No description available.

Tidigare forskning talar om förutfattade meningar, okunskap, rädsla m.m. hos somatisk vårdpersonal och om patienter som känner sig avskrivna från den somatiska vården med att det är den psykiska ohälsan som är orsak till de fysiska symtomen. Psykiatrins vårdpersonal upplever problem med att vårda den fysiska hälsan hos patienten, då deras specialitet är den psykiska hälsan.  Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med allvarlig psykisk ohälsa erfar den somatiska vården och psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av ansvar relaterat till psykiatripatienternas fysiska hälsa. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer, varav fem intervjuer med patienter och fyra intervjuer med psykiatrisjuksköterskor. Intervjuerna har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienterna känner sig sedda som sin psykiska sjukdom och upplever sig inte vara lika mycket värda som övriga patienter i den somatiska sjukvården. Psykiatrisjuksköterskorna erfar att det finns många svårigheter både teoretiskt och praktiskt för dem att ta hand om patienternas fysiska hälsa. Slutsatsen är att fördomar upplevs som tyngande för patienterna och orsakar med tiden mer psykisk ohälsa och större risker för deras fysiska hälsa. För sjuksköterskan är det en konst att skilja på vilket som tillhör psykiatriska vårdens ansvar och vad som är ämnat för den somatiska vården.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till en litteraturöversikt. Resultat: Interventionerna påverkade sjuksköterskor genom att de förbättrade bemötandet av suicidala patienter och patienter med självskadebeteende. Attityder, kunskap, förståelse och uppfattning, trygghet och färdigheter förbättrades samt ett behov av fortsatt utbildning sågs efter interventioner. Diskussion: En kombination av flera utbildningsmetoder gav goda resultat. En positiv attityd skapade förtroendeingivande relationer. Kunskap, förståelse och medvetenhet gav bättre förutsättningar för adekvat bemötande. Ett holistiskt synsätt var en förutsättning för en hållbar vård. Slutsats: Litteraturöversikten visade att det framgångsrikt med enkla medel går att förbättra bemötandet av suicidala och patienter med självskadebeteende och därför rekommenderas att alla sjukvårdsavdelningar får möjlighet till en sådan utbildning. / Background: Studies have shown an insufficient knowledge in mental health among nurses. They had a lack of skills in caring for patients who self-harm and suicidal patients and were offered few or no opportunities to develop these skills. Nurses considered a need for education and training in this area. In a holistic view the nurse should see the patient from all perspectives. Aim: The aim was to describe how interventions affect nurses’ caring for suicidal patients and patients who self-harm in physical health care and to give a brief description of these interventions. Method: Articles were searched in the PubMed and PsycINFO databases. Twelve scientific researches with quantitative, qualitative and mixed method where examined, reviewed, analyzed and compiled into a literature review. Results: The interventions affected the nurses by improving their attitude, enhancing their knowledge, understanding, awareness and self-confidence and developing their skills and a need for further education in the caring of suicidal and self-harming patients. Discussion: A combination of interventions gave good results. A positive attitude created confident relationships. Knowledge, understanding and awareness created conditions for an adequate care. A holistic view was essential for a sustainable care. Conclusion: This review showed that the care of self-harming and suicidal patients could be improved with simple means and was therefore recommended to all health care staff.

Patienter med psykisk störning riskerar att få sämre behandling när de söker vård för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever också att de blir sämre bemötta än patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vården. Syftet var också att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien är en litteraturstudie med beskrivande design där13 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Scopus. Studien pekar på att sjuksköterskor hade attityder till patienter med psykisk störning som krävande patienter som riskerade att skada sig själv och andra. Patienter med psykisk störning ansågs inte vara på rätt ställe inom vården när de behandlades på en somatisk avdelning. Avdelningarnas fysiska miljö och bemanning ansågs inte anpassade för denna patientgrupp. Sjuksköterskor hade attityden att deras förmåga var otillräcklig i vården av patienter med psykisk störning. De ansåg sig sakna kunskap och utbildning samt att de inte alltid såg det som att det låg i deras roll som sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning att vårda patienter med psykisk störning. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom den somatiska vården många gånger har negativa attityder mot patienter med psykisk störning som leder till generaliseringar av patientgruppen. Brist på utbildning och tron på den egna förmågan pekar på att sjuksköterskor behöver ett bättre stöd vid vård av patienter med psykisk störning på somatiska avdelningar. Studien visar också på att en helhetssyn på omvårdnad inte är tydlig när det gäller vård av patienter med psykisk störning inom den somatiska vården. / Patients suffering from mental disorders receive worse treatment for their somatic illnesses than people in general. Patients with mental disorders believe they are treated differently from other people without psychiatric diagnosis in general hospitals. The aim of this review was to describe what attitudes nurses in somatic care have towards patients with mental disorders. The aim was also to examine the quality of the included articles by describing the sample and response rate. This review has a descriptive design and 13 articles were included from the databases PubMed and Scopus. The results imply that the attitude nurses had towards patients with mental disorders is that they were not only demanding but also a risk to themselves and to others. Somatic wards are not considered to be the right place for patients with mental disorders. The physical environment and the number of staff were not adjusted when caring for patients with mental disorders. Nurses perceived their own ability to care for these patients to be limited. They felt that they lacked knowledge and education and that they did not always consider the mental disorder to be their responsibility as nurses in somatic care. The conclusion is that nurses in somatic care many times have negative attitudes towards patients with mental disorders which may lead to generalizing about this group of patients. Lack of education and faith in their own ability shows that nurses need more support in caring for patients with mental disorders in somatic wards. The review also implies that an approach that treats the whole patient is not clear when it comes to the care of patients with mental disorders in somatic care.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande. Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande. Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården. Bristen av kunskap, erfarenhet, interaktion med patienter med psykisk ohälsa och stöd ses som bidragande faktorer till dessa attityder. Detta leder många gånger till att vårdpersonalen undviker att ge vård till dessa patienter. En liten del av vårdpersonalen hade en positiv syn, vilket då grundade sig i att de hade mer erfarenhet av och kunskap om personer med psykisk ohälsa. Diskussion: Resultatet belyser en vilja att få mer utbildning och kunskap om psykisk ohälsa bland vårdpersonalen, dock framkom det att endast utbildning inte var tillräckligt för att förändra de negativa attityderna som framkom. Då dessa patienter många gånger befinner sig på en somatisk avdelning är det viktigt att reflektera över de attityder som finns mot dessa patienter, och hur det påverkar omvårdnaden. / Background: Historically, people with mental illness have been seen as different and been excluded by society. Todays’ society often portrays people with mental illness as crazy and dangerous. Mental illness is now widespread, and to provide high quality care, a holistic approach is essential. Aim: The aim is to highlight nursing staffs’ experiences in the encounter with patients with mental illness in somatic care.              Methods: A literature review based on eight scientific papers has been carried out, including six quantitative and two qualitative articles. With emphasis on illuminating nursing staff s’ experience in the encounter with patients with mental illness. Theoretical framework has been anchored to Katie Erikson's theory of caring. Results: The results indicate that there are negative attitudes towards patients in somatic care. Lack of knowledge, experience, interaction with patients with mental illness and support are seen as contributing factors to these attitudes. This often leads to nursing staff avoiding providing care to these patients. A small part of the nursing staff had a positive outlook, which then was based on the nursing staff having more experience and knowledge of people with mental illness. Discussions: There was a desire to get more education and knowledge of mental health among nurses. However, the results showed that only education was not enough to change the negative attitudes that emerged. Because these patients often find themselves on a somatic ward, it is important to reflect on the attitudes towards these patients, and how it affects the nursing care.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa. Artiklarna lästes noggrant igenom för att identifiera huvudteman och subteman som relaterade till varandra. På detta sätt framkom nya teman. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman och åtta subteman. Först Attityder till sjuksköterskans egen kompetens med subteman Självuppfattning, Kompetens och attityd i förhållande till patienter och Eftersträvande att utveckla den egna kompetensen. Därefter det andra huvudtemat Attityder till patienter med psykisk ohälsa med subteman Stereotypa attityder och Bakomliggande attityder som hinder för vård. Slutligen det tredje huvudtemat Splittrade attityder till sjuksköterskans arbete med subteman Attityder till patienter med psykisk ohälsa som splittrande av ordningen på avdelningen, Splittrade attityder till yrkesroll och Splittrade attityder till psykisk omvårdnad som en integrerad del av omvårdnad. Diskussion: I resultatdiskussionen diskuteras resultatets fynd utifrån de teoretiska utgångspunkterna Stigma samt Vårdrelation, och även ytterligare vetenskapliga artiklar, med syfte att fördjupa förståelsen av resultatet. Resultatdiskussionen har byggts upp utifrån resultatets huvudteman.

Bakgrund: Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige och allt fler söker vård. Allt fler patienter söker sig till den somatisk akutsjukvården vilket gör den påfrestande arbetsbelastningen mer utmanande. En patient med psykisk ohälsa lever i en komplex situation och på grund av detta är det utmanande som sjuksköterska att skapa en fulländad förståelse för patientens välbefinnande. Att främja den vårdande relationen och värna om sjuksköterskans roll inom omvårdnad blir på så sätt utmanande. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan upplever vårdande relationer med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva artiklar varav två var kvantitativa. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs modell. Reslutat: Det framträder fyra teman i resultatet. Varje tema är starkt influerande i den vårdande relationen. De teman som framkommer är: miljöns betydelse, känslor och erfarenheter, attityder och okunskap och behov av kompetens. Konklusion: Okunskap i kombination med tidspress, bristande kommunikation, attityder och bristfällig strukturell miljö påverkar sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa negativt. / Background: The number of people with mental illness is increasing in Sweden and thenumber of healthcare seekers increases. More and more patients are looking for somaticemergency care, which makes workload more challenging. A patient with mental illnesslives in a complex life situation and therefore it´s challenging for a nurse to create acomplete understanding of the patient's well-being. Strengthening the caring relationshipand preserve the nurse's role in nursing will therefore be a challenge. Objective: Thepurpose is to describe how nurses experiences caring relationships with patients withmental illness in somatic emergency care. Method: A literature review. Result: Fourthemes appear in the result. Each theme is highly influential in the caring relationship. Thethemes that emerge are: The importance of the environment, emotions and experiences,attitudes and lack of knowledge, and need of qualification. Conclusions: Unknowledge incombination with time pressure, lack of communication, attitudes and inadequate structuralenvironment adversely affects nurses' experiences of the care meetings with patients withmental illness.

Bakgrund: Hot och våld på sjukhus är ett växande problem både i Sverige och globalt. Vad händer med omvårdnaden när detta sker och hur påverkas de som arbetar med vård när hoten kommer in på avdelningarna?  Syfte: Belysa hur omvårdnaden och sjuksköterskans situation påverkas när sjuksköterskan som arbetar i somatisk vård arbetar under hotbild.  Metod: En litteraturstudie av både kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar. Studierna som inkluderats berör vad som händer med omvårdnaden och sjuksköterskan under hotfulla eller våldsamma situationer. Studier som tar upp hot och våld inom somatiken och även artiklar som berör ämnen kring arbetsplatsrelaterat våld. De som exkluderats är studier som uteslutande fokuserat på hot och våld från patienter från psykiatriska vårdinrättningar samt patienter med uttalad nedsatt kognitiv förmåga.  Resultat: Stress, ångest rädsla, fysiska och andra psykiska konsekvenser var faktorer som påverkade för både omvårdnaden och sjuksköterskorna som arbetade med somatisk vård och blev utsatta för hotbild.  Diskussion: Tar upp problematiken kring resultatet samt vilken påverkan det har på sjuksköterskan, patienten och vårt samhälle utifrån lagstiftning, genus, medbestämmande, folkhälsa och utveckling. Diskussionen tar därför upp problematiken kring, hur hot och våld tar tid och hur det påverkar sjuksköterskan och i förlängningen vårdsituationen, hur rädslan påverkar sjuksköterskan och hur sjuksköterskans undvikande kan förhindras.

Forskning kring patientdelaktighet i förhållande till omvårdnad har pågått sedan 1960-talet och att göra patienten delaktig i sin egen vård är lagstyrt enligt hälso- och sjukvårdslag. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters delaktighet inom omvårdnad i sluten somatisk vård. Resultatet visar att patientdelaktighet är multifaktoriellt och behöver förstås i relation till förhållningssätt, roller, kommunikation, villighet och resurser. Personalens förhållningssätt, vilken förmåga de har att bjuda in patienter i en vårdande gemenskap, vilka roller sjuksköterskan och patienten har, om patienten är villig att delta, på vilket sätt kommunikation sker och information delas samt vilka resurser som finns att tillgå påverkar patientens möjligheter att vara delaktig. Litteraturstudien visar att patientdelaktighet har en stor betydelse i den slutna somatiska vården. Patientdelaktighet saknas som vårdvetenskapligt begrepp och detta gestaltar sig genom att det råder förvirring kring tolkningen. Det finns ett behov av att definiera begreppet patientdelaktighet vetenskapligt för att sjuksköterskor ska veta hur de ska förhålla sig till detta. / Research on patient participation in relation to nursing has taken place since the 1960s, and to involve the patient in his own care, is governed by the healthcare system. The purpose of the literature study was to describe patients' involvement in nursing in inpatient somatic care. The result shows that patient participation is multifactorial and needs to be understood in relation to the attitude, roles, communication, willingness and resources. The attitude of the staff, the capacity they have to invite patients in a caring community, the roles the nurse and patient have, if the patient is willing to participate, how communication takes place and information is shared and what resources are available affects the patient's ability to be involved. The literature study shows that patient participation is of major importance in the inpatient somatic care. Patient participation is lacking as a medical science concept, and this is due to confusion about interpretation. There is a need to define the concept of patient participation scientifically in order for nurses to know how to relate.

Många av de patienter som vårdas på somatiska avdelningar lider också av samtidig psykisk ohälsa. Det innebär att det finns behov av kunskap att bemöta dessa patienter hos sjuksköterskor på somatiska avdelningar. Behovet av en utökad kompetens hos sjuksköterskor i den somatiska sjukvården ökar i takt med den ökade psykiska ohälsan i världen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur sjuksköterskor upplever att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård. Med hjälp av en litteraturöversikt har vi studerat 8 artiklar, och utifrån dem sammanställt ett resultat. I resultatet presenteras 3 kategorier: attityder, kompetens och faktorer i organisationen med tillhörande 7 underkategorier. Det framgår att sjuksköterskor på somatiska avdelningar har stora kunskapsbrister när det kommer till psykisk ohälsa. Vidare har det lett till rädsla för att göra fel och en känsla av att inte vara tillräcklig. Sjukvården är också påverkad negativt av samhällets stigmatisering mot personer med psykisk ohälsa. Men med hjälp av bland annat en bredare grundutbildning, med inkluderad utbildning i att bemöta patienter med samtidig somatisk sjukdom och psykisk ohälsa, kan både sjuksköterskan och patient få en positiv syn på mötet.