Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle kunna se ut. De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en uppskattad stadsmiljö. Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna byggas städer som de flesta människor trivs i. / The main purpose with this diploma work is to examine cityplanning at three different time periods. By comparing public spaces and pick the most positive elements that we think appeals to most people, our conclusion would end up in with thoughts of an ideal city and how it would look like. The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”), the modernistic city and building of today. Too build the cities of the future we have to look back and learn from our mistakes and take care of the functioning elements. From the strict “blockcity” via the modernistic large-scaled society to the condensing of the present city, there are clear similarities as well as differences. The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People appreciate the sense of closeness to nature and green public spaces contribute to an appreciated urban environment. There are certain components that in our opinion creates an attractive city. A good teamwork between the city’s planning board, property developers and the citizens is crucial to building cities that most people like.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka stadsplanering</p><p>vid tre tidsepoker. Genom att jämföra mellanrummen i staden</p><p>och sedan plocka ut de positiva inslag som vi tror tilltalar de</p><p>flesta människorna vill vi komma fram till hur en idealstad skulle</p><p>kunna se ut.</p><p>De tidsepoker vi valt är Kvartersstaden, Funktionalismens stad</p><p>och Dagens byggande. För att kunna bygga framtidens städer</p><p>måste man titta tillbaka och ta till vara på det som fungerat och</p><p>lära sig av sina misstag. Från den korrekta kvartersstaden via det</p><p>storskaliga funktionalistiska samhället till dagens förtätningar</p><p>finns det tydliga likheter såväl som olikheter. Grönskan har stor</p><p>betydelse för en stad och dess invånare. Människan uppskattar</p><p>känslan av närhet till naturen och gröna stadsrum bidrar till en</p><p>uppskattad stadsmiljö.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns vissa element som skapar</p><p>en attraktiv stad. Genom ett samspel vid stadsbyggande mellan</p><p>kommunen, byggherrar och de boende i staden skulle det kunna</p><p>byggas städer som de flesta människor trivs i.</p> / <p>The main purpose with this diploma work is to examine</p><p>cityplanning at three different time periods. By comparing public</p><p>spaces and pick the most positive elements that we think appeals</p><p>to most people, our conclusion would end up in with thoughts of</p><p>an ideal city and how it would look like.</p><p>The time periods we choose is the 19th-century (“blockcity”),</p><p>the modernistic city and building of today. Too build the cities of</p><p>the future we have to look back and learn from our mistakes and</p><p>take care of the functioning elements. From the strict “blockcity”</p><p>via the modernistic large-scaled society to the condensing of the</p><p>present city, there are clear similarities as well as differences.</p><p>The vegetation is significant to a city and its inhabitants. People</p><p>appreciate the sense of closeness to nature and green public</p><p>spaces contribute to an appreciated urban environment.</p><p>There are certain components that in our opinion creates an</p><p>attractive city. A good teamwork between the city’s planning</p><p>board, property developers and the citizens is crucial to building</p><p>cities that most people like.</p>

De svenska städerna har genom tiderna planerats på olika sätt och olika visioner och mål har styrt städernas utformning. Under 1600-talet stod städernas handel i fokus och städerna planerades på ett schematiskt sätt med tullar i flera väderstreck. Städer som var viktiga för landets försvar utformades med befästningar i utkanterna. Under stormaktstiden anlade staten många nya städer, man anlade dem på strategiska lägen för försvar, styrning och administration. Under 1800-talet hade folk tröttnat på att de schematiska städerna brann ner och för att undvika det började man anlägga breda gator som skulle förhindra spridning över gata. Under 1800-talet började också järnvägar anläggas i många städer och stadsbefolkningen ökade. Fler offentliga byggnader byggdes i monumental stil och städerna gjordes representativa – järnvägen var stadens framsida och kvarteren runt järnvägen smyckades extra. Industrierna började på slutet av 1800-talet etablera sig i städerna och stadsbefolkningen ökade ytterligare – miljön blev väldigt dålig till följd. Förutom den dåliga miljön var trångboddhet och bostadsbrist ett stort problem. 1874 infördes en ny byggnadsstadga som kom att bli väldigt viktig. Under 1900-talet började staten ta större ansvar för det sociala och bostadspolitiken fick stort fokus. Staten ville lösa 1800-talets problem och genom en omfattande bostadspolitisk reform lyckades man med det. Lånesubventioner som satte krav på byggnadsutformningen, nya möjligheter att detaljreglera marken och en rationell stadsplanering gjorde att man 1970 hade byggt bort bostadsbristen, trångboddheten och höjt bostadsstandarden för hela den svenska befolkningen. Genom tiden har andra länder inspirerat och påverkat hur de politiska vindarna har blåst, hur stadsplanerarnas visioner har sett ut och hur regleringarna har utformats. Målet har alltid varit att skapa en god stad och lösa problemen som de tidigare idealen skapat. Krig, invandring, utvandring och ekonomiska kriser utom och inom Sverige har också skapat problem som behövt lösas genom politik, stadsplanering och regleringar. / The cities of Sweden have been planned differently during different times in history, following different methods, visions and goals for the cities. During the 17th century the main focus was on trading and therefore the cities were planned on the basis of that, resulting in a simple way with tolls around the city. Cities of great importance for the defence were equipped with fortification on the outskirts. Many cities were founded during this era, not spontaneously, but for defending and were therefore placed in strategic ways. The King had plans of expanding the kingdom and to be able to do so it would require cities for regulating and administrating purposes. During the 19th century people were tired of seeing the schematic cities burning down and to avoid that boulevards were laid to prevent fires from spreading. It was also during this period that railways were laid in many cities. More and more public buildings were built in a monumental style and the cities were made representative – railroads would serve as the front of the city and the neighbourhoods surrounding the railroad would be adorned with lavish designs. Furthermore, industries were established during this time consequently leading to a larger population and also a degraded environment.  During the 20th century the government started taking a larger responsibility for social and housing policies. The government wanted to solve the problems of the previous century and was able to do so after implementing extensive reforms. Subsidized loans implemented by the government putting constraints on building designs, new opportunities of detail control and a rational urban planning made it possible to eradicate most of the problems encountered during the 19th century by the mid-1900s and thereby raising the standard of housing. During the ages other countries have inspired and affected the political situation and also the visions of urban planners resulting in the way regulations have been designed. The goal has always been to create a good city. Wars, immigration, emigration and economic crises within and outside of Sweden have also been causes of issues that have been solved through politics, urban planning and regulations.

Med stöd av filosofen Michel Foucaults begrepp styrningsmentalitet, definieras i denna uppsats den makt som de som styr staden har över stadens utformning. Uppsatsen belyser hur bilen som färdmedel påverkat stadsplaneringen och förändrat stadsbilden. Genom analys av stadsplaner, tidningsartiklar och relevant litteratur tydliggörs hur den politiskt styrda lagstiftande makten reglerat beslut gällande planförslag och markuppköp, som medfört att bilen beretts plats i Stockholms innerstad och därtill möjliggjort skapandet av Skärholmens centrum. Dessutom ger de berörda tidningsartiklarna inblick i hur den allmänna debatten förts och hur tidsandan kontinuerligt förändrats.  I samband med bilens tillkomst, under tidigt 1900-tal, var de styrande väldigt entusias­tiska till bilen som färdmedel, men trots det dröjde det innan bilismen kom att prägla stadens utformning. Fram till mitten av 1930-talet var det främst den spårburna trafiken, d.v.s. tåg och spårvagnar som det planerades för.   År 1946 kom ett första förslag på en ny cityplan, som efter revidering antogs år 1952, samma år presenterades en generalplan för stadens ytterområden. Dessa planer resulterade sedermera i att Sergels torg och Skärholmens centrum uppfördes.   För att skapa plats för Sergels torg som med sina modernistiska byggnader var resultatet av tankar om trafikseparering och storskalighet, påbörjades en rivningsvåg i Stockholms innerstad. Rivningarna ledde i sin tur till protester från allmänheten. Samtidigt debatterades den nya arkitekturen i pressen och uppfattningarna var varierande men påtagligt många av artiklarna hade en negativ ton.  De ursprungligen positiva förhoppningarna gällande Skärholmens Centrum, grusades redan dagen efter dess invigning den 9 september 1968, då en serie av negativa skriverier i dagspressen inleddes.   Under rubriken STHLM vs SKHLM görs en jämförande analys mellan utformningen av Sergels torg i förhållande till Skärholmens centrums utformning, där de trafikseparerings-lösningar som genomfördes i respektive område behandlas.   Idag drygt femtio år efter byggnationen av Sergels torg och Skärholmens centrum, har politiska beslut fattats för att, från och med nästa år, 2020, begränsa användandet av bilar med förbränningsmotorer i Stockholms innerstad. Detta medför att man nu kan se föränd­ringar i området runt Sergels torg, men även på andra platser i staden, där vägbanornas ytor minskats och fått ge vika för ökat utrymme för gångtrafikanter och andra trafikslag såsom små eldrivna skotrar och spårvagnens återkomst.