Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna. Separata 2 x 3 faktoriella variansanalyser utfördes. Studien påvisade en skillnad i empatiska känslor där empatin för funktionsnedsatta var högre än för gravida kvinnor. Avseende kompetens uppfattades gravida kvinnor och religiöst troende mer kompetenta än funktionsnedsatta. Även på dimensionen värme fanns en marginell statistisk skillnad då gravida kvinnor ansågs mer varma än funktionsnedsatta.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv. För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen. I studien har främst personreportage av män och kvinnor undersökts för att se om det fanns eventuella mönster i framställandet av respektive kön. Analysen bygger på studier av både text och bild där faktorer som ordval, ämne, färg och poser i bilder varit intressanta att undersöka. Efter att ha analyserat männen och kvinnorna var för sig har en jämförelse gjorts för att få fram resultat om hur könen lyfts fram på olika sätt. Resultatet visade att det finns relativt stora skillnader i hur kvinnor och män framställs i tidningen. När en man blir omskriven får dennes karriär och arbete störst utrymme. När istället reportaget handlar om en kvinna är det hennes utseende och privatliv som uppmärksammas. Resultaten tyder på att tidningen följer kulturella könsnormer och att de genom dessa gör skillnad på män och kvinnor. / Questions about gender and sex stereotypes in the mass media is a very up-to-date topic. There has also been a lot of previous studies about this subject which shows results that gender equality have some failings in the media society. Those studies shows that men often are represented in a more professional way while women gets their focus on topics like style. In this study focus have been on a magazine which affect fashion and culture. The magazine do not have a specific target group when it comes to gender and that is why we choose it to analyse it from a gender perspective. A discourse analyse and a semiotic method has been administered to reach the results in this analyse. The focus have been on personal reportages about men and women to find out if there are any specific signs in the representation of gender. The analyse is built on both texts and photos in the reportages and elements as specific words, topics, colour and poses in the pictures has been of interest to focus on in the study. After analysing men and women separately a comparison was made to see if there eventually were any differences between how the genders are represented. The results indicate that there is relatively big differences between how women and men are represented in Bon. When a man is in focus his career and work are main topics and when a woman is figured the focus is on her private life and her look and style. These results indicate that the magazine is following existing cultural gender norms and through these Bon choose to make a difference between men and women.

Stereotyper och kategoriseringar används dagligen för att bedöma situationer och människor samt att fatta beslut. Detta innebär att vi kan bli kognitivt begränsade och inte alltid förhålla oss objektiva, så även i rättsprocessen. Denna studie avsåg undersöka huruvida människor bedömde en gärningsperson olika beroende på förövarens kön och brottstyp, samt om representanterna från brottsbekämpande myndighet och IT-konsulternas bedömningar skiljde sig åt. 206 poliser och konsulter svarade på en enkät med en gärningsbeskrivning av en misshandel eller stöld, med kvinnlig eller manlig förövare för båda brotten. Deltagarna fick skatta brottets grovhet och gärningspersonens klandervärdhet samt tilldöma straff. Flera huvudeffekter erhölls, såsom att stölden gav längre straff än misshandeln, poliserna bedömde stölden signifikant mer grov än konsulterna, en manlig tjuv dömdes till 8 månader längre straff än en kvinnlig, dessutom bedömde kvinnliga deltagare stölden grövre än männen. En interaktionseffekt mellan brottstyp och förövarens kön erhölls. Det är olika kostsamt att begå olika typer av brott beroende på kön.

No description available.

Genom denna studie synliggörs förskollärares föreställningar om barn och könsnormer i förskolans fria lek, för att nå en ökad förståelse för hur kön och könsnormer konstruerasi förskolans fria lek. Sex förskollärare har intervjuats och analysen utfördes genomanvändandet av teorier om essentialism, socialkonstruktivism och socialisering. Resultaten i studien visar att förskollärare uppfattade att deras närvaro är avgörande förom barn förstärker eller motverkar klassiska könsnormer och stereotyper i den frialeken. Det visade sig också att fri lek främst äger rum då det är resursbrist påförskolorna vilket skapar strukturella hinder som i sin tur bidrar till förstärkande avkönsmönster. I slutändan får detta följden att barn förhåller sig till dominantakönsnormer i den fria leken.

Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.

<p>Falska minnen kan uppstå från <em>orsaksslutledninga</em>r vilka inträffar när vi tror att våra egna slutledningar om orsaken till en bevittnad händelse (effekt) är ett äkta minne. Stereotyper om grupper av människor har visats påverka falska minnen i enlighet med den stereotypa uppfattningen. Denna undersökning studerar hur stereotypa uppfattningar påverkar falska minnen baserade på orsaksslutledningar och äkta minnen. Undersökningsdeltagare fick se en film där en kvinna blev av med sin väska. I en grupp såg deltagarna en man som stal väskan medan andra deltagare inte såg stölden. Mannen hörde i olika versioner av filmen till en grupp som förknippades med kriminalitet (en man i tjugoårsåldern) eller som inte förknippades med kriminalitet (en medelålders man). Resultatet visade inte att stereotyper påverkar falska eller äkta minnen i deltagarnas fria, stödda återgivning av filmen. Det fanns däremot en tendens att äkta minnen påverkas av stereotyper vid test av igenkänning av väskstölden. Falska minnen från orsaksslutledningar kunde dock inte påvisas. Ett kort distraktionsmoment samt låg kognitiv belastning är några av de tänkbara anledningarna till resultatet.</p>

I detta arbete undersöks hur lärare i matematik för de lägre åldrarna uppfattat sin egen inlärning av matematik under sin skolgång, hur de uppfattar matematikämnet i relation till könsroller och hur de tolkar sina elevers kunskaper. Information har samlats genom kvalitativa intervjuer med 6 informanter som samtliga är aktiva inom skolan och är behöriga i matematik. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats på ett sätt som är inspirerat av tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna har uppfattat skillnader i hur de blev bemötta under sin studietid baserat på deras könsroller. De är även medvetna om och har påverkats av den stereotyp som existerar om att pojkar är bättre på matte än flickor.

<p>Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens <em>Agentic</em> och <em>Communal</em> egenskaper, ledarens <em>anställningsbarhet</em> och uppgav vilken lön ledaren borde ha. Resultaten visade inte på några skillnader i värdering som kan relateras till kön eller föräldrastatus. Däremot fanns det en skillnad som påverkades av föräldrastatus och bedömarens kön.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva rekryterares upplevelser kring stereotypaktivering, fördomar och diskriminering i rekryteringsprocessen. I studien ingår åtta undersökningsdeltagare, varav två deltog i en pilotstudie. Datainsamling skedde med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet visar att stereotyper, fördomar samt diskriminering är ett komplext sammansvetsat område som kan uppkomma omedvetet trots att rekryterarna själva inte vill aktivera dessa beteenden. I resultatet framkom även att en tydlig kravprofil, utveckling av kunskaper, medvetandegörande via ifrågasättande samt interna forum, öppenhet och anonyma ansökningar ansågs vara avgörande områden för att arbeta med minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering. Studiens resultat stämmer i stora delar överens med tidigare forskning. Inom området minskning av stereotypaktivering, fördomar och diskriminering avsaknas en bredd i tidigare forskning. Detta har lett till en önskan om ytterligare studier inom detta område.</p>