Denna studie undersöker språkliga skillnader mellan elevtexter som är skrivna i öppna programsåsom Google dokument eller låsta program såsom Inspera. Detta utforskas med hänsyn till omskillnaderna beror på användningen av artificiell intelligens, andra hjälpmedel eller påverkan från provsituationer. Med en ökande användning av AI i utbildningsmiljöer har uppmärksamheten riktats mot dess potentiella fördelar och utmaningar, särskilt inombedömning av elevtexter. Skillnader i språkliga prestationer mellan texter skrivna i öppna program som Google Dokument och texter skrivna i låsta program som Inspera undersöks med avseende på ordvariation, genomsnittlig meningslängd och andel lång ord. Frågeställningen kretsar kring vilka skillnader som föreligger i elevers språkliga prestationer beroende på skrivmiljö. Studien syftar till att bidra med insikter för utveckling av pedagogiska strategier och bedömningsmetoder för att stödja elevers skrivande och säkerställa en rättvis bedömning. Genom att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ textanalys med teoretisk bakgrund om textbedömning och användning av AI i utbildningen strävar studien efter att förstå hur olika skrivmiljöer och bedömningskontexter påverkar elevers skrivförmåga och hur lärare kan stödja deras utveckling av mer varierade och nyanserade texter.

This paper examines dialect as a rhetorical means of persuasion. A survey containing inquires about four different Swedish dialects have been handed out mainly in Södertörn University and Stockholm University, in order to research the values and connotations of theese dialects. The four chosen dialects are as following: Göteborgska, Stockholmska, Norrländska and Skånska. The results of the survey are processed and compiled to see which attitudes these values and connotations may indicate to each dialect. These attitudes and values are then discussed in correlation with five rhetorical theories: Attitude as a means of persuation, Ethos, Persona, Rhetorical Agency and Pierre Bourdieu’s theory of Field and Habitus. From this discussion, conclusions are drawn about whether dialect may be used as a means of persuasion. However, the values and attitudes presented from the survey represents only the survey participants, and cannot be regarded as a general opinion. Altough it is a small-scale survey, certain conclusions can be made. The author of this essay concludes that dialect may be used as a means of persuasion, based on the survey results and rhetorical theories presented above. Finally, a critical component for this rhetorical agent is the adjustment of the audience. Without knowing the audiences values and attitudes to the dialect, the outcome of the effect may be hard to predict.

I den här studien undersöks identitet hos geografiskt rörliga unga kvinnor som flyttat till Uppsala från olika delar av Sverige. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad identitet, dialekt och platsanknytning betyder för informanterna, samt hur de resonerar kring, förhåller sig till och ser på sin identitet i förhållande till dialekt och plats. Undersökningsmetoden är semistrukturerade enskilda djupintervjuer med tio unga kvinnor från olika landskap, i åldrarna 20–30 år. Analysmetoden är en kvalitativ analys av det insamlade intervjumaterialet, med utgångspunkt i tidigare forskning om och teoretiska perspektiv på bland annat identitet, dialekt kontra standardspråk, plats, språklig förändring och mobilitet. Resultaten pekar på att dialekt och platsanknytning fyller en viktig funktion för informanternas identitetskonstruerande, framför allt i form av koppling till rötter och trygghet och en känsla av samhörighet – men de kan också orsaka vara förknippade med stereotyper, fördomar och identitetsmässiga konflikter. Dialekten och ursprunget samt förhållningssättet till dem blir betydelsefulla på nya sätt efter flytten till Uppsala, på både gott och ont. Slutligen visar studien att identifikation med dialekt och plats på ett komplext sätt påverkar hur informanterna konstruerar sina identiteter i olika sammanhang och hur de orienterar sig framgent i livet.

Att undersöka elevlösningar och att ta del av verksamma gymnasielärares erfarenheter rörande elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift ger en bild av kvinnliga och manliga gymnasieelevers hållningar gentemot satsers innehåll och eventuella likheter och skillnader skribenterna emellan. Föreliggande studies huvudsyfte är att undersöka frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i elevlösningar hämtade från 2015 års nationella prov i kursen svenska 3 i gymnasiet. Till syftet hör även att granska eventuella likheter och skillnader i frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer mellan de kvinnliga och de manliga skribenterna. Studiens bisyfte är att undersöka tillfrågade gymnasielärares erfarenheter rörande kvinnliga respektive manliga elevers användning av modalitetsmarkörer i skrift. För att uppnå syftet formulerat för denna studie kombineras och kompletteras en kvantitativ metod med en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en sammanställning och granskning av frekvens och funktion hos modalitetsmarkörer i 60 elevlösningar jämnt fördelade mellan könen. Studiens kvalitativa metod omfattas av kvalitativa intervjuer med en hög grad av strukturering i kombination med öppna frågor med tre legitimerade svensklärare. Resultaten visar på en låg frekvens av modalitetsmarkörer i både de kvinnliga och de manliga elevlösningarna. Majoriteten av samtliga modalitetsmarkörer signalerar en låg grad av sannolikhet och har således en trolighetsfunktion i satsen. Frekvensen och funktionen hos modalitetsmarkörerna skiljer sig på så vis marginellt mellan de kvinnliga och de manliga skribenternas texter. Den låga frekvensen och trolighetsfunktionen som den mest framträdande i elevers texter bekräftas ytterligare av studiens informanter, vilka vidare delar erfarenheten att modalitetsmarkörer är en viktig komponent i ett nyanserat förhållningssätt. Fynden från den kvantitativa materialbearbetningen och den kvalitativa materialbearbetningen överensstämmer således. Någon större språklig variation utifrån faktorn socialt konstruerat kön kan inte fastställas utifrån de kvantitativa och kvalitativa resultat som presenteras i denna studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga variationen i AM 519a 4to, en västnordisk handskrift daterad till ca 1280, innehållande en avskrift av Alexanders saga. Liksom ofta är fallet med medeltida handskrifter är det inte känt vem skrivaren är, men forskningen är emellertid överens om att hela texten är skriven av en och samma hand. Genom åren har utgivare av AM 519a 4to noterat att den innehåller en blandning av isländska och norska språkdrag. Det har även framhållits att de norska språkdragen ökar gradvis allteftersom texten fortlöper. Detta påstående vilar dock inte på några systematiska undersökningar. I uppsatsen genomförs därför en analys av handskriftens språkdräkt baserad på flertalet ortografiska, så väl som lexikaliska, språkliga skillnader som anses ha förelegat mellan isländska och norska under den aktuella perioden. Undersökningsresultatet visar inte på en gradvis ökning av norska språkdrag, i stället pekar resultatet på att texten verkar bestå av tre olika språkliga faser, där den första fasen har den mest isländska karaktären, den andra den mest norska, och den tredje placerar sig någonstans däremellan. I det efterföljande resonemanget söks en förklaring till hur de tre faserna har uppstått och diskussionen landar i att de sannolikt inte kan förklaras utifrån AM 519a 4to:s skrivares personliga varietet, utan mer troligtvis härstammar från ett tidigare skede i traderingen av texten.

Denna uppsats, ”Ungdomar tycker, talar och känner om en språklig variation – En kvalitativ fokusgruppsstudie om attityder till och benämningar för migrationsrelaterad språklig variation”, har som syfte att undersöka olika attityder till migrationsrelaterad språklig variation bland ungdomar i Värmland. Samt att kartlägga vad den språkliga variation kallas av ungdomarna. Detta undersöks i uppsatsen genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar i Värmland. I intervjuerna får informanterna lyssna på och diskutera förinspelade talprov. Den insamlade empirin analyseras med hjälp av teorier om attityder samt utifrån begreppen språkideologi och schibbolet. Ansatsen är explorativ och utgår från det folklingvistiska forskningsparadigmet. Studiens analys av den insamlade empirin visar på en spridning av attityder bland ungdomarna. Framträdande i resultat var bland annat informanternas positiva känslor till variationen samt en föreställning om sammankopplingen mellan den språkliga variationen och lågstatusyrken. Ett av studiens huvudsakliga slutsatser är att det i empirin framkommer en bild av att informanterna inte har tydliga uppfattningar om hur de ska benämna den migrationsrelaterade språkliga variation, istället använder de främst deskriptiva sätt för att benämna attitydobjektet. / This essay, ”Adolescents think, talk and feel about a linguistic variation - A qualitative focus group study on attitudes to and names for migration-related linguistic variation” has as its purpose to explore adolescents attitudes to so called migration-related linguistic variation. And also to examine how the informants name this variation. This is done through qualitative focus-group interviews with sixteen- to eighteen-year old gymnasium school students in the county of Värmland, Sweden. In the interviews the informants listen to and discuss recorded samples of the variation in question. The collected data is analyzed using scientific theories on attitudes and the concepts of language ideology and shibboleth. The onset is explorative and uses the folk linguistic paradigm as a frame. Analysis of the collected data shows a variation of attitudes amongst the adolescents ranging from positive feelings towards the linguistic variation to the idea that there is a connection between said variation and low-status occupations. One of the main conclusions of the study is that the data shows an unwillingness or inability amongst the informants to give the linguistic variation a name.

Den här språksociologiska undersökningen tar reda på hur individer anpassar sitt språkliga uttryck i samband med toalettbesök i privat, offentligt och högtidligt sammanhang, samt deras grad av medvetenhet och normanpassning i känsliga sammanhang. Detta har gjorts genom en enkätstudie där totalt 362 respondenter svarat på både öppna och slutna frågor, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa data. Det empiriska materialet har efter bearbetning jämförts med tidigare forskning och teoretiska perspektiv, vilket utmynnat i resultaten att de allra flesta ackommoderar efter sammanhang och är medvetna om hur de ackommoderar i formella sammanhang. Ytterligare en tendens resultatet visar är att det postmoderna samhället påverkat samhällsutvecklingen mot en mer öppen kommunikationsstil där relationer skapas och samarbete eftersträvas. / This sociolinguistic research examines how individuals adapt their linguistic expression in relation to toilet visits in private, public and formal contexts, as well as their degree of awareness and accommodation in sensitive contexts. A total of 362 respondents, have answered a questionnaire with both open and closed questions, which has given both quantitative and qualitative data. After processing, the empirical material has been compared with former research and theoretical perspectives, concluding that a majority of the respondents accommodate according to context and are aware of how they accommodate in formal contexts. The result also tends to that the postmodern society has influenced the social progress towards a more open style of communication in which relationships are created and cooperation is sought.