykiatrisjuksköterskans omvårdnadskunskap och arbetsfunktion utanför den psykiatriska kontexten, inom somatisk vård.Metod: En metasyntes med systematisk litteratursökning gjordes för att besvara studiens syfte. 15 artiklar inkluderas och analyserades.Resultat: Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad har visat sig fylla en funktion utanför den psykiatriska kontexten. Det ökade tillgängligheten till vård och vårdkvaliteten förbättrades. Avsaknad av tydlig arbetsbeskrivning var en av de svårigheter som beskrevs.Slutsats: Studiens resultat belyser att det finns ett behov av specialistsjuksköterskor inom psykiatriskvård utanför den psykiatriska kontexten.

Bakgrund   Antalet patienter på akutmottagningar ökar globalt och patientsäkerhet rapporteras vara ett problemområde i hela världen. Miljön på akutmottagningen kännetecknas av hög arbetsbelastning, få resurser och lite tid. Detta kan uppfattas som rörig och oförutsägbar för patienten, vilket kan innebära utmaningar i mötet mellan de två parterna. Ett gott bemötande främjar egenmakt och ökar självkänslan vilket är avgörande för hälsa och välbefinnande medan ett bristande bemötande kan innebära konsekvenser för patienten. Syfte Syftet var att belysa vuxna patienters upplevelser av bemötandet på somatisk akutmottagning. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ, kvantitativ eller mixad metoddesign. Artiklarna samlades in via databaserna PubMed och CINAHL och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet presenterades med två huvudkategorier: positiva upplevelser av bemötande och negativa upplevelser av bemötande. De positiva upplevelserna bestod av att bli informerad och vara delaktig, att bli respekterad och lyssnad på samt att bli behandlad som en egen person. De negativa upplevelserna bestod av upplevelser som att inte bli tagen på allvar, att känna sig bortglömd, att känna kontrollförlust och att uppleva bristande kommunikation. Slutsats Upplevelsen av bemötande påverkades av den vård som hälso- och sjukvårdspersonalen bedrev. De som blev bemötta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hade positiva upplevelser som att vården bedrevs utifrån den individuella personens resurser och behov samtidigt som de blev respekterade och lyssnade på. Vård som inte utgick från patientens behov och berättelse fick patienterna att känna sig bortglömda och att de inte blev tagna på allvar, samtidigt som en del upplevde maktlöshet, kontrollförlust och en känsla av sårbarhet. Denna föreliggande litteraturöversikt bidrar med kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet på akutmottagningen. / Background The number of patients in emergency departments has increased globally and patient safety problems is reported worldwide. The emergency department is characterized by a high workload, few resources and little time, which can be perceived as chaotic and unpredictable. This can lead to challenges in the meeting between the two parties. Good care promotes empowerment and increases self-esteem, which is crucial for health and well-being, while poor care can have consequences for the patient.   Aim The aim of this study was to illuminate adult patients’ experiences of care at the emergency department.  Method A non-systematic literature review with 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed method design was conducted. The articles were collected via the databases PubMed and CINAHL and have been quality checked based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were presented with two main categories: positive experiences of care and negative experiences of care. The positive experiences consisted of being informed and participating, being respected, and listened to, and being treated as an individual. The negative experiences consisted of not being taken seriously, feeling forgotten, loss of control and lack of communication. Conclusions The experience of care was influenced by the care provided by the health care staff. Those who were treated with a person-centered approach had positive experiences such as care based on the individual person's needs while being respected and listened to. Care that was not based on the patient's needs made them feel forgotten and not taken seriously, while some experienced powerlessness, lack of control and a sense of vulnerability. This literature review contributes knowledge of how patients experience the care at the emergency department.