Abstrakt En danselev på gymnasiet ska efter tre års studier ha utvecklat ett dansspråk och kunna kommunicera sitt kroppsliga lärande. Det är en kunskap som kräver både tid och erfarenhet för att utveckla. Syftet med studien är att utforska gymnasieelevers upplevelser inom dans, av att kommunicera sin kroppsliga kunskap i relation till begrepp inom Gy11 (2011) dansteknik 4. Frågeställningarna utgår från de tre dynamiska kvaliteterna tyng, flöde och energi, som förekommer inom betygskriterierna kopplat till värdeorden med viss säkerhet och med säkerhet. Arbetets teoretiska perspektiv grundar sig i fenomenologin om den levda kroppens subjektiva upplevelse. Begreppen tyng, flöde och energi används för att synliggöra hur danseleverna kommunicerar sina upplevelser utifrån sin kroppsliga kunskap. Studien har en kvalitativ forskningsdesign och data har samlats in i form av tio semistrukturerade intervjuer med elever som går årskurs 3 inriktning dans på gymnasiet och läser kursen dansteknik 4. I resultatet framträder sex teman 1) Tyngden i kroppen, 2) Tyngd är vikt ned i golvet, 3) Att inte spänna sig, 4) Flöde är något som aldrig tar slut, 5) Energi riktar fokuset i kroppen, 6) Energi skapar dynamik genom kontrast. När det gäller att koppla upplevelserna till hur danselevernas använder det med säkerhet framträder två teman 1) Att känna - en metod och bekräftelse samt 2)Att se sig själv med någon annans ögon. Elevernas beskrivningar diskuteras mot tidigare forskning och essensen i deras skildringar försöker att synliggöras. Det blir tydligt att det skett en större samsyn mellan lärare och elev gällande begreppen än värdeord. Studien bidrar till att fortsätta diskussionen i samsyn kring danselevernas och danslärares tolkningar och upplevelser kopplat till begrepp och värdeordens definition.

Violence and other harmful practices start early in children’s lives and take place in environments designed to ensure safety. In Africa, 40 percent of all girls are married before their 18th birthday and two out of three children in Latin America and the Caribbean are regularly subjected to violent discipline at home. Eradicating this violence is an obligation of 196 states in the world, which gave rise to the question of whether there are gaps in the international law protection of children’s rights. This paper aims to critically examine the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices. My thesis is that there is a lack of protection under international law, which results in children on different continents being protected differently. The examination takes its starting point from the Convention on the Rights of the Child (CRC) and the prohibitions against corporal punishment (article 19) and child marriage (article 24.3) established therein. Thereafter the question is whether there are provisions in the regional human rights instruments on those continents that today have an established protection for human rights that sufficiently correspond to their content. To illustrate how well the international law protection works in practice two practical examples from respective continent are given prominence to. Here it begins to emerge that there are a number of societal obstacles for articles 19 and 24(3) in CRC to have full impact in practice, such as cultural values and pluralistic legal systems that give primacy to religious laws. These are obstacles that extend beyond the deficiencies in the international law protection and thus threaten the realization even of the standards that satisfactorily protect children from violence and harmful practices. My thesis can be answered as follows; there are shortcomings in the international law protection of the right of the child to freedom from violence and harmful practices, which to a certain extent results in children on different continents being protected differently. For example, neither the european nor the inter-american standard regarding child marriage lives up to that of the CRC. The real shortcoming, however, lies in the failure of states to “honestly” fulfill their obligations under international law, which results in even children on the same continent but in different countries being protected differently. / <p>Betyg: AB</p>

Bakgrund: Motorneuronsjukdom (MND) är en sjukdomsgrupp där amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den vanligaste sorten. MND/ALS har ett hastigt förlopp där muskler förtvinar och försvagas tillsammans med ett opåverkat sinne. Detta leder till behov av komplexa omvårdnadsinsatser som innefattar ett multidisciplinärt vårdteam samt palliativ vård. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en motorneuronsjukdom såsom amyotrofisk lateralskleos. Metod: En litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar vilket analyserades med Fribergs femstegs- modell. Resultat: Resultatet består av två teman och fem subteman. Resultatet visar upplevelser om begränsningar i vardagen, en förändrad självbild, stöd i mänskliga relationer, existentiellt hot och att vilja leva i nuet. Slutsats: Att leva med MND/ ALS medför förutom fysiska förändringar även förändringar i hur livet värderas, synen på sociala relationer och hur utförandet av vardagliga aktiviteter sker. Dessa förändringar som personerna går igenom måste förstås för att kunna ge individuella omvårdnadsbehov. Att vara aktiv och leva i nuet kan skapa mening för MND/ALS drabbade. Sjuksköterskan bör därför skapa möjligheter till positiva känslor och ett aktivt liv för dessa personer. Sjuksköterskan kan använda sig av de resurser som personen har för att kunna skapa mening och hanterbarhet. / Background: Motor neurone disease (MND) is a group of diseases where amyotrophic lateral sclerosis is the most common (ALS). MND/ALS as a progressive disease where the muscles thrives and weakens as the mind stays intact. This leads to need for complex nursing care that include a multidisciplinary care team and palliative care. Purpose: To describe the experiences of people who live with a motor neuron disease such as Amyotrophic lateral sclerosis. Method: A literature review based on nine scientific articles that have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows two themes and five sub themes. The results show experiences and feelings of limitations in everyday life, a change self-image, support in human relationships, existential threats and wanting to live in the present. Conclusion: Living with MND/ALS involves physical changes, changes in how life is valued, how to feel about social relationships and everyday activities. The changes the person goes through must be considered in the individual nursing needs. Being active and living in the present can create meaningfulness for these people. The nurse should therefore create opportunities for positive feelings and an active life for these people. The nurse can use the resources of the person in order to create mening and manageability.

This year, 2019 a new curriculum will be implemented in Swedish preschools. One of the most important changes is that the UN Convention on the Rights of the Child has been given a much larger part in the preschool curriculum. In response to this our study deals with children’s right to integrity during naptime in preschools. The purpose of this study is to contribute to the knowledge about preschool teachers’ approach to children’s physical and personal integrity. The aim is to research and analyse the preschool teachers’ descriptions of their understanding and methods that they use during naptime to acknowledge the children’s right to physical and personal integrity. This study has been conducted with a qualitative research approach method where six interviews with preschool teachers have been analysed. The result has been analysed based upon selected parts through Michel Foucault’s theory about power knowledge, and the John Bowlby and Mary Ainsworth attachment theory. Our results indicate that there are both similarities and differences in the interviewed teachers’ approaches and methods in considering the children’s right to integrity during naptime. One interesting conclusion that was noted based on our interviews, was that the interviewed preschool teachers had difficulty expressing their understanding of the concept of the children’s right to integrity during naptime. However, when they described their methods and procedures they used during naptime, to get the children to fall asleep, we observed that in their descriptions they did in fact consider the children’s right to physical and personal integrity during their routines, for example, listening to the individual child’s wants and needs. These descriptions have similarities with Johnsson (2005, s. 4) definition of integrity and identity as a socially and culturally defined phenomenon. "Integrity, like identity, is experienced, emerges and is negotiated in interaction with others." (Johnsson, 2005, s. 4).

Litteraturstudiens syfte är att genom didaktisk forskning beskriva gesters roll för matematiklärande. För att besvara syftet har två frågeställningar tagits fram: På vilka sätt kan gester användas i matematikundervisning? Hur kan gester hjälpa elever att utveckla förståelse för matematik?  Litteraturstudien är genomförd med hjälp av en litteraturanalys av tio vetenskapliga artiklar som sållats fram i en systematisk databassökning.  Studierna visar att gester används på olika sätt i klassrummet. Resultatet tyder på att elever tar till sig kunskap oavsett om instruktioner med gester sker av lärare i ett klassrum, är videoinspelade eller förmedlas med avatarer. Flera av studierna förespråkar att använda gester vid inlärning men att urskilja olika gester och använda dem medvetet. Slutsatsen är att använda gester kan vara fördelaktigt vid lärande. Gester garanterar dock inte lärande utan behöver sättas i ett sammanhang där det kompletterar talet.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete. Den forskning som är gjord tidigare visade på goda hälsomässiga fördelar av en god fysisk kapacitet. Resultatet av vårt arbete visar att tolkningarna av begreppen var olika men att arbetet med den fysiska kapaciteten var likartad. Lärarna inte vill arbeta med elevernas fysiska kapacitet men ändå framkommer det att lärarna arbetar med det per automatik i den vanliga undervisningen. Störst påverkan på undervisningen var lärarnas tidigare idrottsbakgrund och utbildning. / The aim of this study is to reveal how physical education teachers view their work with pupils’ physical capacity and which capacities (for example strength, endurance and flexibility) they see as important. The foundation of the study was made through studies showing that the physical capacity among pupils is getting worse. The curriculum for physical education indicates that it is a part of physical education teachers to maintain or improve pupils’ physical capacity. The study has a culture sociologic base and the analysis was made after Pierre Bourdieus’ theory about habitus and previous research about physical capacity. It is a qualitative study in which teachers were interviewed from their takes on physical capacity and furthermore described their work among pupils. The previous research on this subject showed that physical capacity gave many health-related benefits. The result of the study showed that teachers expounding of physical capacity was in disparity though the education made from the teachers were similar. The teachers did not want to improve pupils’ physical capacity though it occurred automatically. The result also showed that the largest impact on how the education was made was the teachers’ earlier background within sports and their teacher education.

Aim and Problem statement The study aimed to investigate views on physical health amongst patients in methadone maintenance program, which is a subject little explored. Previous studies suggest that methadone patients are at risk developing illnesses related to the metabolic syndrome and an unhealthy lifestyle. Methadone also has side effects such as weight gain and irregular levels of glucose. Method This qualitive study included seven interviews with patients in the methadone maintenance program in Uppsala. Qualitive content analyses were performed Findings Content anlyses gave the theme: The view on physical health is a stuggle after normality were ambivalence of lifestyle changes and alienation causes instability in helath. Five categories were found: Health, to be normal struggle after normality, the importance of methadone, views on physical, mental and socioeconomic health. Lack of control causes deteriorating health about consequences from drug abuse and ambivalence to lifestyle changes. Motivation to live contains factors for increased/decreased motivation. Daily life habits and routines investigate attitudes and knowledge. Support and help from the healthcare more individually adjusted care and expanded support was desired. Conclusions Greater emphasis on physical health may provide patients receiving methadone treatment with increased well-being. Methods focusing on patients own resources to reach their goals should be used.

Användandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av så kallade läromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste åren i Sverige. Trots det ökade användandet så saknas det undersökningar i området. För att undersöka området har en fallstudie genomförts på en specifik läromedelsapplikation i matematik för grundskolan. Läromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och är baserad på den svenska läroplanen i matematik. Från ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en läromedelsapplikation kan designas i relation till hur den är utvecklad för att fungera som ett läromedelsverktyg. Studien undersöker också de möjligheter och begränsningar användaren möter och vilka interaktionsmöjligheter som finns i användandet av läromedelsapplikationen. För att undersöka området utgick undersökningen från tre stycken frågeställningar. Datainsamling i form av en intervju med en projektledare på Parama har genomförts för att ge en bakgrund till applikationen och fördjupa undersökningen. Grundat på detta har sedan en analys av läromedelsapplikationens design, innehåll och funktioner samt observationer på barn som använder läromedelsapplikationen för första gången genomförts. I slutsats och diskussion besvaras frågeställningarna baserat på analyser av datainsamlingarna och relaterade teorier. Undersökningen visar på att läromedelsapplikationen kan vara ett användbart verktyg i undervisningssammanhang och att det möjliggör till interaktion i form av tal, gester och kroppsplacering. / The use of tablets at school and the development of so called educational applications have increased significantly the last years in Sweden. Despite the growing use, there is a lack of investigations on this phenomenon. In order to contribute to the field we have conducted a casestudy in an educational application in mathematics for children in primary school. The application is called Parama Matte 1 and is based on the Swedish curriculum. From an interaction perspective this study investigates how an educational application can be designed in relation to how it is developed to function as an educational material. This study also investigate the opportunities and limitations the user may encounter and the interaction potential, when using the application. To make a deeper investigation in the field an interview with a project manager at Parama, ananalysis on the educational application's design, content and functionality and observations on children using the educational application has been conducted. Conclusion has been drawn by findings and previous theories. Our findings indicate that the educational application can be an useful teaching aid and provides opportunities for interaction.