Detta är en experimentell pilotstudie med syftet att ta reda på hur förskollärares olika sätt att ge instruktioner gällande en pysseluppgift skulle kunna skapa variationer i förskolebarns språk. Förskolans läroplan beskriver språkligt arbete i förskolan som viktigt för att barn ska få ett nyanserat språk och ordförråd. Studier visar att barns språk kan påverkas av faktorer som socioekonomisk status och hur förskollärare talar med barn därför kan det vara extra viktigt för barn i utsatta förhållanden. Barns tidiga ordförråd kan påverka hur god läsförståelse de får senare och blir därmed en nyckel för att lyckas i skolan och dessutom har goda språkkunskaper visat sig ge barn makt i skolans miljö. I pilotstudien analyserades åtta barns dialoger med förskolläraren kring en pysseluppgift. De två olika instruktioner som förekommer i studien är en där förskolläraren instruerades att endast använda pronomen istället för substantiv och en där de använde substantiv för att beskriva pysseluppgiften. Barnen blev därefter ombedda att beskriva hur de utförde pysslet. Barnen och förskollärarnas användning av substantiv, pronomen, antal ord, antal yttranden samt antal frågor räknades därefter. Pilotstudien visade tendenser på att barns språk skulle kunna färgas något av förskollärarens sätt att ge instruktioner, då det fanns en viss variation mellan grupperna. Något som framkom var att barnen i studien verkade tala något mer då förskolläraren använde pronomen, då flera barn hjälpte till att fylla i de substantiv som saknades. Det blev även tydligt att barnen kunde få stor taltid i genomförandelen av experimentet, jämfört med instruktionsdelen som var mer styrd av förskolläraren. Betydelsen av att kunna utmana barn på rätt sätt vad gäller deras språkliga nivå i förskolan tas upp i diskussionen. Individuella tillfällen tillsammans med en förskollärare som den i vår studie skulle kunna var gynnsamt för ett barns språkutveckling, då den ger möjlighet till de slags samtal som tidigare forskning beskriver som stimulerande. Fler studier på förskollärares instruktioners effekt på barns språk samt hur förskollärarens språk kan varieras för att utmana och stimulera barn språkligt önskas.

Syftet med denna undersökning är att se om vissa aspekter av det svenska språket i kändisintervjuer har förändrats genom åren, med fokus på uppbackningar, pauser och topik. Materialet består av klipp från sex olika kändisintervjuer, en från 1963, en från 1967, en från 1975 och tre från 2015. Klippen har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av conversation analysis, CA. Även intervjuteknik, samtalsstilar och språkförändringar från 60-talet till idag har inkorporerats i undersökningen. Resultatet har visat sig vara varierande. Topik är den aspekt som förändrats mest genom åren, då ämnena gått från konkreta och ytliga, till personliga och djupa. Pauser har till viss del ökat genom åren, vilket kan vara en konsekvens av topikutvecklingen. När ämnet är mer personligt skapas möjlighet för den intervjuade att använda sig av längre samtalsturer, vilket ger mer utrymme för pauser. Uppbackningar har enligt undersökningen inte utvecklats på samma sätt, då det snarare är en personlig preferens hur man visar sitt stöd under ett samtal. / The purpose of this study is to analyse whether certain aspects of the Swedish language in celebrity interviews have changed throughout the years, more specifically back-channel signals, pauses and topics. The material used is clips from six different celebrity interviews, one from 1963, one from 1967, one from 1975 and three from 2015. The clips have been transcribed and then analysed with the help of conversation analysis, CA. Interview techniques, conversation styles and language changes from the 60s to today have also been incorporated in the analysis. The result has been found to be variable. Topic is the main aspect that has changed most over the years, it has gone from concrete and superficial topics, to more personal and deep topics. Pauses have to some extent increased over the years, which may be a consequence of the evolution of topic. When the topic is more personal, it creates an opportunity for the interviewee to use longer turns, providing more space for breaks. Back-channel signals have not developed in the same way, since it is more a personal preference how to show support during a conversation.

I denna kvantitativt inriktade undersökning analyseras data ur tio olika korpusar för att ta reda på om användningen av svenska respektive engelska förkortningar har förändrats från år 1998 till 2014. Totalt har 20 förkortningar valts ut, tio svenska och tio engelska, och korpusarna består av data hämtad ur svenska bloggar. Resultatet visar att det är en relativt markant skillnad mellan de engelska och de svenska förkortningarna i svenska bloggar. De engelska förkortningarna har från år 1998 ökat långsamt men relativt stabilt i användning, medan andelen svenska förkortningar i de undersökta materialen har varit dominerande från 1998 fram till 2014, med undantag för år 2000. / In this quantitative study data from ten different corpora is analysed to find out if the use of English and Swedish abbreviations in a Swedish context have changed from 1998 to 2014. A total of 20 different abbreviations have been chosen for the study, ten in Swedish and ten in English, and the corpora consist of data gathered from Swedish blogs. The results show that there is a relatively distinct difference between the use of the English and the Swedish abbreviations in Swedish blogs. The English abbreviations have since 1998 slowly but relatively steady increased in use, while the Swedish abbreviations in the examined material have been dominating from 1998 to 2014, with exception for year 2000.

Bakgrund: Att kategorisera genom språk är både nödvändigt och oundvikligt. Genom språket kategoriserar vi grupper och skapar normer genom att benämna och värdera skillnader och avvikelser. Tidigare forskning visar att språkliga handlingar andrafierar och kategoriserar individer och grupper i olika sammanhang. Syfte: Den här uppsatsen ämnar visa hur språk används för att producera föreställningar om gärningspersoner, som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor i två trådar om brott, från forumet Flashback. Metod: Studien utgår från den kritiska lingvistikens teori och metod. Det innebär att vi gör en lexikal analys av enskilda ord, en syntaktisk analys av nominalfraser, en semantisk analys och en analys av stilistiska markörer för modalitet. Resultat: Denna studie visar hur språk används för att producera föreställningar som bidrar till andrafiering och kategorisering av människor. Med hjälp av den kritiska lingvistikens teori och metod kan vi visa hur strukturer av enskilda ord och nominalfraser kategoriserar gärningspersonerna i de två undersökta trådarna, genom att verka skillnadsskapande. Språkhandlingar i vårt undersökta material, reproducerar och upprätthåller kategorisering genom att bl.a. inta en vetenskaplig attityd. Språket andrafierar och kategoriserar på individnivå och gruppnivå utifrån bl.a. ålder, funktionsvariation och härkomst. Medvetna eller omedvetna ordval skaparen föreställning om en kategori människor vilka utgör ett hot mot kvinnor, den svenska kulturen och de svenska värderingarna.