When learning a language we often need to rely on teaching books that, through illustrative examples and exercises, teach us how the respective language is spoken correctly. The content of these illustrations is however also a part of the material we learn, and the implications and ethics visible in them a part of the intended language knowledge. Through a discourse-oriented focus, these aspects of language knowledge become interesting. Apart from the linguistic, what other taught information can be found in regular teaching material? This essay aims to explore the content of German teaching books; it intends to analyze a selection of four books published by three different publishers for patterns and indications of consumption. These will be put under the microscope through selected parts of primarily the discourse linguistics developed by Ingo H. Warnke and Jürgen Sptizmüller. Subjects such as power, responsibility, and awareness will be discussed, but the main questions of the essay are: to what extent do illustrative examples from the selected four books express notions, implications, and tendencies of consumption? In the case they do: how is this manifested? What is implied, evaluated and indicated? In the end, these questions are investigated, evaluated, and answered.

No description available.

No description available.

Interpunktion är en viktig, men ganska osynlig, del av skriftspråket som bidrar till förståelse och överblick av texter. Denna studie undersöker interpunktionens funktion i två skönlitterära skräckböcker: Färjan, riktad till vuxna, skriven av Mats Strandberg samt Monstret i natten, riktad till barn i åldrarna 6–9 år, skriven av Mats Strandberg och illustrerad av Sofia Falkenhem. Syftet med studien är att dels beskriva interpunktionen i böckerna och dels jämföra dem med varandra. Resultatet visar att interpunktionens funktion i de aktuella böckerna överensstämmer med tidigare studiers resultat, även om vissa skillnader går att finna gällande exempelvis vilka resurser som tillämpas. Vidare visar resultatet att interpunktionens funktion i de båda böckerna skiljer sig åt, då interpunktionen i Färjan är mer varierad och avancerad än den i Monstret i natten.

No description available.

Syftet med denna undersökning var att få en djupare förståelse varför gymnasieelever särskriver. I undersökningen analyserades ett urval elevuppsatser från tre gymnasieklasser, i årskurserna ett och tre, för att se vilka typer av särskrivningar som förekom. Särskrivningarna delades in i olika kategorier beroende på förledets ordklasstillhörighet, om det var ett flerstavigt förled eller om förledet innehöll diakritiska tecken. Ett samband mellan elevuppsatsernas och samhällets särskrivningar (reklam, skyltar, matvaruförpackningstexter) undersöktes. För att få ytterligare förståelse i elevernas sätt att särskriva intervjuades respektive klasslärare om fenomenet särskrivning och hur de arbetar med att förebygga dessa. Resultatet som visades var att flerstaviga förled samt när förleden var substantivistiska var de faktorer som dominerade bland särskrivningarna i undersökningen. Av lärarintervjuerna drogs slutsatsen att den troligtvis största bidragande faktorn till särskrivningar hos gymnasieelever var påverkan från det engelska språket i det svenska språket. Slutsatsen som drogs utifrån min undersökning var att det inte gick att bevisa att engelskan var den största bidragande faktorn, utan detta gick bara att spekulera kring.

Syftet med denna C-uppsats är att studera och analysera användningen av humor, ironi och parodi, och den så kallade ”maskerspel” i romanen Arráncame la vida av Ángeles Mastretta. För detta baserar vi på teorierna av Joan Riviere, Yolanda Montalvo, Alberto Bruzos, C. D Muecke och Linda Hutcheon, bland andra författare. Med vår forskning vill vi visa hur med en blandning av humor och masker, Mastretta lyckas att huvudpersonen i romanen förmår att kunna göra kritik av de orättvisa situationerna som hon ser eller lider, och därutöver detta möjliggör hennes uppror och hennes egen befrielse.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs-systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs¬systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.