Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag ett stort växande hälsoproblem som ställer höga krav på vården samt vårdpersonal. Inom primärvård och somatisk vård behandlas många personer med psykisk ohälsa och som lider av somatisk samsjuklighet vilket gör att det krävs rätt omvårdnad och behandling för att skapa en så god livskvalité hos de personer som lider av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är associerat med stigma vilket bidrar till att denna heterogena grupp individer inte får rätt personcentrerad omvårdnad. För att kunna utföra en så god individanpassad omvårdnad krävs det en förståelse och kunskap kring hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom primärvård och somatisk vård.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom primärvård och somatisk vård.  Metod: Kvalitativ allmän litteraturöversikt som metod där tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats.  Resultat: Resultatet visade att det förekommer stigmatisering inom primärvård och somatisk vård gentemot patienter med psykisk ohälsa. Patienter uttryckte vid många tillfällen att de inte blev tagna på allvar, vilket bidrog till att patienterna kände sig mindre värda, skapade en osäkerhet, att de inte sökte vård eller utvecklade självstigmatisering. Ett positivt bemötande upplevdes när de hade en kontinuerlig vårdkontakt, var under behandling för således fysiska eller psykiska symtom, hade en god kommunikation med vårdpersonal som bidrog till att de fick känna sig sedda och hörda samt vara delaktiga i vården. Slutsats: Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp där interaktionen mellan vårdpersonal och patient baserar sig på förutfattade meningar och okunskap. För att kunna ge en så god individanpassad omvårdnad krävs det att personer med psykisk ohälsa får känna sig sedda och hörda genom god kommunikation för att på så sätt kunna vara delaktiga i vården. Mer forskning inom området är nödvändigt för att på så sätt kunna bidra till mindre stigmatisering gentemot patienter med psykisk ohälsa inom primärvård och somatisk vård.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk sjukdom lever upp till 20 år kortare än den allmänna befolkningen, detta till följd av fysiska sjukdomar som kan förebyggas. Det är känt att vårdpersonal stigmatiserar och diskriminerar patienter med psykisk sjukdom, vilket kan yttra sig i sämre vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter och upplevelser som patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har av den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på 9 kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och sju subteman. Temana var: Stigmatisering och diskriminering; Diagnostisk överskuggning; Faktorer som försvårar tillgängligheten till somatisk vård; Faktorer som underlättar tillgängligheten till somatisk vård. Konklusion: Patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har erfarenheter och upplevelser av stigmatisering från vårdpersonalen. Detta leder till diskriminering såsom diagnostisk överskuggning och en sämre vård, vilket skulle kunna vara en orsak till den förkortade livslängden. Mer forskning behövs om hur utbildnings- och samarbetsfrämjande interventioner kan minska stigmatiseringen och leda till en mer jämlik vård.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har beskrivit upplevelser av negativ särbehandling och stigmatisering i vårdmötet. Sjuksköterskans del i mötet med patienten är att se hela människan och arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Denna litteraturöversikt bygger på totalt 13 originalartiklar. Både av kvalitativ och kvantitativ design. Det genomfördes en innehållsanalys av de kvalitativa studierna enligt Graneheim och Lundman (2003) som utmynnade i kategorier. En datareduktionstabell upprättades för de kvantitativa studierna. Analysen utmynnade i fyra kategorier: att utgå från tidigare erfarenheter, känna osäkerhet, att möta oförutsägbarhet och vårdorganisationens betydelse. Resultat: Kunskapsbrist fanns hos sjuksköterskorna kring psykisk ohälsa. Detta visade sig i osäkerhet och rädsla i mötet med patienten. Tidigare erfarenheter hade en påverkan på attityden till patienten med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna upplevde även en bristande arbetsmiljö, där den somatiska miljön inte var anpassad samt att brister i organisationen fanns. Diskussion: Sjuksköterskornas kunskapsbrist går att koppla till osäkerheten och rädslan som uppkommer vid mötet med patienten med psykisk ohälsa. Kunskapsbristen har sin början redan i sjuksköterskeutbildningen. Upplevelsen av att patienter med psykisk ohälsa var tidskrävande och svåra att nå i kommunikationen ledde till att patienten undveks. Detta beteende ökar stigmatisering och den negativa känslan hos patienten. Slutsats: Det krävs förbättrad utbildning i psykisk ohälsa för allmänsjuksköterskor för att minska den osäkerhet som finns. Vårdmiljön behöver förändras för att patienter med psykisk ohälsa ska kunna mötas och vårdas på lika villkor som alla andra. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Som sjuksköterska möter man patienter med olika behov oavsett vart man arbetar. Patienter med en psykiatrisk problematik som vårdas inom somatisk vård riskerar att få en vård av sämre kvalitet. Att genomföra en litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra till ökad kunskap och minska stigmatisering. Med utbildning inom ämnet kan sjuksköterskan utvecklas i sin roll och därmed förbättra vårdkvaliteten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Databaserna CINAHL och Pubmed användes vid litteratursökningen. Totalt 9 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård: Att förutfattade meningar synliggörs, Att utmanas och känna sig otillräcklig, Att förutsättningarna inte är optimala, Att ha svårigheter att etablera en relation och Att känna rädsla och oro. Slutsats: I litteraturstudien framkom att sjuksköterskor ofta upplevde en osäkerhet i mötet med patienter med psykisk sjukdom. För att göra en förändring krävs det att personal får mer kunskap genom utbildning samt ett bättre samarbete med personal från psykiatrin. Detta ger både personal och patienter goda förutsättningar att bygga en tillitsfull relation för att ge en god och säker vård.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar. Denna patientgrupp upplever hur attityder, stigmatisering och bristande kunskap påverkar deras somatiska vård. För sjuksköterskor inom den somatiska vården kan det bli en utmaning att vårda dessa patienter, till följd av bristande kunskap, rädsla och fördomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors bemötande motpatienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar. Metod: Studien bygger på en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Åtta originalartiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys och SBU:s granskningsmall. Resultat: De tre kategorierna som identifierades var ”Bristande resurser” med tillhavande underkategorier ”Behov av större insatser för behandling av mental-somatisk multisjukhet” och ”Kommunikation och vårdrelation förbättrar behandlingsmöjligheterna”, ”Kunskap och erfarenhet” med underkategorier ”Bristande kunskap och psykisk ohälsa” och ”Yrkeserfarenhet kan påverka sjuksköterskornas attityd” samt ”Stigmatisering” med tillhavande underkategori “Förutfattade meningar och psykisk ohälsa” Slutsats: Studien påvisar utmaningar inom somatisk vård, där sjuksköterskor ofta känner sig obekväma i mötet med patienter som lider av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor redogör för bristande kunskap och kompetens, känslor av rädsla och obehag, samt brist på resurser. Slutsatsen finns det ett tydligt behov av förbättrad utbildning och stöd för sjuksköterskor inom somatisk vård för att bättre kunna möta behoven hos denna patientgrupp.

Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen innefattar en helhetssyn på patientens situation. Sjuksköterskan ska kunna föra en god kommunikation och ge en god omvårdnad. Patienter med substansberoende har en ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar. Den här patientgruppen söker vård och förekommer i alla vårdkontexter. För de patienter spelar bemötandet en viktig roll och därför är det viktigt att som sjuksköterska vara uppmärksam och arbeta personcentrerat.   Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors attityder vid bemötandet av patienter som har ett substansberoende inom somatisk slutenvård.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utgick från Fribergs analysmodell.   Resultat: Det identifierades fyra kategorier av attityder som påverkar bemötandet: Fördomsfull, reserverad, uppgiven samt förstående attityd.    Slutsats: Attityden i bemötandet påverkar interaktionen mellan sjuksköterska och patienter som har ett substansberoende. Det framkom fyra kategorier av attityder som påverkar sjuksköterskans bemötande och därmed patientens vård. Attityder formas utefter ett par faktorer, samhällsnormerna, social stigmatisering och kunskapsbrist. Medan personliga erfarenheter och utbildning visade sig ha en viktig roll för en positiv attityd.

Introduktion: Sjuksköterskor träffar allt fler patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Detta ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att kunna ge en bra omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av bemötandet med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudiens metod baserades på Polit och Becks (2021) flödesschema. Databaserna som användes var Cinahl och PsychInfo. Artiklarna har granskats och 12 artiklar utgjorde resultatet på resultatdelen. Tre kategorier har identifierats. Resultat: De tre kategorierna som har identifierats var: bemötande och påföljder vid hantering av patienter med psykisk ohälsa, kompetens inom psykisk ohälsa samt stigmatiseringens påverkan. Slutsats: Övergripande förmedlade sjuksköterskorna en brist på kompetens somorsakades av otillräcklig utbildning, handledning, stigmatisering samt en brist på tid imötet med patienter med psykisk ohälsa. Det behövs mer utbildning och vidare forskning gällande ämnet för att öka kunskapen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa innefattar psykiska besvär samt psykiatriska tillstånd. År 2030 beräknas det vara en stor folkhälsoutmaning globalt. Patienter med psykisk ohälsa kommer ofta i kontakt med den somatiska vården till följd av samsjuklighet. Trots att psykisk ohälsa är vanligt förekommande i både samhället och sjukvården är det ett stigmatiserat ämne som präglas av fördomar.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård.Metod: Designen var en deskriptiv litteraturstudie med systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och Medline. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 10 studier medkvalitativ metod som sammanställdes genom en integrerad analysResultat: Sjuksköterskor erfor att det fanns en bristande kunskap kring psykisk ohälsa och att patienter med psykisk ohälsa prioriterades lägre än patienter med enbart fysiska besvär. Det saknades även resurser i form av tid, samarbete med psykiatrin och anpassad vårdmiljö. Det fanns även brister gällande att etablera en bra relation till patienterna. Kommunikation var en central del i omvårdnadsarbetet gentemot patienter med psykisk ohälsa.Slutsatser: Den somatiska vården behöver förbättra omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa för att kunna uppnå vård på lika villkor.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre i takt med samhällets utveckling där hög ålder ökar risken för obotlig sjukdom. Sjuksköterskans uppgift är att kunna ge en god omvårdnad, vilket även inkluderar palliativa patienter. Detta kräver stor kunskap och ställer höga krav på sjuksköterskan för att på ett adekvat sätt stödja denna patientkategori i deras nya livssituation. Studien förankras i Watsons teori om mänsklig omsorg. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård på en somatisk avdelning. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats som en allmän litteraturöversikt. Fribergs (2017) beskrivning av induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod där sju artiklar inkluderades. Resultat: Tre huvudkategorier utformades vilka var Att vara emotionellt påverkad, Att möta hinder i omvårdnaden och Att samverka med andra. Resultatet visar att många sjuksköterskor som jobbar på somatisk avdelning saknar den kunskap och erfarenhet som krävs för att ge en god palliativ vård. Sjuksköterskor upplevde emellertid att det fanns hindrande faktorer i omvårdnaden och att samverkan med andra var betydande faktorer för ett framgångsrikt vårdande av patienter med en palliativ diagnos. Slutsats: Sjuksköterskor upplever den palliativ vård utmanande. Bristen på tid gör det svårt att upprätthålla en god omvårdnad. Samtidigt påtalar många sjuksköterskor att de saknar både erfarenhet och kunskap för att ge palliativ vård. Studiens resultat kan ge såväl sjuksköterskor som övriga professioner och patienter en ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter och hur de kan stödjas i detta arbete.

No description available.