År 2019 träder en reviderad läroplan för förskolan i kraft där kroppslig integritet specificeras som målområde. Tidigare forskning har visat att barns kroppsliga integritet ofta är villkorat, och att det finns behov av mer kunskap om diskurser gällande barns kroppsliga integritet i nutida förskolekontext. Utifrån glappet i forskningsfältet är syftet med studien att undersöka diskurser som kommer till uttryck i förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan. I och med detta undersöks också hur barns kroppsliga integritet villkoras diskursivt. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer. Med diskursanalys och poststrukturalistiska begrepp bringas ett resultat som tyder på att förskollärare påverkas av motstridiga diskursiva innebörder som villkorar barns kroppsliga integritet. Diskurserna rymmer idéer om relationer, förskollärares förhållningssätt och förskolan som institution. När dessa möts ger det upphov till förhandling om barns kroppsliga integritet. I denna förhandling framkommer förhandlingsstrategier som hjälper förskollärare att förhålla sig till konträra aspekter av sitt uppdrag. Slutligen konkluderas att integritetsarbete i förskolan kräver situerade, reflexiva avvägningar. Arbetet skapar svårigheter, men också möjligheter för verksamhets- och professionsutveckling.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.

Detta är en studie som handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel. Tidigare forskning som har gjorts inom fältet visar en mer allmän bild av vad lärare anser vara viktig kunskap vid bedömning i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet resonerar kring bedömning av bollspel samt hur de motiverar användandet av det. För att svara upp till studiens syfte har följande frågeställningar utformats: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet begreppet kroppslig rörelseförmåga? Hur motiverar lärare i idrott och hälsa på gymnasiet användandet av bollspel i undervisningen? och skiljer sig bedömningen av bollspel utifrån lärarens bakgrund och i så fall på vilka/vilket sätt återspeglas lärarnas erfarenheter och bakgrunder kring bedömning i bollspelsundervisningen? För att genomföra studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare i idrott och hälsa på gymnasiet med olika bakgrunder inom bollspel. Resultatet av studien visar att endast två av lärarna använder bollspel som ett bedömande moment och använder matriser när de bedömer sina elever. Övriga lärare använder bollspel som verktyg, morot samt vid situationsbaserad undervisning. Trots detta tycks ändå de lärarna bedöma bollspel men utifrån sin magkänsla. I frågan vilka egenskaper lärarna tittar på när de bedömer bollspel är det ett brett spektra av olika fysiska kvaliteter, vissa mer allmänna, vissa mer konkreta mot aktiviteten.Vad gäller begreppet kroppslig förmåga råder det stor osäkerhet kring vad det egentligen innebär. Samtliga sex lärare gav sex olika förklaringar när de ombads förklara vad kroppslig förmåga betydde för dem. De med bollbakgrund var mer konkreta och riktade mot aktiviteterna när de definierade kroppslig förmåga i relation till bedömning av bollspel, jämfört med de utan bollbakgrund som hade en mer allmän bild. Resultatet har analyserats med hjälp av Lindes läroplansteori samt Bourdieus teorier om kapital, habitus och socialt fält.

SammanfattningDenna uppsats består av en fenomenografisk intervjustudie där 6 lärare i idrott och hälsa intervjuats. I fokus står idrottslärarnas tolkning av den nya ämnesplanen i idrott och hälsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter från skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av lärare i idrott och hälsas tolkning av styrdokument.Lärarna har i denna studie fått besvara frågor om hur de ser på begreppen ”kroppslig förmåga” och ”goda rörelsekvalitéer”. Begreppen är hämtade från den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i GY11. Den forskning som presenteras i relation till denna studie fokuserar på tolkningar och uppfattningar hos lärare i idrott och hälsa samt på definitioner av kroppsliga begrepp.Syftet med studien är att hitta kategorier i lärarnas utsagor om kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer. De frågeställningar som vi ämnar besvara är i hur hög utsträckning man kan hitta likheter och skillnader i lärarnas utsagor, om utsagorna går att kategorisera och hur kategorierna i sådana fall skulle se ut?Metoden som används är intervjumetod som utgår från en öppen intervjuguide i samtalsintervjuform. Analysen skedde i fenomenografisk anda via upprepade genomläsningar av transkriberade intervjuer där belysande citat sedan införts i en analystabell. Studiens huvudresultat utgörs av tre kategorier. De kategorier som presenteras i resultatet är ”fysiska egenskaper och handlingar”, ”aktivitetsanknytning” och ”självkänsla”. Begreppen kroppslig förmåga och goda rörelsekvalitéer definieras här utifrån olika typer av fysiska egenskaper som till exempel kondition och styrka, knutna till aktiviteterna bollsport och dans eller som att vara tätt knutna till en persons självkänsla och fysiska självkänsla. Studiens huvudresultat är alltså att de intervjuade idrottslärarna kopplar de eftersökta begreppens betydelse till fysiska handlingar, aktiviteter och självkänsla.Detta resultat diskuteras sedan utifrån den litteratur som pressenteras innan och även utifrån didaktiska aspekter.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vad som påverkar legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsas tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt vad som påverkar bedömningen av rörelsekvalitet. Studien svarar på följande forskningsfrågor: “Vad påverkar lärarnas tolkning av kunskapskravet?” och “Vad påverkar lärarnas bedömning av kunskapskravet?”. Metod Studiens material har inhämtats via kvalitativa semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i idrott och hälsa i Stockholmsområdet. Materialet analyserades efter transkriberingen genom en diskursanalys utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar, där lärarnas utsagor fördelades in i kategorier av påverkansfaktorer. Utifrån kategorierna synliggjordes tre diskurser, fysisk aktivitet, tävlingsidrott och utbildning, vilka senare användes för att diskutera materialets resultat. Resultat De tre faktorer som påverkar gymnasielärares tolkning av kunskapskravet är: lärarens bakgrund, lärarens tolkning av begreppen rörelsekvalitet och kroppslig förmåga samt om lärarna har ett kollegialt samarbete. De fyra faktorer som påverkar bedömningen av kunskapskravet är: kollegialt samarbete, tillgång till lokaler, hur gymnasielärarna tolkar betygsnivåerna i kunskapskravet samt deras inställning till kunskapskravet. Slutsats Gymnasielärare tolkar kunskapskravet olika vilket verkar bero på deras olika syn på vad som ska läras ut i ämnet, det kan relateras till deras idrottsbakgrund. Det påverkar även deras olika syn på hur begreppet rörelsekvalitet ska realiseras och bedömas i ämnet. Lärarna betonar vikten av att ha ett kollegialt samarbete, både för att tolka och för att bedöma kunskapskravet, vilket ger indikationer på att kunskapskravet inte är tillräckligt tydligt utformat för att lärarna ska kunna tolka det på egen hand. / Aim The aim of the study is to answer the following research questions: "What affects teachers' interpretation of knowledge requirements?" and "What affects teachers' assessment of knowledge requirements?". Method The data has been gathered through qualitative semi-structured interviews with upper secondary school teachers in sports and health in the Stockholm area. The material was analyzed after the transcription by a discourse analysis based on two themes from the study's questions, where the teachers' statements were divided into categories with influence factors. Based on the categories, three discourses were found, activation discourse, sport discourse and education discourse were visualized, which were later used to discuss the results of the material. Results The three factors that affect secondary school teachers' interpretation of the knowledge requirement are: the teacher's background, the teacher's interpretation of the concepts of movement capability and physical literacy, and whether the teachers have collegial cooperation. The four factors that affect the assessment of the knowledge requirement are: collegial cooperation, access to premises, how the teachers interpret the grades in the knowledge requirement and their attitude toward the knowledge requirement. Conclusions The teachers interpret the knowledge requirements differently, which seems to be due to their different views on what should be learned in the subject, which can be related to their sports background. This also influences their different views on how the concept of movement capability shall be realized and assessed in the subject. The teachers emphasize the importance of having collegial cooperation, both to interpret and assess the knowledge requirement, indicating that the knowledge requirement is not sufficiently clearly designed to enable teachers to interpret it on their own.

Bakgrund:Bröstcancer är en vanlig sjukdom bland kvinnor och allt mer flera kvinnor drabbas. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar. Alla behandlingar kan medföra biverkningar som kan påverka kvinnor både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskans roll och ansvar är att uppmärksamma dessa kvinnor i de olika stadierna av bröstcancer för att kunna ha koll på kvinnornas mående.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod:Studien är en litteraturöversikts studie med kvalitativ och kvantitativ metod och består av 10 artiklar. Resultat: Består av ett huvudämne med två underteman och fyra subteman. Som visade att kvinnor upplevde att kroppslig förändring av bröstcancer och som resulterade i sociala konsekvenser. Konklusion: Studien visar att kvinnorna är i behov av ett stöd efter behandlingen av bröstcancer och att de upplever att den kroppsliga förändringen ger en stor påverkan i deras liv och vardag.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien.  Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kropp­slig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att för­skol­lärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.

Denna uppsats undersöker kommunikation mellan förskollärare och barn. Sjukhusclowner är en yrkesgrupp med expertis inom kroppslig kommunikation. Därför har jag använt mig av sjukhusclowners erfarenheter av kroppslig kommunikation och dess betydelse för interaktioner med barn. Forskningsobjektet är att synliggöra sjukhusclowners kunskap om kroppslig kommunikation och visa hur detta är relevant för förskolläraryrket. I uppsatsen diskuterar jag sjukhusclowners tal om kroppslig kommunikation och hur det kan bidra till att utveckla förhållningssätt och metoder för att möjliggöra autentisk dialog mellan förskollärare och barn. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av tre yrkesverksamma sjukhusclowner. Under intervjuerna fokuserade jag på informanternas erfarenheter av kroppslig kommunikation i möten med barn. Till insamlad empiri har jag applicerat teorier av filosofen Emmanuel Lévinas. Lévinas syn på relationer som asymmetriska ledde mig fram till definitionen av det som kallas för autentisk dialog. Att vara autentisk i denna mening handlar om att vara lyhörd och närvarande i mötet med andra. Resultatet av studien bekräftar att kroppslig kommunikation är en tillgång för att autentiska dialoger ska uppstå. Studien belyser sjukhusclowners förmåga att improvisera och vara tillgängliga i mötet med barn, vilket jag visar är viktiga kunskaper även för förskollärarrollen. Andra lärdomar av studien är att god självkännedom, förmåga att visa sårbarhet samt att ha god kontakt med sina känslor är centrala aspekter av en förskollärares professionalitet.

Dans är en estetisk uttrycksform, ett estetiskt ämne och ett språk och har därmed en betydelsefull del i barns uttryckande och utveckling och är en del av de ämnesområden som förskolan ska arbeta med. Med utgångspunkter i Lindqvist och Pastorek Gripsons (2021) artikel så kommer denna studie fördjupa sig i dansen i den planerade undervisning, utifrån förskollärarnas beskrivning med hjälp av intervjuer. Syftet med studien är att, utifrån Merleau-Pontys filosofi om kroppens fenomenologi, bidra med kunskap om hur förskollärares erfarenhet av dans påverkar utbudet och utövandet av dans i den planerade undervisningen i förskolan. Resultatet av studien visar att barn får ta del av dans i den planerade undervisningen, både som ämne och som en uttrycksform. Dans som ämne erbjuds oftast genom röris som är en blandning mellan dans och gymnastik som utövas efter förinspelade låtar eller videos. Dans som uttrycksform ses tillsammans med arbete kring känslor och musik, där barnen får möjlighet att uttrycka sig kroppsligt genom dans. Resultatet visar även att förskollärares erfarenheter och kunskaper kring dans har betydelse för vad och hur dans erbjuds i förskolans planerade undervisning. / <p>Kurskod 2FL41E</p>

AbstractFridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna. Bristen på studier av pedagogers kroppsspråk i förskolan gör denna studie relevant. Syftet är att synliggöra pedagogers praktiska användande och föreställningar kring kroppsspråkets pedagogiska funktion. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur använder pedagogerna i förskolan sitt kroppsspråk i den pedagogiska verksamheten? Hur talar pedagogerna i förskolan om kroppsspråkets pedagogiska funktion? Vid insamlingen av det empiriska materialet används en stimulated recall-inspirerad metod. Pedagogernas praktiska användande av kroppsspråket dokumenteras med videokamera och används sedan som ett diskussionsunderlag i efterföljande intervjuer. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt i Gardners teori om den kroppsliga intelligensen. Resultaten visar att pedagogerna använder kroppsspråkliga uttryck i sin kommunikation med barnen för att förmedla olika budskap samt att de anpassar sitt kroppsspråk individuellt och kontextuellt. Sammanfattningsvis visar studien att kroppsspråkets pedagogiska funktion omfattar både hur pedagoger tonar in barns kroppsspråk samt hur pedagoger vidare anpassar sitt användande av sitt eget kroppsspråk efter barn, situation och målsättning.Nyckelord: Kroppsspråk, pedagoger, funktion, kommunikation, kroppslig intelligens