<p>Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys.</p>

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys.

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.

<p>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en progressiv sjukdom, oftast med ett snabbt förlopp, som ger kroppsliga förändringar. Att drabbas av kroppsliga förändringar påverkar det dagliga livet och tillgången till världen. Syftet med denna studie var att belysa hur människor med sjukdomen ALS upplever de kroppsliga förändringarna som uppstår under det att sjukdomsförloppet fortskrider. Metoden var en kvalitativ innehållsanalys av biografier som skildrar upplevelser av att leva med ALS. Resultatet visade att människor kan uppleva många olika känslor, vilka delades in i fem olika kategorier av upplevelser. Främst framträdande var informanternas oro och ovisshet över symtomen och framtiden. Men även känslor som frustration, skam och rädsla var något som var återkommande i flera biografier. En slutsats av resultatet var att informanterna upplevde sin situation så olika. Dessa fynd är till gagn för både sjuksköterskor och patienter då omvårdnaden kan bli bättre om sjuksköterskorna har kunskaper om hur de kroppsliga förändringarna kan upplevas.</p>

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.   En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga. En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.

<p>Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.</p><p>Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.  </p><p>En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga.</p><p>En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.</p>

No description available.

Genom vår studie ville vi synliggöra hur yngre barn uppnår ett meningsskapande i förskolans utomhusmiljö. För att förstå hur meningsskapande yttrar sig hos yngre barn har vi tagit hjälp av fenomenologisk teori och Merleau-Pontys livsvärldsansats. För erhållande av underlag för studien har vi utfört observationer samt dokumenterat med papper och penna. Studiens framvisade resultat är att barnens meningsskapande möjliggörs genom deras gemensamma utforskande kring materialet, miljön och aktiviteter genom ickeverbala kommunikativa sätt. Materialets betydelse för barns meningsskapande har vi funnit vara av relevans för deras undersökande. Detta genom att det synliggjorts hur barnen tillsammans givit materialet dess betydelse inom leken/utforskandet. Utifrån detta finner vi att barnens lek kring materialet drivits av lusten till både vänskapsrelationer samt ömsesidiga förståelse. Pedagogens betydelse för barnens meningsskapande har funnits vara hens stöttande roll, både genom hens uppmärksammande och bekräftande av deras göranden. Slutsatsen utifrån vår studie är att barns meningsskapande blir till genom ett bejakande samspel mellan barn-barn och barn-pedagoger.

The purpose of this study is to increase the knowledge of professional teachers’ experiences of learning with the help of body movement in the subject of Swedish. Qualitative interviews have been used as an instrument for research. The results derive from the answers of five respondents who are all professional teachers of children between the grades f-6 (ages 6 to12). The answers contribute to providing an understanding of teachers’ views on the link between body movements and learning in the subject of Swedish. The essay shows that the teachers have experiences of body movements in the subject of Swedish and what type of exercises they prefer in the subject of Swedish. The results also show that teachers prefer exercises that build on modeling and that movements are thought of as a means of increased concentration and motivation rather than as part of a didactic strategy.