Personporträttet som genre, då framför allt i landsortspress, är ett relativt outforskat område inom medieforskningen. Syftet med studien är att undersöka hur journalister framställer män och kvinnor för sina läsare, eftersom vi anser att journalister bör vara medvetna om hur framställningar reproducerar normer som i sin tur inte ifrågasätter gällande maktstrukturer, och har ett ansvar att reflektera över detta. Vår hypotes är att män och kvinnor framställs olika på grund av vilket kön de har. Med en grund i social konstruktivism och genusvetenskap, har vi gjort en kvalitativ textanalys på 17 personporträtt i de så kallade “familjesidorna” i tidningarna Västerbottens-Kuriren och Borås Tidning. Vi undersökte under en tvåveckorsperiod vilka tillskrivna egenskaper, utifrån traditionella manliga och kvinnliga stereotyper, som finns i dessa personporträtt. Genom fyra steg; råanalys, textanalys, skribentanalys och tidningsanalys, identifierade vi ett flertal mönster i personporträtten. Män framställs som aktiva, initiativtagande och framför allt definieras de utifrån vilket yrke de har eller har haft. Kvinnor framställs som passiva, i det privata och definieras utifrån sina intressen och passioner. Resultaten av analysen visar att vår hypotes stämmer till hög grad men att det krävs ytterligare forskning på området. Även om analysen leder fram till ett tydligt resultat, visade den att fler perspektiv än genus spelar roll i hur personporträtten framställer män och kvinnor. Ålder, etnicitet och klass är andra aspekter som bör tas i beaktning i framtida studier.

Denna undersökning syftade till att undersöka om människor uppfattade karaktärers personlighet olika beroende på vilken geometrisk form som vävts in i deras design. För att ge en bakgrund till undersökningen går arbetet igenom tidigare undersökningar gällande geometriska former och känslor, ikonografisk analys av bilder på karaktärer, stereotypiska karaktärer och karaktärsdesign. Som material för undersökningen skapades sex stycken konceptbilder på karaktärer, en kvinnlig och en manlig för var av de geometriska former som undersöktes: Cirkel, rektangel och triangel. Undersökningen utfördes med hjälp av en enkät där högstadieelever fick kryssa i de personlighetsdrag de förknippade med de olika karaktärerna, samt motivera sina val. Resultatet visade att geometriska former påverkade hur respondenterna uppfattade karaktärernas personlighet, men också att många andra attribut spelade en roll, som till exempel ansiktsdrag, kroppshållning och kläder. Slutsatsen skulle kunna bevisas bättre om fler, liknande arbeten gjordes, som fokuserade på flera åldersgrupper eller ställde fler djupgående frågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Afrika gestaltas med bilder i svenska läroböcker för gymnasiet i geografi. Det undersöks även om gamla stereotyper och fördomar fortfarande lever kvar och bekräftas av författare och förlag. För att undersöka hur detta gör sig gällande kommer både en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ bildanalys att användas. Den kvantitativa innehållsanalysen ger en större bredd till undersökningen medan den kvalitativa bildanalysen som sker enligt en semiotisk modell ger en djupare detaljerad bild. För att stärka undersökningens resultat jämförs detta med tidigare forskning kring ämnet. Tidigare forskning och teori har även hjälpt till att skapa de kategorier som används i undersökningen. Teorin utgår ifrån ett postkolonialt perspektiv där fokus ligger på skillnadsskapande mellan ”vi” och ”dem”.Det mest tydliga resultatet är att Afrika fortfarande till största utsträckning används till att beskriva något som är annorlunda och då ofta som något negativt. Undersökning visar även att författare och förlag inte sällan vägleder elever i den svenska skolan till att tycka synd om afrikanen genom att till största del använda bilder som gestaltar något negativit eller annorlunda samt att naturen och djuren på kontinenten ibland kommer i första hand. Slutsatsen av undersökningen är att Afrika till största del fortfarande används som en motpol till västvärlden och därmed fortfarande ses som något underlägset och underutvecklat.Nyckelord:

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ”perfekt” system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar. Detta leder till att de identifierar sigmed en ingrupp bestående av andra immigranter och placerar sig själva i en stereotyp.Immigranterna beskriver också hur språket är det de anser viktigast för en lyckadintegration till Svenska samhället och vikten av att ha ett språk för att kunna få jobb ochaccepteras. Språket blir därför en viktig faktor för att bygga upp det egnasjälvförtroendet.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar. I Sverige finns det bostadsområden med bara invandrare som boende. Boende i sådana områden känner sig isolerade vilket kan vara en grund för att skapa fördomar och stereotyper mot svenskar. Fördomar och stereotyper mot svenskar är olika och min undersökning visar på olikheter. Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn och ungdomar med invandrarbakgrund i åldern 9-15 år har fördomar mot personer med svenskbakgrund. Jag har jämfört mellan invandrarbarn som bor i segregerade områden och andra invandrarbarn som bor i icke segregerade områden. Jag har jämfört vilka fördomar och stereotyper dessa barn har, och även hur barnen utrycker fördomarna. Totalt intervjuade jag sexton barn och ungdomar. Barnen fick svara på ett antal öppna frågor. Svaren analyserades sedan utifrån socialpsykologisk teorier som social kognition, socialidentitets teori och social inlärning. Intervjuerna visade att skillnaden mellan grupperna var stor både tankemässigt och känslomässigt mot svenskar. Det har visat sig att respondenter som lever i segregerade områden har mer fördomar och stereotyper mot svenskar jämfört med dem som bor i icke segregeradeområden.

Syftet med studien var att undersöka om människor tillskriver andra personer egenskaper baserat på deras utseende. Vidare var syftet att undersöka om sådana tendenser eventuellt påverkades av kön och ålder. 90 män och kvinnor i olika åldrar deltog i en enkätstudie som gick ut på att försökspersonen fick se två bilder på en attraktiv respektive en oattraktiv person och sedan svara på frågor om personernas förmodade egenskaper. Resultaten visade att försökspersonerna var mer benägna att tillskriva den attraktiva personen positiva egenskaper. Dessutom pekade resultaten på att kvinnor i högre grad än män tillskriver attraktiva personer mer positiva egenskaper än oattraktiva personer. Resultaten uppvisade små skillnader mellan hur äldre och yngre personer tillskriver andra personer egenskaper utifrån attraktivitet. I vissa fall skiljde sig resultaten från tidigare, liknande studier. Anledningar till detta ansågs kunna vara diverse metodfel och själva det faktum att undersökningen förutom Kön också innehöll faktorn Ålder, vilket ingen tidigare, liknande studie haft. Nyckelord: / The purpose with the study was to examine if humans accredits other persons characteristics based on their appearance . Further, the purpose was to examine if such tendencies eventually was influenced by gender an age. 90 men of different ages participated in a questionnaire survey where the researchsubject were shown two pictures presenting one attractive and one unattractive person and then were to answer questions about the persons estimated characteristics. The results showed that the researchsubjects were more inclined to accredit the attractive person positive characteristics. Furthermore the results indicated that women more often than men subscribes attractive persons more positive characteristics than unattractive persons. The results showed small differences between how older and younger subscribes other persons characteristics based on attractiveness. In some cases the results divided from previous, similar studies. The reasons for this was regarded to be various methodological bias and the fact that the examination except for Gender also included the factor Age, which no previous, similar studies had.

I denna uppsats undersöks vilka stereotyper om feminism och feminister som förekom i opinionsartiklar i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och på debattsidan Newsmill.se från och med 1 januari 2009 till och med 23 november 2011. Kriterierna var att skribenten tar avstånd från feminism och detta ska ske i artikeln i fråga. Vidare undersöktes vad dessa skribenter menar med jämställdhet om de ser detta som ettmål att eftersträva och hur detta mål ska uppnås utan feminism. Undersökningen tog fasta på begreppen feminism och jämställdhet och en tematisk analys av hur feminister som grupp framställs genomfördes. Utöver vanligt förekommande feministiska stereotyper, som att de är lättirriterade och splittrar kärnfamiljen, framkom även att feminister anses stå för odemokratiska värderingar. Begreppet jämställdhet definierades ofta som en kontrast till feminism och vissa menade att feminismen står i vägen för jämställdheten eller rent av skapar könsdiskrimineringen i samhället. I de fall åtgärder föreslogs handlade dessa mer om att sluta upp med åtgärder inriktade på kön och återgå till det sunda förnuftet än att arbeta aktivt för förändring. Många ansåg att jämställdheten kommer av sig själv bara vi slutar att tala om kön och andra samhällsgrupper. Detta kan ses som ett uttryck för en linjär historiesyn där jämställdhet är ett tecken på att civilisationen går framåt. Jämställdheten, oavsett vad man menar med begreppet, ses av de flesta som ett legitimt ideal och den utveckling som har uppnåtts kan inte gå tillbaka.

Studiens avsikt vara att studera huruvida människor tar hänsyn till utseendet vid personbedömningar som gäller egenskaper och kompetenser vilka inte påverkas av utseendet. Vidare även undersöka vilka de rådande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva människor är. Här undersöktes även eventuella kön och ålderskillnader. Totalt består studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" åldersgruppen och 129 äldre vuxna tillhörande den "äldre" åldersgruppen. Deltagarna fick med hjälp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrån nio st. personlighetsfrågor. Resultatet indikerar på en övervägande tendens till att människor relaterar olika personlighetsdrag utefter om individen är attraktiv eller oattraktiv. Gällande fem av nio frågor bedömdes de attraktiva signifikant mer positivt jämfört med de oattraktiva. Gällande ytterliggare ett av dessa frågor fanns tendens till de samma. Inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna i hänsyn till attraktivitet kunde urskiljas. Könsskillnader beroendes på deltagarnas och bildens kön kunde hittas, men endast i mindre grad.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv.