Bakgrund: Personer med en psykisk sjukdom dör betydligt tidigare än personer som inte har en psykisk sjukdom. Detta sker ofta i somatiska sjukdomar såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och från trauma av våld och olyckor. De drabbas frekventare och oftare mer allvarligt än individer utan psykisk sjukdom och riskerar att få en längre vårdtid och sämre utfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors förhållningsätt i omvårdnad av patienter med somatiska sjukdomar med en samsjuklighet av psykisk sjukdom. Metod: Nio vetenskapliga artiklar, funna i databaserna Cinahl och PsycInfo har kvalitetsgranskats och analyserats med en metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors förhållningssätt i omvårdnaden av patienter med somatiska sjukdom med en samsjuklighet i psykisk sjukdom redovisas i kategorierna Behov av ytterligare kunskap, Rädsla och oro och Avståndstagande förhållningssätt. Slutsats: Slutsatsen i denna litteraturöversikt är att sjuksköterskan behöver mer kunskap för att kunna vårda patienter med en samsjuklighet. Sjuksköterskorna inom somatisk respektive psykiatrisk vård behöver mer kunskap inom varandras område. Med den utökade kunskapen om samsjuklighet och varandras vård blir sjuksköterskan bättre förbered för de nya krav som ställs. Klinisk implikation: Internutbildning behövs för att öka kompetens och trygghet hos sjuksköterskor som vårdar patienter med somatiska sjukdomar och samsjuklighet i psykisk sjukdom. Kommunikationskanaler mellan den somatiska och psykiatriska vården bör skapas för att möjliggöra konsultation mellan klinikerna.

Bakgrund: Personer med psykisk sjukdom känner ett utanförskap i samhället där negativa attityder, stigma samt diskriminering har identifierats som viktiga faktorer. Samtidigt finns det en korrelation mellan försämrad hälsa och psykisk sjukdom, vilket innebär att sjuksköterskor verksamma inom den somatiska vården kommer i frekvent kontakt med personer som har en psykisk sjukdom. Sjuksköterskor har därför ett ansvar att främja personer med psykisk sjukdoms hälsa även i den somatiska vården. Syfte: Undersöka sjuksköterskors attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt baserad på Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL Complete och PubMed genomsöktes för artikelsökning. Totalt tio vårdvetenskapliga artiklar valdes till denna litteraturöversikt. I analysen av artiklarna uppkom likheter samt skillnader som tematiserades och kategoriserades. Resultat: Negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom var vanligt bland sjuksköterskor på somatiska avdelningar, men det fanns även sjuksköterskor med positiva attityder. Det framkom två huvudteman med två respektive fyra underteman. Sjuksköterskors positiva attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: vilja att hjälpa och självsäkerhet. Andra huvudtemat var; Sjuksköterskors negativa attityder till att vårda personer med psykisk sjukdom, med underteman: stigmatiserande attityder, motvillighet, osäkerhet och utsatthet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de faktorer som framträdde i resultatet och påverkade sjuksköterskornas attityder. / Background: People with mental illness experience alienation and social exclusion in the society where negative attitudes, stigma and discrimination have been identified as important factors. At the same time, there is a correlation between deterioration of health and mental illness, which means that nurses working in somatic care is frequent in contact with people with mental illness. Therefore, nurses have a responsibility to promote the health of people that have a mental illness and are hospitalized in the somatic care. Aim: To investigate the attitudes of nurses towards care for people with mental illness in the somatic care. Method: Literature review by Friberg´s (2017) method. The search for the articles was conducted in CINAHL Complete database and PubMed database. A total of ten medical science articles were selected for this literature review. Similarities and differences emerged in the analysis of the articles and were thematized and categorized Results: Negative attitudes towards caring for people with mental illness were common among nurses in the somatic care, but there were also nurses with positive attitudes. There were two main themes with two and four subordinates respectively. Nurses' positive attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: wanting to help and self-confidence. The second main theme was; Nurses’ negative attitudes towards caring for people with mental illness, with subordinates: stigmatizing attitudes, reluctance, uncertainty and exposure. Discussion: The result was mainly discussed based on the negative attitudes of nurses to care for people with mental illness linked to the factors that appeared in the results.

Syftet med arbetet är att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk vård. För att kunna fördjupa och sammanställa tidigare forskningar om ämnet är det en fördel att göra en litteraturstudie. I arbetet ingår 14 artiklar, kvalitativa och kvantitativa. Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård negativa upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna kände en ständig känsla av obehag och rädsla som grundas på otillräcklig kunskap. På grund av bristfällig sjukhusledning känner sjuksköterskorna att de inte får stöd när de önskar få mer kunskap om ohälsan. Sjuksköterskor med mer yrkeserfarenhet eller vid samarbete med specialistpsykiatrin har en mer positiv inställning. Sjuksköterskor som arbetar i somatisk vård har oftast andra medicinska prioriteringar vilket får dem att känna ångest över att inte kunna ge god vård. Patienternas psykiska ohälsa blir då bortprioriterad och obehandlad vilket skapar ett lidande. Alla patienter skall vårdas utefter deras individuella behov, men kunskapsbristen upplevs vara ett stort hinder.

Bakgrund: Många patienter med substansbrukssyndrom lever ett utsatt och farofyllt liv, där de löper stor risk att drabbas av allvarliga sjukdomar som kan förvärras vid utebliven behandling. 2017 rapporterades det klagomål om ökade brister i bemötandet hos sjukvårdspersonal, främst inom somatiken. Tidigare forskning visar att ett dåligt bemötande från sjukvårdspersonal kan leda till att patienter avstår att söka vård. Detta blir problematiskt då sjukdomar förblir oupptäckta eller underbehandlad och därför blir det intressant att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever mötet med sjukvårdspersonal inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom två huvudkategorier om hur patienter med substansbrukssyndrom erfar mötet med somatisk sjukvårdspersonal. Den ena är Upplevelsen av stigmatisering, där patienter på olika sätt känner sig dåligt bemötta av sjukvårdspersonal, vilket presenteras i underkategorierna Att bli särbehandlad, Att bli märkt och Att inte vilja söka vård. Den andra är Upplevelsen av förståelse, och utgörs av två underkategorier, vilka innehåller både positiva och negativa aspekter av Att bli missförståddalternativt Att bli förstådd, i sin sjukdom. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras bland annat huruvida studien svarar på syftet, i vilken utsträckning resultatet kan appliceras i andra vårdsammanhang, samt hur forskningsetiska ställningstagande har beaktats. Sammantaget anses litteraturöversiktens kvalité vara god. I resultatdiskussionen lyfts varför patienter väljer att inte söka vård, vad sjukvårdspersonalens kunskapsnivå har för betydelse i mötet med patienter med substansbrukssyndrom samt att detta diskuteras gentemot omvårdnadsteoretiska ansatser och annan forskning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka vilken eller vilka somatiska mätmetoder som har störst tillämpbarhet för att praktiskt genomföra en biologisk åldersuppskattning för en tränare. Metod För att besvara studiens frågeställning har sökningar genomförts i databaserna PubMed och Google Scholar. Information har även sökts i relevant facklitteratur inom barn- och ungdomsträning samt i relevanta studiers referenslistor. Resultat Tre somatiska mätmetoder kunde presenteras i form av tid för högst tillväxtspurt (PHV) av Mirwald et al (2002), Fysiskt utvecklingsindex (KEI) av Bauer från 1982 (Tonkonogi & Bellardini 2012, s 25) och uppskattad vuxenlängd mot Tannerkriterierna (PAH) (Khamis & Roche 1995; Cumming et al 2017). Resultatet indikerar att KEI-metoden är den mätmetod som har störst validitet (r > 0,89). För praktisk tillämpbarhet verkar en kombination av PHV och PAH-metoderna vara mest lämpad för en biologisk åldersuppskattning för tränare i en fältmiljö. Slutsats Studiens slutsats är att tränare rekommenderas att använda sig av en kombination av PHV och PAH. De är två metoder som används flitigt inom den internationella litteraturen och verkar kunna användas ihop för att indikera tiden för PHV, som är en frekvent använd indikator för vilka delkapaciteter som är träningsbara för en individ i puberteten. Nyckelord: biologisk ålder, peak height velocity, predictive adult height, tannerkriterierna

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. / Background: People with mental health problems often have a somatic comorbidity. Research shows that patients with mental health problems often experience that they are treated unfairly and being misunderstood when seeking somatic care. Good encountering is a prerequisite for the creation of a caring relationship which forms the foundation for good care. Encountering also affect the patient's health, compliance, and experience of care. Aim: The aim was to illuminate factors of significance for the encountering of patients with mental health problems in somatic care from nurse’s perspective. Method: A literature review based on 15 articles with both quantitative and qualitative design. Searches were made in the databases PubMed and Cinahl. Result: Factors of significance for encountering could be divided into three themes: attitudes, factors related to the patient meeting and factors related to organization. Both positive and negative attitudes to patients with mental health emerged. Factors related to the patient meeting were anxiety and fear, complex communication, and insufficient skills. Factors related to organization were environment, time and resources, support and prioritization of somatic care. Conclusion: Conclusions that may be drawn from this study are that several different factors may be relevant to encountering, and that there is room for improvement. Important areas of improvement that emerged are nurse´s attitudes and competence. The result also indicates that the organization within somatic care is not adapted to the care and encountering of patients with mental health problems.

Bakgrund: Stress påverkar individen både fysiologiskt och psykologiskt. Sjuksköterskans yrke kan upplevas stressigt och när denna stress påverkar sjuksköterskan kan omvårdnadsarbetet påverkas negativt. För att reducera stress och risken att patienternas omvårdnadsbehov ej uppfylls krävs ett gediget samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonalen. Syfte Syftet var att sammanställa studier som undersöker sjuksköterskors upplevelser av stress i omvårdnadsarbete. Metod: En litteraturstudie genomfördes med kvalitativ design har använts i studien. Detta för att få en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser och tankar. Metoden vi utgått från var Forsberg och Wengströms sju steg. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på 15 vetenskapliga studier. Resultat: Två teman identifierades i analysen av studierna. Dessa var: Sjuksköterskors upplevelse av stress och dess påverkan på omvårdnadsarbetet och Sjuksköterskors upplevelser av hur stress påverkar dem i yrket.Konklusion: Stressens påverkan på omvårdnadsarbetet hade många infallsvinklar. En del av faktorerna som spelade roll var arbetsbelastning, samarbete och den moraliska stressen. / Background: Stress affects the individual both physiologically and psychologically. Nurses occupation can be stressed at times and when this stress affects the nurse, nursing care can be adversely affected. In order to reduce stress and the risk that patient needs are not met, solid cooperation is required between healthcare professionals.Aim: The purpose was to compile common themes in studies that investigate nurses' experiences of stress in nursing care.Method: A literature review was conducted with a qualitative design. This design was used to gain a deeper understanding of the nurse's experiences and thoughts. The method that was used was Forsberg and Wengströms seven steps. The databases used were PubMed and CINAHL. The result was based on 15 scientific studies.Results: Two themes were identified in the analysis of the studies. These were: Nurses experience that the occurrence of stress affects nursing work and Nurses experiences of stress affecting in their work.Conclusion: Stress's impact on nursing care had many approaches. Part of the factors that played a part were workload, teamwork and moral distress.

Bakgrund: Antalet individer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom den somatiska vården. Substansberoende, som är en behandlingsbar sjukdom, uppstår till följd av att hjärnans belöningssystem utsätts för onaturligt stimuli. Patienter med substansberoende löper en ökad risk att utsättas för stigmatisering, av såväl samhällets invånare som av hälso-och sjukvårdspersonal. Patienter vittnar om negativa upplevelser i mötet med sjukvården vilket går stick i stäv med de lagar och riktlinjer som sjuksköterskan är ålagd att verka under. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats genomfördes. Databaserna PubMed, CINAHL och PsychINFO användes för att finna de tio vetenskapliga artiklarna som utgör resultatet. Artiklarna som användes kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall och analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier framträdde under analysen: Uppfattningar, otrygg arbetsmiljö och kunskapsbrist. Sjuksköterskorna hade generellt negativa föreställningar gentemot substansberoende patienter med somatisk samsjuklighet. Arbetsmiljön upplevdes som otrygg och att det saknades organisatoriska förutsättningar att vårda patienter med substansberoende liksom kunskaper hos den enskilda sjuksköterskan. Konklusion: I litteraturstudien framträdde en bild över sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende inom den somatiska vården, erfarenheter som påverkade den personcentrerade omvårdnaden som sjuksköterskan är ytterst ansvarig för. Sjuksköterskornas erfarenheter ledde även till att patienter med substansberoende stigmatiserades av hälso- och sjukvårdpersonal. En rad faktorer som påverkade mötet mellan sjuksköterskan och patienten identifierades. / Background: The number of individuals with substance use dependence is steadily increasing within the somatic care. Substance dependence, which is a treatable disease, occurs when the brain reward system is exposed with unnatural stimuli. Patients with substance use dependence is at greater risk of stigmatization both by society and health care personnel. Patients witnesses of negative experiences in the interaction with health care which is the opposite of what laws and guidelines nurses are obligated to follow states.Aim: The aim was to explore nurses’ experience of caring for patients with substance dependence within the somatic care.Method: A literature review with qualitative approach was conducted. Databases PubMed, CINAHL and PsychINFO was used to find the ten scientific articles that constitutes the result. The articles that were used was quality examined using SBU: s template and analyzed by Fribergs five-step analysis. Result: Three main categories appeared during the analysis: Perceptions, unsafe workplace environment and lack of knowledge. Nurses’ perceptions were often negative towards patients with substance dependence and physical comorbidity. Workplace environment was experienced as unsafe and there was a lack of organizational conditions and nurses’ knowledge to care for patients with substance dependence.Conclusion: In this literature review a picture of the nurses’ experiences of caring for patients with substance dependence within the somatic care appeared, experiences which would affect the person-centered care that the nurse is ultimately responsible for. Nurses’ experiences also contributed to the stigmatization of the substance dependent patient within the health personnel. Also, a series of other factors that affected the interaction between nurses and patients with substance dependence were identified.

ABSTRAKTLarsson, J och Hellström Schmidt, F. Sjuksköterskors upplevelser ocherfarenheter av hot och våld i somatisk vård. En Litteraturstudie. Examensarbete iomvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa ochsamhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Psykiatrin är en vårdinstans som över tid har präglats både av bildenoch en konstaterad hög prevalens av hot och våld något som bl.a. resulterat ipåverkan på livskvalitet och sjukskrivningar för de anställda sjuksköterskorna. Nugår det även via Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån att se en ökning iförekomsten av hot och våld inom somatisk vård. Faktorer som miljö,arbetsbelastning och stress är några av agitatorerna som anses ligga bakom.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom somatisk vård.Metod: En litteraturstudie innehållande 12 artiklar baserade på kvalitativa studieri PubMed och CINAHL.Resultat: När data analyserades identifierades sex kategorier: “Att brottas mednegativa känslor”, “Kroppsliga besvär”, “Brister inom organisationen”,“Upplevda genusskillnader”, “Redskap för att begränsa våldet” samt “Hot ochvåld accepteras”.Konklusion: Hot och våld förekommer inom somatisk vård oberoende avkontext. Sjuksköterskor svarar med en mängd negativa känslor på hot och våld.Sjuksköterskor upplever att män och kvinnor drabbas i olika utsträckning.Sjuksköterskor upplever en avsaknad av organisatoriskt stöd i hot ochvåldssituationer. Kommunikation anses vara en preventiv åtgärd. Vissapatientgrupper upplevs vara predisponerade för hot och våld.Nyckelord: Hot, våld, sjuksköterskor, upplevelser, somatisk vård, patienter. / ABSTRACTLarsson, J and Hellström Schmidt, F. Nurses experiences with threats andviolence in somatic care. A literature review. Degree Project in nursing 15 creditpoints, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of CareScience, 2018.Background: Psychiatric care is an instance within the healthcare systemcharacterized by the picture of aswell as a reported high prevalence of threats andviolence, which have resulted in affected quality of life and more sick leave forthe employed nurses. Reports from Arbetsmiljöverket and Statistiska centralbyrånare showing an increase in the prevalence of threats and violence within somaticcare. Factors like work environment, workload and stress are some of the agitatorsdeemed responsible.Purpose: To illuminate nurses experiences of threats and violence in somaticcare.Method: A literature study using 12 articles based on qualitative methodology inPubMed and CINAHL.Result: Six categories emerged from the data analysis: “Wrestling with negativeemotion”, “Physical problems”, “Organisational flaws”, “Experienced genderdifferences”, “Tools to limit violence”, “The acceptance of threats and violence”.Conclusion: Threats and violence occur within somatic care regardless ofcontext. Nurses responded with negative emotions in relation to threats andviolence. Nurses believed violence affected men and women differently. Nursesexperienced a lack of organizational support in threatening and violent situations.Communication was seen as a preventative measure. Some patient groups werebelieved to be predisposed to threats and violence.Keywords: Threats, violence, nurses, experiences, somatic care, patients.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem över hela världen. Enligt World Health Organizations (WHO) dör 800 000 människor årligen av suicid, det motsvarar ungefär 11 suicid per 100 000 invånare. I Sverige sker det ca 1500 suicid per år, vilket motsvarar ca fyra suicid per dag. Efter ett suicidförsök är det vanligt att personer kommer in akut och behöver bli inlagda på en somatisk avdelning för fortsatt vård, det leder till att sjuksköterskor som inte har någon erfarenhet av psykiatrisk vård ofta vårdar suicidnära patienter. Patienter som genomfört ett suicidförsök har både positiva och negativa upplevelser av den vård som bedrivits. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära patienter inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar inhämtade från databaserna CINHAL Complete och PsycINFO. Metoden som användes är i enlighet med Friberg (2017). Analysen utfördes genom färgkodning för att kunna identifiera skillnader och likheter i studiernas resultat. Analysen framställdes utifrån ett huvudtema och fem subteman. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt med färdigheter, utbildning och kunskap för att kunna vårda suicidnära patienter. I resultatet framkom även att tidsbrist och hög arbetsbelastning påverkade mötet med suicidnära patienter negativt. I mötet med den suicidnära patienten upplevde sjuksköterskan känslor som lidande, rädsla, ilska och medlidande. Det framkom också att vården som bedrivits var främst inriktad på patientens fysiska behov. Diskussion: Sjuksköterskan påvisade olika upplevelser kring bemötandet av den suicidnära patienten. Bemötandet påverkades negativt av diverse faktorer såsom trosuppfattning, brister i vårdsverksamheten och brist på kunskap. I mötet med den suicidnära patienten var det viktigt att sjuksköterskan reglerade sina upplevda känslor för att inte påverka vårdandet av patienten. Resultatet har diskuterats utifrån Phil Barkers tidsvattenmodell, som lyfter vikten av sjuksköterskans förståelse av patientens livshistoria och hjälpa patienten att uppnå en förbättring genom att se patienten ur ett helhetsperspektiv. / Background: Suicide is a public health problem worldwide. According to the World Health Organizations (WHO) 800 000 people die annually from suicide, which corresponds to about 11 suicides per 100 000 inhabitants. There is roughly 1500 suicides in Sweden every year, which corresponds to about four suicides per day. After a suicide attempt, it is common for the person to get admitted as an emergency matter and need to be treated in a somatic ward for a continued care, which leads to nurses who have no experience in psychiatric care often care for suicidal patients. Patients who have performed a suicide attempt have both positive and negative experiences of the provided care. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for suicidal patients in somatic care. Method: A literature review based on thirteen scientific articles obtained from the databases CINHAL Complete and PsycINFO was used. The method used is in accordance with Friberg (2017). The analysis was performed by color coding to identify differences and similarities in the results of the studies. The analysis was prepared on the basis of one main theme and five subthemes. Results: Nurses felt that they did not have enough skills, education and knowledge to care for suicidal patients. The results also showed that lack of time and high workload had a negative impact on the meeting with suicidal patients. During the meeting with the suicidal patients, the nurse experienced feelings such as suffering, fear, anger and compassion. It also emerged that the care being performed was mainly focused on the physical needs of the patient. Discussion: Nurses demonstrated different experiences regarding the treatment of the suicidal patient. The response was adversely affected by various factors such as belief, lack of care and lack of knowledge. In the meeting with the suicidal patient, it was important that the nurse regulated her perceived feelings so as not to affect the care. The results have been discussed based on Phil Barker's time-water model which highlights the importance of the nurse's understanding of the patient's life story and help the patient achieve an improvement by seeing the patient from a holistic perspective.