Bakgrund: Patienter med svår psykisk sjukdom (SMI) visar på större frekvens av samsjuklighet och mortalitet än övrig population. Fördomar finns i samhället och hos hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till underdiagnostisering och ökat lidande för patienten. Om patient med SMI tar till sig samhällets stigmatisering uppkommer självstigmatisering som ytterligare försvårar situationen för patienten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av somatisk vård vid samtidig svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i en identifiering av tre kategorier; erfarenheter av bemötande, erfarenheter av att leva med svår psykisk sjukdom och erfarenheter av att skilja på somatiska och psykiska besvär. Relationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården beskrevs både kunna öka eller minska tillit, följsamhet och patientens självkänsla. Patienter prioriterade oftast den psykiska hälsan före den fysiska. Slutsats: Patienter med SMI är i behov av kontinuitet i vården och en personcentrerad omvårdnad för en helhetssyn, inte sjukdom för sjukdom. Patienterna beskrev bemötandet inom somatisk vård som viktigt, bemötandet kunde både bidra till engagemang eller passivitet. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om samsjuklighet och vikten av personcentrering. / Background: Patients with severe mental illness (SMI) show a greater frequency of co-morbidity and mortality than the rest of the population. Prejudices exist in society and among healthcare professionals, which can lead to underdiagnosis and increase suffering for the patient. If a patient with SMI takes on society's stigmatization, selfstigma arises, which further complicates the situation for the patient. Aim: To shed light on patients' experiences of somatic care with concurrent severe mental illness. Method: The study is a general literature review. Result: The analysis carried out in an identification of three categories; experiences of treatment, experiences of living with severe mental illness and experiences of differentiating between somatic and psychological problems. The relationship between patient and staff in healthcare was described as able to increase or decrease trust, compliance, and the patient's selfesteem. Patients usually prioritized mental health over physical health. Conclusion: Patients with SMI need continuity of care and person-centered care for a holistic view, not disease by disease. The patients described the treatment within somatic care as important, the treatment could both contribute to commitment or passivity. Nurse sneed increased knowledge about co-morbidity and the importance of personcenteredness.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem där majoriteten av offren är kvinnor. Våld i nära relationer har stor effekt på samhället och individen. Många av de utsatta kvinnorna hamnar inom den somatiska vården hos grundutbildade sjuksköterskor. God omvårdnad är av stor vikt för att kvinnorna ska få stöd och hjälp i sin situation. God omvårdnad kräver en fungerande vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. För ett framgångsrikt vårdmöte är kompetens, resurser och empati grundläggande. Detta är också förutsättningar för att arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor inom den somatiska vården som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Studien är baserad på åtta artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs analysmetod.    Resultat: Utifrån dataanalysen formulerades tre huvudkategorier som presenterades i resultatet. Dessa var Sjuksköterskans känslor vid mötet, Betydelsen av kompetens och resurser och Förutfattade meningar. Slutsats: Mötet med våldsutsatta kvinnor ger upphov till en stor känslomässig reaktion hos sjuksköterskan. Det finns flera faktorer som upplevs som hinder för sjuksköterskan, bland annat brister i arbetsmiljön, kompetens och resurser. Arbetet med våldsutsatta kvinnor upplevs som meningsfullt, men det kan vara svårt att hantera och bemöta.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har länge varit en stigmatiserad grupp inom vården och samhället och med psykiatriska diagnoser följer ofta förutfattade meningar hos omgivningen vilket påverkar patientgruppen negativt. Patienter med psykisk ohälsa löper också större risk att dö i förtid, bland annat på grund av att deras somatiska besvär underdiagnostiseras och misstolkas för att vara psykiska åkommor.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta och vårda patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården.   Metod: Detta är en litteraturstudie baserat på åtta kvalitativa studier.   Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: organisatoriska faktorer, sjuksköterskans kompetens och mötet med patienten. Dessa delades in i ytterligare sju subkategorier.  Konklusion: Sjuksköterskorna inom den somatiska vården upplevde patienter med psykiska ohälsa som svåra och oförutsägbara och de efterfrågade mer kunskap inom ämnet. Det organisatoriska och kollegiala stödet var också bristfälligt och skapade hinder för sjuksköterskorna att ge den goda vård de önskade. Vidare forskning på ämnet är önskvärt. / Background: For a long time, patients with mental disorders have been stigmatized in both society and in care settings. It has shown that psychiatric diagnoses often come with prejudice. This affects this group of patients negatively, as it creates a barrier towards seeking somatic health care. They also have a higher mortality rate, because of misinterpreted somatic symptoms and limited care access.   Aim: To describe nurses' experiences of meeting and caring for patients with mental disorders in somatic care.   Methods: A literature review based on eight qualitative studies.   Results: This literature study resulted in three main categories: organizational factors, the nurse’s competence and the meeting with the patients. These were further divided into seven subcategories.   Conclusion: The somatic nurses’ experienced patients with mental disorder as difficult and unpredictable and they requested more knowledge in the subject. They were also affected by the lack of organizational and collegial support which created obstacles in providing adequate care for these patients. Further research on the topic is suggested.

Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.

Bakgrund: Närmare 40 procent av patienterna inom somatisk hälso- och sjukvård uppvisar samsjuklighet av psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa får inte jämlik vård eller behandling inom somatisk hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa är sedan länge präglat av stigma. Sjuksköterskans attityder och uppfattningar till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa tycks ha betydelse för att god och jämlik vård ska kunna bedrivas för patientgruppen. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om och attityder till omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats analyserade åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Huvudkategorierna beskriver att sjuksköterskornas uppfattningar om och attityder till omvårdnaden representeras av både hinder och möjligheter. Konklusion: Sjuksköterskor inom somatisk hälso- och sjukvård uppfattar såväl hinder som möjligheter i omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Attityder i form av hinder överväger, exempelvis uppfattas omvårdnaden vara svår och obehaglig. Attityder som representerades av möjligheter grundades i att patienterna var viktiga vilket engagerade och motiverade sjuksköterkor till att bedriva jämlik vård.

Bakgrund: Sjuksköterskans professionella område är omvårdnad, vilket utgår ifrån ett holistiskt perspektiv där sjuksköterskan ska ta hänsyn till den vårdsökande personens fysiska samt psykiska hälsa. Samhällets och medias syn på personer med psykisk sjukdom kan påverka sjuksköterskan och eventuellt bidra till stigmatisering som kan följa med in i vårdrummet. Personer med psykisk sjukdom kan uppleva sig diskriminerade och misstrodda i kontakt med hälso- och sjukvården, vilket medför en osäkerhet och risk för att de inte söker somatisk vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykiska sjukdomar på somatisk avdelning. Metod: Litteraturöversikt med en induktiv ansats och kvalitativa artiklar. Resultatet baserades på sju kvalitativa artiklar som analyserades genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar att sjuksköterskan upplever sig otillräcklig i omvårdnaden av personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning. Upplevelsen av otillräcklighet delades in i otillräcklighet inom organisationen med underteman som miljö, tid och stöd samt otillräcklighet inom professionen med underteman som osäkerhet, kunskap och utbildning. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att om de ska ansvara för omvårdnaden för personer med psykiska sjukdomar på en somatisk avdelning så krävs rätt förutsättningar, i form av kunskap och utbildning, samt en trygg och säker vårdmiljö. / Background: The profession of nurse’s is nursing, which comes from a holistic perspective where the nurse takes both physical and psychological health in consideration. The society and medias view of people with mental illness might influence the nurse. This can eventually contribute to a stigma which can follow the nurses into the hospital wards. People with mental illness feel discriminated and mistrusted in contact with healthcare, this can bring an insecurity and a risk that they won’t seek somatic care. Aim: To describe the nurse’s experience of nursing a person with mental illness on a somatic ward. Method: Litterature review with inductive approach and qualitative articles. The results were based on seven qualitative articles who were analyzed by Friberg’s five-step-model. Results: The results of the study showed that the nurses felt insufficient while nursing people with mental illness in somatic care. The experience of insufficiency was divided into insufficiency in organization with subthemes as environment, time and support, and insufficiency in profession with subthemes as uncertainty, knowledge and education. Conclusion: Nurses experienced that if they should nursing people with mental illness they need the right conditions, in terms of knowledge and education and a safe and secure healthcare environment.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.

Inledning: Det finns få forskningsreferenser när det gäller psykoterapeuters känslomässiga och kroppsliga reaktioner i patientarbete. Denna tematiska forskningsanalys utgår från psykoterapeuter som arbetar med personer som lider av trauma, då tidigare studier visar på kraftfulla kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med denna målgrupp. Syftet med studien är att belysa hur psykoterapeuter beskriver sina upplevelser, negativa såväl som positiva, och hur de hanterar dem. Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter sina kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med traumatiserade patienter? Hur hanterar de sina egna reaktioner? Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk utbildning i Sverige och som arbetar med patienter med trauma har intervjuats. Till studien valdes en kvalitativ forskningsansats som bearbetades utifrån en tematisk analysmetod. Resultat: Psykoterapeuterna beskriver svårigheterna att möta det ofattbara våldet i patienternas berättelser, hur de skyddar sig, hur de bär hoppet, hur de kan stå ut och hur de kan använda sina reaktioner i terapin. Här lyfts också konsekvenser för dem och behovet av återhämtning. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de teoretiska begreppen motöverföring, projektiv identifikation, härbärgering och trauma. Terapeuternas reaktioner bekräftar tidigare forskning av kroppsliga och känslomässiga reaktioner och diskuteras utifrån den omfattande påverkan reaktionerna har på terapeuterna yrkesmässigt och för privatliv. / Introduction: There are few research references on psychotherapists physical and emotional reactions in the patient work. This thematic analysis is based on psychotherapists who work with people suffering from trauma, as previous studies indicate powerful physical and emotional reactions in the work with this target group. The purpose of the study is to illustrate how psychotherapists describe their experiences, both negative and positive, and how they handle them. Questions: How do psychodynamic psychotherapists describe theirphysical and emotional reactions in the work with traumatized patients? How do they handle their own reactions? Method: Five licensed psychotherapists with psychodynamic training in Sweden working with patients with trauma were interviewed. This qualitative researchapproach was processed with a thematic analysis. Results: Psychotherapists describe difficulties facing the unimaginable violence in the patients' stories, how to protect themselves, how they carry hope, how they can cope with it and how they can use their reactions in therapy sessions. It also highlights the consequences regarding themselves and the need for recovery. Discussion: The result is discussed from the theoretical concepts of countertransference, projective identification, containment and trauma. The psychotherapists´ reactions confirm earlier research of physical and emotional reactions, and isbeing discussed out of the wide impact the reactions have on psychotherapists´ professional and personal life.

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande hos äldre och kan få betydande konsekvenser för äldres hälsa. Depression hos äldre skiljer sig i flera hänseenden från depression i yngre åldrar. Skillnaderna framkommer bland annat i symtombild, orsaker, och riskfaktorer för depression. Hos äldre patienter är somatisk samsjuklighet vanligt förekommande vilket kan försvåra sjukdomsförloppet samt upptäckt och behandling av depression.     Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förhållningssätt till depression hos äldre bland sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt utfördes, baserad på tio vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa och en av mixad metod. Innehållet analyserades och organiserades i kategorier. Databaser som användes var CINAHL complete, PubMed och PsycINFO. Resultat: Tre kategorier med underkategorier utformades. I vårdpersonals förståelse av depression hos äldre framkom tre underkategorier; Bakomliggande orsaker och riskfaktorer, Hinder för att upptäcka och bedöma depression samt Kunskap och utbildning. Kategorin Attityder till depression är indelad i två underkategorier, Stigma hos äldre samt Depression som en normal del av åldrande. I Kategorin Vårdpersonals förutsättningar att hantera depression hos äldre framkom två underkategorier; Vårdpersonals roller och funktioner samt Tidsramar inom vården. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån tidigare studier samt översiktens teoretiska utgångspunkt tidvattenmodellen. För att visa på relevansen och betydelsen av vårdpersonals förhållningssätt kring äldre med depression diskuteras resultatet även ur ett patientperspektiv. / Background: Depression is common in old age and can have a significant impact on older patients’ health. Depression among the elderly differs in several aspects from depression in younger patients. The differences occur in the appearance of symptoms, causes, and risk factors for depression. Somatic comorbidity is common among older patients which can worsen the course of depression and obstruct identification and treatment.   Aim: The aim of the review was to describe approaches to depression in the elderly among health care personnel in somatic care. Method: A literature review was conducted based on ten scientific articles, nine qualitative and one mixed method. The content was analyzed and organized in categories. Databases used were: CINAHL complete, PubMed and PsycINFO. Results: Three categories with subcategories were constructed. In Health personnel's understanding of depression three subcategories emerged; Underlying causes and risk factors, Obstacles to identify and screen for depression, and Knowledge and training. The category Attitudes towards depression is divided in two subcategories; Stigma in old age and Depression as a normal part of ageing. In the category Health personnel’s conditions to manage depression in older patients, two subcategories emerged; Roles and functions of health personnel and Timeframes in healthcare.         Discussion: The results of the literature review are discussed from the perspective of previous studies as well as the theoretical framework of the review, the tidal model. To indicate the relevance and significance of health personnel’s approaches to depression in old age the results are also discussed from a patient perspective.

Bakgrund: Psykisk ohälsa blir globalt allt vanligare. Förutom de besvär som tillståndet för med sig tvingas de drabbade även utstå diskriminering, stigma och negativa attityder från omgivningen. Många med en psykiatrisk diagnos upplever därför ett bristfälligt bemötande även från sjukvården. Samsjuklighet och en sämre fysisk hälsa är dessutom vanligare hos denna patientgrupp.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur patienter med psykisk ohälsa upplever den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design hämtades från databaserna CINAHL Complete och PsykINFO. Artiklarna analyserades sedan enligt Friberg (2012).                  Resultat: Tre huvudteman identifierades; Negativa upplevelser, miljöns betydelse samt positiva upplevelser. Under temat negativa upplevelser bildades även tre underteman: Upplevelse av diskriminering, att inte bli tagen på allvar och upplevelse av hinder. Diskussion: Travelbee’s omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen använts som teoretisk referensram och resultatet diskuteras utifrån hennes teori. Kunskap och hur denna bör användas diskuteras med fokus på kommunikationen, samt hur färdigheter inom detta kan påverka stigma. Betydelsen av kontinuitet och miljö tas även upp. / Background: Mental illness is becoming globally more common. In addition to the inconveniences that the illness brings with it, the affected are also forced to deal with discrimination, stigma and negative attitudes from their surroundings. Many people with a psychiatric diagnosis therefore experience inadequate healthcare treatment. In addition co-morbidity and poorer physical health are also more common in this population. Aim: Examine how patients with mental illness experience somatic care. Method: A literature review was conducted consisting of both qualitative and quantitative research designs, which were derived from the databases CINAHL complete and PsykINFO . The journal articles where analysed using Friberg’s (2012) method and where then color-coded to get an overview. Results: Three main themes were identified: negative experiences, importance of the environment and as well positive experiences. Three sub-themes were also created under negative experiences; Perception of discrimination, not being taken seriously and perceived obstacles. Discussion: Travelbee’s interpersonal relationships nursing theory is used as the theoretical framework with the results discussed based on the theory. Knowledge and how it should be used is discussed with focus on communication, and how communication skills can influence stigma. The importance of continuity and the environment will also be discussed.