Studien undersöker fyra ämneslärares upplevelser kring att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med andraspråkselever i gymnasiet. I sina berättelser utgår lärarna ifrån skolornas språkpolicys och elevernas tidigare skolerfarenheter. Studien undersöker även hur lärarna ser på fortsatt kompetensutbildning med fokus på andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga ämneslärare som deltar undervisar elever med svenska som andraspråk. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. De teoretiska ramverken för studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på stöttning och transspråkande. Studiens resultat visar att lärarna arbetar språk- och kunskapsutvecklade genom ett sociokulturellt förhållningssätt till undervisning samt att de uppmuntrar eleverna till att använda sig av den språkliga strategin transspråkande då ämneslärarna anser att det är det kunskapsmässiga som ska bedömas av dem och inte det svenska språket. Lärarnas arbete med andraspråkselevers tidigare skolerfarenheter är dock något isolerat och det existerar ingen vägledning på deras skola genom språkpolicys. Resultatet uppvisar även en vilja bland majoriteten av lärarna att vidareutveckla sina kunskaper kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, men är osäkra kring kompetensutbildningens förfarande.

Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till utbildning vilket för med sig nya språk, kulturer, religioner och synsätt för läraren i klassrummet (Skolverket, 2022). Denna studie undersöker lågstadielärares perspektiv på nyanlända elevers mottagande och inkludering i undervisningen samt hur skolornas resurser som svenska som andraspråkslärare används för att främja detta. Metoden som användes i studien är en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade intervjufrågor. Fyra lärare intervjuades, dessa arbetade i två olika kommuner och har varierad erfarenhet av yrket. Intervjumaterialet transkriberades och sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys. Detta material diskuteras sedan med hjälp av teori och tidigare forskning. Studiens resultat visade på att lärares upplevelser och beskrivning skiljer sig åt beroende på skola och kommun. Lärarna som arbetar i den mindre kommunen med större erfarenhet av arbetet med nyanlända elever beskriver både mottagande och inkludering som positiv. Lärarna uttrycker att de har tillräckliga resurser med en god struktur och ett bra samarbete med ledningsgruppen på skolan. Lärarna i den större kommunens upplevelser beskrivs som mer problematiska. Här beskriver lärarna inkludering och mottagande svårare då det inte har erfarenheten eller resurserna för att arbeta med nyanlända elever. Dessa lärare beskriver också att de inte känner sig stöttade av ledningsgrupp samt saknar struktur och resurser både från skolan och kommunens håll. Vilket visar på just vikten i samarbetet mellan lärare, ledning och kommuner.

Syftet med denna studie är att studera vilka möjligheter och utmaningar F-3-lärare upplever med en språkblandad elevgrupp, det vill säga modersmålssvenska elever och andraspråkselever, när det gäller deras språk- och kunskapsutveckling. Fem F-3 lärare deltog i denna studie. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet har försett studien med en bredare förståelse för hur lärare i språkblandade elevgrupper kan gå tillväga för att gynna elevers språk- och kunskapsutveckling. Samtliga lärare som deltagit i studien uppger att ett kooperativt lärande är ett gynnsamt tillvägagångssätt för att utveckla samtliga av deras elevers språk- och kunskapsutveckling.

<p>The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students’ experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks. Three newly-arrived students are in this essay being observed while they are attending between two different classrooms: the so-called preparation classroom and the ordinary classroom. This essay aims to highlight a newly arrived student's development from a socio-cultural perspective. The results show that the newly arrived students felt more emotionally secure while attending the preparation classrooms, and while attending the ordinary classrooms they felt more inadequate.</p>

The essay aims to highlight the newly arrived immigrant students’ experience of social integration and social security in the Swedish school system, which is important for their further language and learning development. This essay aims to see it from the student's perspective. The main question in this essay is: What factors seem to matter the most for the newly arrived immigrant students in their language and learning skills, and what does the students themselves think about the issue? The study is based on a qualitative research method in the form of interviews and observations conducted in a multicultural school for a period of two weeks. Three newly-arrived students are in this essay being observed while they are attending between two different classrooms: the so-called preparation classroom and the ordinary classroom. This essay aims to highlight a newly arrived student's development from a socio-cultural perspective. The results show that the newly arrived students felt more emotionally secure while attending the preparation classrooms, and while attending the ordinary classrooms they felt more inadequate.

Att skriva sig till läsning (ASL) innebär att man vänder på läs- och skrivutvecklingen och istället ägnar sig åt skriv- och läsutveckling med hjälp av datorer. Syftet med den här intervjustudien har varit att titta på hur lärare arbetar med ASL med elever som har svenska som andraspråk samt vilka fördelar och nackdelar de ser med arbetssättet för elever som har svenska som andraspråk. Fyra lärare har intervjuats för att hitta svar på dessa frågor. Dessa intervjuer har jämförts med den knapphändiga forskningen som finns om ASL. Resultatet av studien visar att alla fyra lärare arbetar på olika sätt men ändå kallar sitt arbetssätt för ASL och att tre av dem kombinerar metoden med andra metoder vid skriv- och läsundervisning. Tre av fyra intervjuade lärare anser att metoden ASL hjälper deras elever med svenska som andraspråk med bland annat uttal, stavning och att sammankoppla bokstävers utseende med dess ljud medan den fjärde inte vill påstå att hennes elevers positiva läs- och skrivutveckling beror endast på ASL. En av lärarna ser inga nackdelar med ASL för elever med svenska som andraspråk medan de tre andra menar att det är svårt när tekniken inte är på deras sida. En av fyra lärare menar också att hon inte skulle kunna använda metoden med elever som inte kan någon svenska alls. ASL verkar vara en metod som fungerar för många elever med svenska som andraspråk, men eftersom alla elever är individer bör lärare vara öppna för att kombinera olika metoder för att nå så många elever som möjligt.

Med denna studien vill vi få en ökad kunskap om lärares arbete med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Vi vill bidra till kunskap om möjligheter men även begränsningar med kooperativt lärande. De teoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är sociokulturellt perspektiv, proximala utvecklingszonen, fem kooperativa grundprinciper och Social Interdependence Theory. En kvalitativ forskningsmetod används där semistrukturerade intervjuer genomförs med sex lärare som undervisar i årskurs 1-3. Intervjuerna bestod av elva frågor och genomfördes via Google Meet. Resultatet visar utifrån lärarnas beskrivningar att de arbetar regelbundet med kooperativa strukturer i svenskundervisningen. Lärarna anser att alla kooperativa strukturer utvecklar elevers kommunikationsförmåga samt språk och kunskaper. Strukturerna EPA, APE och Mötas på mitten lyfts speciellt fram som framgångsrika i de yngre årskurserna. Resultatet visar att ett av skälen till att introducera kooperativa strukturer är för att lärarna anser att det bidrar till en uppstyrd och tydlig lärandesituation som bygger på kommunikation. Lärarna anpassar strukturerna efter elevernas behov och använder strategierna roller, lärpar och lärgrupper i samband med en kooperativ undervisning för att öka elevers delaktighet och kommunikation. Resultatet visar vidare att lärarna tycker att kooperativa strukturer stärker bland annat elevers samarbetsförmåga, meningsfulla interaktioner och lärandet av varandra i svenskundervisningen. Men lärarna anser även att det finns begränsningar med genomförandet av kooperativt lärande i undervisningen. Resultat framhäver att bildandet av en dynamisk grupp inte är enkelt. Dels för att några elever har svårt för samarbete och dels elever med exempelvis språklig sårbarhet kan vara svåra att placera. Elever som inte vill delta kan vara svåra att få delaktiga vilket kan leda till ett uteblivet eller ett negativt ömsesidigt beroende i den dynamiska gruppen.

Denna litteraturstudie tar avstamp i Skolinspektionens granskning från 2010 som visar att lärare i stor utsträckning saknar kunskap om flerspråkiga elevers bakgrunder och erfarenheter. Studien syftar således till att granska hur forskning beskriver att samhällskunskapslärare kan arbeta, för att utveckla begreppsförståelse hos flerspråkiga elever, på ett språk som de ännu inte behärskar till fullo. Främst ämnar studien bidra med didaktiska insikter för samhällskunskapsundervisningen i grundskolans årskurs 4–6. Studien är en litteratur-översikt som inkluderar elva forskningsartiklar och en doktorsavhandling, vilka behandlar begreppsförståelse och flerspråkighet i samhällskunskapsämnet. Resultatet synliggör hur lärare kan möta och tillvarata flerspråkiga elevers varierande bakgrunder och erfarenheter, genom arbetssätt som inkluderar kontextualisering, multimodalitet, transspråkande och inlärningsstrategier, samt genom arbetsformer som innefattar gemensamt lärande. Därutöver indikerar resultatet att ett inkluderande och transspråkande klassrumsklimat är avgörande, för att dessa arbetssätt och arbetsformer ska utveckla flerspråkiga elevers förståelse för samhällsvetenskapliga begrepp.

Syftet med detta arbete är att undersöka studiehandledares arbete och betydelsen av elevers flerspråkighet för deras lärande i lågstadiet. För att samla in data genomfördes observationer och intervjuer med tre studiehandledare (engelska, kurdiska och arabiska) på olika skolor. Av resultatet framgår att studiehandledarna använder sig av elevernas språkliga resurser för att förbereda dem att klara undervisningsspråket. Resultatet visar att studiehandledarnas uppdrag är att stödja de flerspråkiga eleverna för att förbättra elevernas svenska språkkunskaper mer generellt. Studiehandledarnas syn är positiv gentemot både första- och andraspråket. Resultatet visar också att elevernas förstaspråk inte är något mål i studiehandledningen utan förstaspråket används som hjälpmedel för att utveckla andraspråket. De flerspråkiga eleverna använder alltså sina språkliga resurser som ett medel för att lära sig undervisningsspråket som är deras andraspråk.

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.