Vad menar vi egentligen när vi säger att vi har det i oss eller att vi ska lära oss med alla våra sinnen och att elever ska utveckla hela sin förmåga? Denna studie är en begreppsanalys av det som man på engelska benämner embodied. Den undersöker detta i en svensk utbildningskontext och försöker finna motsvarande begrepp på svenska. Den belyser hur kroppsligt kunnande/lärande beskrivs inom tre olika utbildningsvetenskapliga områden. Studien består dels av en semantisk undersökning och dels av en kontextuell exploration. Den semantiska undersökningen innehåller en hermeneutisk begreppsanalys enligt Koort (1975) och en etymologisk granskning. Den hermeneutiska explorationen undersöker begreppet embodied först inom praktisk kunskap, sedan inom kognitiva lärandeteorier och slutligen relateras embodied till ett somatiskt kunskapsfält med kroppsliga/body-mind praktiker, på engelska kallat somatics.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur en interventionsstudie med intensivläsning under en femveckorsperiod, fyra dagar i veckan, med material som är anpassat efter elevernas intressen påverkar elevernas läsförståelse. Metoder som används i studien är enskilda intervjuer med elever, observationer och DLS- test som är ett diagnosinstrument för att mäta elevers läsoch skrivförmåga. De teoretiska utgångspunkter som undersökningen grundar sig på är den sociokulturella lärandeteorin, kognitivism samt embodied learning. Den sociokulturella lärandeteorin valdes för att eleverna i undersökningen lär i samspel med andra, kognitivism för att förstå hur barn tänker. Embodied learning där fokus på den kroppsliga aktiviteten ligger som grund för att förstå hur eleven använder sin kropp vid intensivläsning. Tidigare forskning visar i PISA- undersökningar att svenska elever har en allt sämre läsförmåga. Resultatet i studien visar på kroppens betydelse för att förstå det som läses men även den avsaknad av reflektion i läsundervisningen för att eleverna ska få förståelse för hur processen läsning går till. / The purpose of this study has been to find out how an intervention study with intensive reading during a five-week period, four days a week, with the material specifically adjusted to the pupils’ interests impacts their reading comprehension. The methods used in the study is individual interviews with the pupils, observations and DLS-tests which is a diagnosticinstrument for measuring the pupils reading and writing ability. The theories of this study are based on sociocultural learning theory, cognitivism and embodied learning. The sociocultural learning theory was chosen because the students in this study learn together with other, cognitivism because trying to understand how children think. Embodied learning where focus lies on activity of the body to understand how student use their body when they learn intensive reading. Earlier studies show in PISA studies that the Swedish pupils is getting lesser and lesser reading ability. The results in the study shows the body’s importance in understanding what we read. But it also shows the lack of reflection in the reading instructions for the pupils to understand how the process of reading works.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för barns bråklekar i förskolan, genom att analysera barns egna perspektiv på lekande. Studiens syfte uppnås genom att besvara följande frågeställningar: Vad är bråklekar för barn? Vad kan man utläsa ur barnens egna uppfattningar om bråklekar? Präglas bråklekar av barnkulturen? Jag kommer använda mig av Tannocks (2011) utvecklade definition av begreppet rough-and-tumble play, bråklekar. Hon menar att bråklekar är lekar där barn springer runt, klättrar, jagar varandra, slår på låtsas, blir jagade, brottas, trillar runt och slår med öppna händer. Studien utgår från Birgitta Knutsdotter Olofssons (2003) lekteori och begreppen: kroppslig kunskap, de sociala lekreglerna: samförstånd, turtagande och ömsesidighet samt leksignaler. Studien utgår även från Susan Stewarts intertextualitetsteori, som innebär att barn i den intertextuella gemensamma förståelsen möts i en värld skapad av intryck från fiktionen och verkligheten (Löfgren, 2015). Jag använde mig av metoden deltagande observation, vilket gav mig tillträde till leken samt resulterade i samtal kring leken. Resultatet visar att barns bråklekar, ur barns perspektiv, präglas av gestalter från barnkulturen. Intertextualitetsteorin är i allra högsta grad synlig i barns bråklekar och i barns samtal kring sina lekar. Genom resultatet kan man förstå att bråklekar är av stor betydelse för barn, vilket synliggörs genom de strategier barn använder sig av för att få tillgång till bråklekar. Min slutsats är att bråklekar till största delen består av de intryck barn får från barnkulturen och dess våldsamma innehåll, vilket visar hur oerhört viktigt det är att barn får tillgång till bråklekar för att bearbeta dessa intryck. Genom resultatet synliggörs det fundamentala behov barn har av att leka bråklekar, resultatet bidrar därmed till debatten om bråklekars vara eller icke vara. Jag vill genom studien lyfta fram barns perspektiv på bråklekar.

This research is a qualitative interview study on consent in upper secondary school dance education through focus group interviews with teachers and students. The intention is to give more insight on how teachers and students understand consent in upper secondary school dance education and in general. The study shows that consent in upper secondary dance education in Sweden exists at the intersection between norms of communication, power and the context in which it is practiced. The most common communication of consent for dance in this study is through reading body language, and the most discussed situation is regarding touch and bodily contact. Touch is viewed by the teachers as a vital part of knowledge generation in dance. Both teachers and students find situations where students are engaging with touch and body contact as the most challenging. The study observes that consent is specific within its context, which requires dance teachers to establish and clarify norms and intentions in the dance studio. To do so takes time and repetition, if not successful norms and perceptions from other contexts may be stronger and make the communication of consent difficult. Further, the study suggests that teaching about consent needs to be combined with practical exercises for a more preventive knowledge. The material was analyzed with qualitative analysis and a norm critical and multimodal perspective.

Våren 2019 inkom det motioner till Svenska Riksdagen angående förslag gällande införandet av lagstiftning om obligatorisk vaccination. Utifrån detta kommer uppsatsen genom en fiktiv argumentationsanalys behandla ämnet ur ett rättighetsperspektiv, med fokus på tre rättigheter; rätten till hälsa, rätten till kroppslig integritet samt rätten till utbildning. Argumenten i de två olika kapitlen utgår från svensk lagstiftning samt internationella fördrag, såsom mänskliga rättigheter och Europeiska unionens stadgar. Uppsatsen besvarar även i argumentationen frågeställningar om varför obligatorisk vaccination bör vara en mänsklig skyldighet enligt rätten till hälsa samt vilka mänskliga rättigheter en lagstiftning om obligatorisk vaccination bryter mot. Syftet med uppsatsen är att nå fram till ett översiktligt svar gällande om individuell rätt, såsom kroppslig integritet och utbildning eller allmän folkhälsa bör prioriteras i frågan. Detta undersöks även med hjälp av Marion Youngs teori om den sociala förbindelsens ansvarsmodell, som syftar till att vi är moraliska aktörer som har en moralisk skyldighet till alla människor att minimera lidande. Slutsatserna i uppsatsens sista del visar att uppsatsens tes motbevisas genom argumentationen.

Many Christians believe in a future with eternal life, some say it will be “in heaven”. What kind of existence do they imagine? Do they think that the risen Christian congregation will have physical bodies like we have here in our lives on Earth today? Or will it be a spiritualexistence? Bible scholar and former Anglican bishop NT Wright asserts that Christianity’s most distinctive idea is bodily resurrection and he also defense a literal resurrection of Jesus.1 He claims that most Christians don’t understand the meaning of the “Christian hope” – that of a bodily resurrection and a new creation. What is the theological statement on resurrection from bishops in the Swedish Lutheran Church? Which message about the Christian hope do they advise, especially when it comes to funerals? What kind of eschatological tracks are to be found in the main manual Kyrkohandbok för Svenska kyrkan? Is the afterlife to be seen as a spiritual existence or one with physical bodies? And does it really matter? The main purpose in this essay is to find out what kind of eschatological guidance there is for priests officiating funerals. With starting point in the theology of NT Wright, in comparison with the advice from Swedish bishops, the essay is studying which words and formulation could be used to talk truthfully about the Christian hope.

The purpose of this study is to show the discourses that we can see in the texts from RFSU (2015) and “Rädda Barnen” (2013) about children's sexuality, we connect this empiricism to the preschool curriculum. Furthermore, we highlight the gaps that we can see are the different discourses in the texts and how present or absent physical factuality is. We also want to examine what it could mean for our didactic work with body factuality. Generally, there are a lot of texts about the importance of playfulness and many expressions that leave room for interpretation to the reader. We believe that concepts like playful, positive, equality, security, develop a responsible sexuality, private body parts, intimately, and so forth leaves subjective to interpretation of each individual preschool teacher. Children are described exploring their sexuality through play, were the body are in focus, but are often described limited as children's sexuality. Children's bodily feelings and sexuality described indistinct and confused resulting in that the body is made invisible. The discourses make themselves prominent in our discourse analysis is sexuality discourse, disquieting and fear discourse, discourse of norms, materialistic corporal discourse and the invisible discourse.

The purpose of this paper consists of examining the different ways of thinking about death and life beyond death conveyed in the game Grim Fandango Remastered. This was done by using a theoretical framework consisting of a self invented definition of death called "Bodily death". This definition consists of common notions about death such as cessation of life functions like movement, metabolism, respiration and overall cessation of brain functions. It also included cessation of vital processes, which includes the ability to make energy transfer, making reparations, for example by cell replication, as well as the waste system of the body.  Besides this, the study examines the prevalence of dualism, a conception that views the soul essential to the individual's mental state. Two kinds of dualism were investigated, simple dualism with the assumption that the individual is made up of the soul, and compound dualism, where soul and body are dependent on each other for the survival of the individual. The study also examined the prevalence of materialism, a mindset where the individual is comprised of a combination of things without life or consciousness, in other words an existence dependent of the body. The results showed mainly a view that was non agreeable with bodily death, as the characters had many life signs such as breathing, ability to move, nutrition, metabolism and other signs of functions that would not be possible without the brain's functionality. Furthermore as shown with sprouted, the death within death in the game which consisted of becoming overgrown with flowers, showed signs of life rather than bodily death, as flowers have the vital process of photosynthesis. The game also showed mainly ideas of ​ dualism as the characters often was referred as souls. The kind of dualism that occurred most however was compound dualism because the game often implied that characters died when their bodies became destroyed.

Simulation-based training has gained widespread attention recently as a response to drawbacks associated with traditional training approaches, such as high training costs (instructors, equipment, etc.), high risks (e.g. pilot training), and ethical issues (e.g. medical training), as well as a lack of availability of certain training environments (e.g. space exploration). Apart from their target training domains, many of aspects of simulations differ, such as their degree of physical realism (fidelity), scenarios (e.g. story), and pedagogical aspects (e.g. after-action reviews and collaborative learning). Among those aspects, designers have mostly focused on developing high-fidelity simulations with the expectation of increasing the effectiveness of training. However, some authors suggest that the above belief is a myth as researchers have failed to identify a linear relationship between the (physical) fidelity and training effectiveness of simulations.  Most researchers have therefore evaluated the correspondence between the behaviours of trainees in both real world and simulated contexts, however, the existing methods of simulation validation using behavioural measures have a number of drawbacks, such as the fact that they do not address certain complex phenomena of skills acquisition. Bridging the above knowledge gap, this research reports on empirical investigations using an improved methodology for validating training simulations. This research includes an investigation of the user experience of trainees, with respect to the acceptance of virtual scenarios provoking a similar psychophysiological response as in real world scenarios, and the training potential of simulations with respect to the positive transfer of training from a simulator to real world operational contexts. The most prominent features of the proposed methodology include the use of psychophysiological measures in addition to traditional behavioural measures and the use of natural (quasi-) experiments. Moreover, its conceptual framework was influenced by contemporary theories in cognitive science (e.g. constructivism and embodied cognition). The results of this research have several important theoretical and methodological implications, involving, for example, the dependency of the effectiveness of simulations on the perceived realism of trainees, which is more embodied than has been predicted by previous researchers, and the requirement of several different types/levels of adaptive training experience, depending on the type of trainee. / Träning i simulatorer har på senare år fått ökad uppmärksamhet som en respons på problem och svårigheter förknippade med traditionella träningsansatser, såsom höga kostnader (instruktörer och utrustning, etc.), hög risk (t.ex. träning av piloter), och etiska aspekter (t.ex. träning av kirurger), likaväl som avsaknaden av träningsmöjligheter och miljöer (t.ex. forskning om rymden). Bortsett från vad som specifikt tränas så skiljer sig simuleringar åt i ett flertal olika aspekter såsom fysisk realism (eng. fidelity), scenarier (handling) och pedagogiska aspekter (t.ex. genomgång efter övning och kollaborativt lärande).  Bland dessa aspekter så har designers ofta fokuserat att utveckla simuleringar med hög realism med förväntningen att detta ska göra träningen mer effektiv. Litteraturen antyder dock att denna föreställning inte stämmer och att de flesta simuleringar med hög realism inte har lyckats uppnå denna målsättning. En slutsats är därför att det finns ett behov av metoder som kan validera potentialen hos simuleringar avsedda att stödja träning – redan innan dessa används. Enligt litteraturen så är utbildningspotentialen hos en simulering starkt kopplad till hur väl den psykologiska effekten en simulering har, stämmer överens med en verklig upplevelse. Forskning har emellertid identifierat ett flertal svagheter hos existerande ansatser för att validera simuleringar; de är oftast baserade på prestations- och/eller subjektiva mätningar; de har fokuserat en eller ett fåtal psykologiska aspekter; och de bygger på traditionella teorier. Baserat på resultat från studier av en kör-simulator presenteras och föreslås i denna avhandling ett förbättrat ramverk för utvärdering. De mest centrala egenskaperna hos det föreslagna ramverket inbegriper användandet av psyko-fysiologiska mått tillsammans med mer traditionella mått; det konceptuella ramverket bygger på samtida teoretiska ansatser (tex konstruktivism och kroppslig kognition); samt användandet av fält (kvasi-) experiment. Utöver uppnåendet av uppsatta mål för forskningen så har resultaten ett flertal teoretiska och metodologiska implikationer. Bland dessa återfinns beroendet mellan effektiviteten hos en simulering och den upplevelse av realitet som de tränade har, vilken är mer grundläggande än vad som rapporterats i tidigare forskning, samt kravet på flera och olika typer av anpassning av träningsupplevelse för den tränade för att förhöja potentialen hos träningssimulatorer. / SIDA Funded National e-Learning Centre Project at the University of Colombo School of Computing, Sri Lanka