Enligt ett sociokulturellt perspektiv är språk och tanke varandras förutsättningar, samtidigt som kunskaper och språk utvecklas i samspel med andra. Muntlig interaktion är därmed viktig för elevers språk- och kunskapsutveckling men avgörande för flerspråkiga elever. Detta ställer höga krav på lärarens utformning av undervisning samt det utrymme som ges för muntlig interaktion. Skolinspektionens granskning visar dock att det råder stor brist gällande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, vilket hämmar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka, sammanställa och presentera forskning som behandlar muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som relaterar till syftet utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och lyder: Vilken betydelse har muntlig interaktion för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Vilka faktorer påverkar utrymmet för muntlig interaktion i det flerspråkiga klassrummet? Studien är en litteraturstudie som bygger på nationell och internationell forskning i form av vetenskapliga artiklar, avhandlingar, konferensbidrag, forskningsrapport samt vetenskapligt baserade böcker.   Resultatet visar att muntlig interaktion har betydelse för flera olika aspekter inom språk- och kunskapsutveckling, bland annat för den kognitiva utvecklingen och för identitetsskapande processer. Vidare framgår att lärarens inställning, val av interaktionsformer samt gruppformatering är avgörande faktorer för hur utrymmet för muntlig interaktion möjliggörs och för flerspråkiga elevers möjlighet att nå språk- och kunskapsutveckling.

<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>

Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow. Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes". This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use. The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv beskriva den muntliga kommunikationens betydelse för att utveckla språk- och kunskapsförmågor hos flerspråkiga elever, samt hur flerspråkigheten präglas i lärares utformning och innehåll av undervisningen. Den muntliga kommunikationens betydelse för en god språk- och kunskapsutveckling genomsyras av det sociokulturella perspektivet, som är den teoretiska förankringen i denna studie. För att uppfylla studiens syfte samt besvara dess frågeställningar har vi gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Resultatet av studien visar att lärarna har en samstämmig syn på den muntliga kommunikationen som utgångspunkt för majoriteten av undervisningen och att den är viktig för stöttning och integrering av flerspråkiga elever, vilket stämmer överens med den tidigare forskningen som presenteras i studien. Dessutom har lärarna en positiv inställning till elevernas förstaspråksanvändning med syftet att tillägna sig det svenska språket och som resurs för att lära sig mer. För att komplettera den muntliga kommunikationen använder lärarna även andra kommunikationsstrategier för att stötta flerspråkiga elever. Lärarna var överens om att elevernas egna erfarenheter och förkunskaper fungerar som utgångspunkt för deras undervisning. En slutsats vi kan dra är att lärarna inte utgår från ett transspråkande arbetssätt, vilket var en hypotes vi hade vid planeringen av studien.

Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika. / The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.

Syftet med studien är att undersöka flerspråkiga elevers parallella språk- och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterande ämnena [SO-ämnena]. Det görs genom kvalitativa intervjuer med flerspråkiga elever. Studien riktar sig mot årskurs 4–6 och intervjuerna har genomförts med elever i årskurs fem. Språkpolicy, scaffolding, socialt samspel, språklig medvetenhet, translanguaging och genrepedagogik; dessa sex faktorer anger tidigare forskning som framgångsrika inom språk- och kunskapsutvecklingsforskning och dessa faktorer är utgångspunkter i de kvalitativa undersökningar som genomförts. Faktorerna som i studien fokuseras kring har i tidigare forskning till största del behandlats ur ett undervisningsperspektiv, men sällan ur ett elevperspektiv, vilket intas i den här studien. Med syfte att utvecklas, då tidigare forskning påvisar att det finns en bristande kompetens inom området, ligger ett intresse i att veta vad elever själva tycker kring den egna parallella utvecklingen. Studien vilar på sociokulturellt perspektiv, vilket är vetenskaplig teoretisk utgångspunkt för studien. Resultatet från datainsamlingen som gjorts genom intervjuer presenteras genom att enskilt belysa det som berör varje faktor. Varje faktor spelar en stor och viktig roll och de sammansluts i diskussionen. Resultatet visar att fem av de sex faktorer som tidigare forskning lyft som gynnsamma för flerspråkiga elever används i den dagliga SO-undervisningen och eleverna upplever själva att de ges möjligheter till parallell språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt visar resultatet att elever önskar större frihet kring användandet av sina modersmål, både under raster och lektioner. Samtliga deltagande elever har eller har haft modersmålsundervisning, men flera har tvingats sluta med anledning av en modersmålslärare de inte förstår då de talar olika dialekter eller för att vårdnadshavare inte anser sådan undervisning vara relevant för dem då de kan tala sitt modersmål hemma. I diskussionen problematiseras olika dilemman och åsikter som visat sig i resultatet. / The aim of this study is to investigate multilingual pupils’ parallel language and knowledge development within the social oriented subjects. It is done through qualitative interviews with multilingual pupils. The study focus on 4th to 6th grade and the interviews were made with pupils in 5th grade. Language policy, scaffolding, social interaction, linguistic awareness, translanguaging and genre pedagogy; these six factors are mentioned by previous research as successful within language and knowledge development and these factors are the starting points in the qualitative surveys that has been conducted. Each factor is also examined from sociocultural perspective which is the overall scientific theory on which the study rests. The factors have been handled mostly through a teaching perspective within previous research and not through a pupil perspective. The purpose of the study was to find out what pupils thought about their own parallel development. The results of the data collection, made through interviews, are presented by individually describing things that affect each factor. Each factor play a major and important role and they are combined in the discussion. The results show that five out of six factors that previous research have pointed out as successful for multilingual pupils is being used within the daily social oriented subjects education and the pupils are experiencing given possibilities to reach parallel language and knowledge development. The results show however that pupils want more influence when it comes to using their native language, both during recess and during lessons. All of the participating pupils currently have or have had native language education, but many of them have been forced to quit because of a native language teacher who speaks in a different dialect who therefore is hard to understand or because of caregivers not thinking that kind of education is necessary for pupils who can speak their native language at home. That type of dilemmas and opinions shown throughout the results are problematised in the discussion.

Sammanfattning/Abstract Nordahl, Diana (2022). Att stödja nyanlända elever: Några lärares röster. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om hur lärare ser på nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling, vilka behov lärarna uppfattar behövs för att arbetet ska ge bäst resultat för eleverna samt vilka behov lärarna har av specialpedagogiskt stöd i arbetet med nyanlända elever. Rutiner som ingår i speciallärarens uppgifter behöver skapas kring nyanländas lärande. Dessa rutiner behövs för att ge stöd och handledning åt undervisande lärare, men också för att specialläraren behöver finnas närvarande i arbetet med nyanlända elever för att tidigare upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Nyanlända elever behöver erbjudas möjlighet till specialpedagogiska insatser snabbare.  Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad några lärare beskriver som betydelsefullt i språk- och kunskapsutvecklande undervisning med nyanlända elever. Syftet är även att redogöra för hur lärarna beskriver behovet av specialpedagogiskt stöd och samverkan med specialläraren i arbetet med nyanlända elever. Frågeställningar • Vilka arbetssätt beskriver lärarna stödjer nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling och hur samverkar lärare och speciallärare i det arbetet? • Hur beskriver lärarna att samarbetet ser ut mellan lärare och speciallärare för nyanlända elever? • Vilket behov av specialpedagogisk kompetens uppfattar lärarna som väsentligt i relation till nyanlända elever i behov av särskilt stöd? Teori Undersökningen vilar på sociokulturell teori, med utgångspunkt från Lev Vygotskijs tankegångar om att språklig och kognitiv utveckling hänger ihop och lärande sker i olika sociala sammanhang. Flerspråkighetsforskningen har också utvecklats från den sociokulturella teorinoch bidragit med språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan (Rubin, 2021). Metod Valet av metod föll på en kvalitativ webbaserad enkätundersökning där en del frågor var strukturerade med fastställda svarsalternativ. De flesta frågorna var dock öppna och har inspirerats av skriftlig intervju. Metodvalet medförde att många lärares uppfattningar i olika frågor kunde samlas in. Enkätsvaren återrapporterades digitalt utan möjlighet att se vem som hade svarat. Svaren från de olika frågorna analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. De samlades ihop till olika teman, namngavs och presenterades. Fenomenografi är en ansats som används för att analysera svårigheter i lärandet samt utveckla förbättringar i undervisningen. Genom fenomenografisk analys kan man ta reda på hur undervisningen bör bedrivas för att eleverna på bästa sätt ska nå sin fulla potential. Resultat Alla lärare är inte säkra på vad språk- och kunskapsutvecklande arbete innebär. Skolan behöver säkerställa att denna kunskap finns hos samtliga lärare. Många lärare känner att de inte hinner med moment som gynnar de nyanlända eleverna, till exempel repetition, feedback samt att ge förklaringar. Lärarna vill skapa möjlighet till interaktion mellan elev och lärare, men tiden är en bristvara. Tempot i skolan beskrivs som högt och kunskapsmängden som omfattande. Skolan måste ge de nyanlända eleverna rätt förutsättningar för att klara kraven som ställs. Lärarna uttrycker att de nyanlända eleverna har behov av studiehandledning, men det stödet är inte tillgängligt i den omfattning som det efterfrågas. Studiehandledaren är en viktig person i arbetet med nyanlända, inte bara för kunskapsinhämtningens skull utan även som en bro mellan skolan och hemmet. Lärarna behöver stöd av specialläraren i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet med de nyanlända eleverna. Nyanlända elever är en heterogen grupp och placering i skolan bör ske efter elevens behov och förutsättningar. Framtidens skola står inför stora förändringar. Specialpedagogiska implikationer Många lärare behöver stöd i sin undervisning av nyanlända elever. Speciallärarens kompetens,specialisering språk-, skriv- och läsutveckling, behövs i det språkinriktade arbetet med nyanlända. Specialpedagogisk kompetens behövs även för att snabbare hitta nyanlända elever i behov av stöd. Specialläraren är dock inte alltid närvarande i nyanländas lärande. Hållbara strukturer behöver utvecklas för att den nyanlända eleven ska få den hjälp den har rätt till, antingen i form av specialundervisning och/eller i form av handledning från specialläraren till den undervisande läraren. Den mångkulturella svenska skolan har behov av välutbildade lärare inom alla professioner som förstår flerspråkig utveckling och kan undervisa denna heterogena elevgrupp.

Upplevelser som vi erfarit under vår tid som lärarstudenter fångade vårt intresse för andraspråkselevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en förstaspråkskontext. Syftet med studien blev således att undersöka vilka arbetssätt lärare inom de samhällsorienterande ämnena uppfattar som stödjande för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Vårt fokus riktades mot lärare och lärarstudenter som är intresserade och vill fördjupa sina kunskaper i att utforma den samhällsorienterande undervisningen utifrån ett likvärdighetsperspektiv i en första- såväl som en andraspråkskontext. Empirin till studien samlades in genom kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes tillsammans med fem mellanstadielärare på tre olika skolor. Lärarna är legitimerade i de samhällsorienterande ämnena och har varit undervisade lärare i varierande antal år. Lärarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och ligger till grund för resultatet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande samt Cummins modell för språkutvecklande arbetssätt. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv på syftet samt olika gynnsamma arbetssätt för språk- och kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att förstaspråkselever respektive andraspråkselever har skilda förutsättningar att nå språk- och kunskapsutveckling. De skilda förutsättningar ställer krav på undervisande lärare att skapa möjligheter utifrån elevernas förutsättningar i strävan mot en likvärdig skola. Interaktionens betydelse för språk- och kunskapsutveckling är en central del av resultatet och ett arbetssätt som informanter lyfter vid flertal tillfälle. Resultatet påvisar även att eleverna gynnas av en varierad undervisning med tillgång till stöttning på flera sätt. Slutligen beskrivs även resursfrågan i resultatet. Lärarna anser att de använder alla tillgängliga verktyg för att stödja sina elever men att skolans resurser brister, såväl ekonomiska som sociala.

Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera undervisning i årskurs 1 utifrån en teori om språk- och kunskapsutveckling. Vår frågeställning är därmed: Hur kan lärare i två språkligt heterogena ettor bedriva en gynnsam språk- och kunskapsutvecklande undervisning?Vår kvalitativa forskningsstudie vilar på teorin om språk- och kunskapsutvecklande undervisning så som den beskrivs i Hajer & Meestringa (2014). Teorin har rötter i Vygotskijs sociokulturella syn på lärande och har vidareutvecklats av studier inom kunskapsfältet andraspråksinlärning och utveckling. Metoderna vi har använt är semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer. Resultatet visar att på de studerade lektionerna förekom muntlig interaktion, mycket kontextuellt stöd och att eleverna fick olika typer av stöttning. En slutsats vi drar av detta resultat är att dessa arbetssätt kan ha bidragit till att de flesta eleverna i de två studerade klasser har bara på en termin lärt sig skriva och läsa, vilket lärarna uppger i intervjuer. Ytterligare en slutsats är att lärare bör redan i årskurs 1 planera meningsfulla läraktiviteter med fokus på utveckling av både språk och kunskaper.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka arbetssätt som två olika lärare tillämpar i sina flerspråkiga klassrum, för att kunna identifiera hur andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling kan främjas i de olika klassrumsmiljöerna. Genom att ta del av den schemalagda undervisningen i två olika klassrum vill vi se om där finns några likheter och skillnader och därav blev vår frågeställning: Hur arbetar lågstadielärare med flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och cirkelmodellen. Det empiriska underlaget har samlats in genom klassrumsobservationer och intervjuer. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs det att genrebaserad undervisning kan verka främjande för eleverna. Vidare belyses smågruppsarbeten som främjande för eleverna såtillvida att gruppen kan fungera som stöttning och bidra till att eleverna kan prestera på en högre nivå än vad de hade kunnat prestera individuellt. Studiens resultat visar att explicit undervisning, visuellt stöd och smågruppsarbeten är av betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling.