Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Sedan långt tillbaka i tiden har idrottare behandlats olika på grund av sin ras, hudfärg eller etniska tillhörighet. Idrottsjournalistiken har visat sig ha stor inverkan på detta, då det konstaterats att medierna tenderar att framställa mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund på ett stereotypiskt och förvrängt sätt i jämförelse med vita idrottare. Genom att analysera artiklar från utvalda engelska nyhetssidor, och därefter jämföra den insamlade datan med resultat från tidigare studier som gjorts med fokus på USA, är syftet med följande studie att belysa hur framställningen av idrottare ser ut i olika delar av världen och hur framställningen eventuellt förändrats med åren. Studien tillämpade ett kvantitativt tillvägagångssätt i redogörelsen och sammanställningen av resultatet, medan artiklarnas innehåll analyserats ur ett mer kvalitativt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för ämnet.   Resultatet visade att idrottare med olika bakgrund alltjämt framställs på ett mer negativt och stereotypiskt sätt i och av media. Fortsättningsvis identifierades ett antal betydande faktorer i mediernas innehåll och hur de genom dessa på olika sätt skapar en uppfattning av att mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund är mindre mänskliga än vita idrottare. För att göra idrotten till en mer jämställd och rättvis plats för samtliga inblandade, ligger således det huvudsakliga ansvaret hos medierna och journalisterna själva med tanke på deras makt och inflytande på allmänheten.

Lögn är ett ämne som fångar intresset hos många och har flera forskningsområden. Syftet med denna studie har varit att få reda på människors stereotypa uppfattningar om vad som kännetecknar lögn. I samband med det har studiens syfte varit att mäta hur de själva skattar sin förmåga att identifiera lögn samt hur ofta de tror att folk ljuger för dem. Studien hade även i avsikt att mäta skillnaden mellan “professionella”och “lekmän”i frågor kring stereotyper och självskattning. Med hjälp av en kvantitativ metod och enkätundersökning som verktyg har resultatet för denna studie kommit fram till flera ståndpunkter. Studien har kommit fram till att de flesta stereotyper som tidigare forskning visat, upprätthålls även i denna studie. Det har även visat sig vara en signifikant skillnad mellan “professionella” och “lekmän”i vissa stereotypa uppfattningar. En skillnad har även hittats i att“professionella”tror oftare på att människor ljuger för dem jämfört med “lekmän”.

Reklam och media har en stor påverkan på samhället och består ofta av homogena och stereotypa representationer av människor. Syftet med studien är att undersöka HBTQ-personers uppfattning och åsikter om normbrytande reklam och deras representation i media. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer i form av respondentintervjuer och en informantintervju. Huvudresultatet är att uppfattningen om normbrytande reklam skiljer sig bland respondenterna då några är positivt inställa medan andra ställer sig negativt till den typen av reklam.

Arbetet undersöker om bildanalytiska studier kan användas som utgångspunkt i samband med formgivning av spelomslag representativa för actiongenren och som tilltalar dess huvudmålgrupp, utan att bygga på genremässiga stereotyper. Inledningsvis diskuteras fysionomi och arketyper för att visa på skillnader kontra begreppet stereotyp. Därefter skapas en grund för uppfattningen om stereotyper med hjälp av socialpsykologisk forskning som leder in på aktuell forskning kring generalisering i spel. Samtidigt diskuteras metoder som kan användas för att analysera visuella uttryck.  Undersökningen inleddes med en bildanalys av tre aktuella spelomslag. Bildanalysen fungerade därefter som utgångspunkt i samband med designarbetet kring tre spelomslag, som fick olika designelement med syftet att undersöka arbetets frågeställning. Materialet användes i en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät där slutna och öppna frågor varierades. Resultatet visade på indikationer med möjlighet att attrahera actiongenrens huvudmålgrupp utan användandet av genremässiga stereotyper. Studien kan med fördel användas inom spelutveckling för att understödja neutralisering av designelement likväl som en möjlighet att attrahera en större målgrupp.

Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy. För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt.

Stereotyper, gällande bland annat genus, förekommer ofta i spel, och därför har vi valt att granska detta område. Arbetets frågeställning löd: Vilka attityder har grafiker inom spelutveckling till stereotypa könsrepresentationer av spelkaraktärer, samt hur, och varför, de skulle kunna implementera dessa åsikter i framtida dataspel för att återspegla mer inkludering och mångfald genom karaktärsdesign? För att besvara frågeställningen skapades två 3D-modellerade karaktärer, en man och en kvinna, som sedan poserades i 10 stereotypa kroppshållningar. Dessa utgjorde artefakten. Resultatet från undersökningen visade att män och kvinnor har ungefär samma uppfattning av könsstereotypa poseringar, men att de ibland uppfattar olika känslor och karaktärsdrag. Det framkom även att informanterna tycker att grafiker har ett ansvar kring stereotyp karaktärsgestaltning, och vill se en förändring. I framtiden skulle resultatet kunna motivera spelutvecklare att reducera användandet av stereotyper, och som en språngbräda för att, bland annat, diskutera porträtteringen av män och kvinnor i spel.

Colorism är ett strukturellt problem relaterat till vithetsnormen där negativa attributappliceras till icke-vita etniska drag. Även kroppsspråk är kopplat till normer, då könsnormerexisterar. Studien undersöker hur människors känslouttryck tolkas relaterat till deras kön ochetnicitet, genom internetbaserade enkäter (studie A, mörkhyade karaktärer samt studie B,ljushyade karaktärer). Via dessa enkäter utvärderas artefakter gestaltades män och kvinnorsom uppvisar sorg/ilska. Enligt hypotesen skulle resultatet reflektera colorismens inverkan,men resultatet indikerar att ingen signifikant trend som pekar mot colorismens påverkan.Inga större könsbaserade skillnader kunde hittas, utöver upplevd maskulinitet/femininitet. Istället indikerade resultatet i den här studien att karaktärernas design hade störst inverkan påresultatet. Obalanserade deltagargrupper kan ha haft en inverkan på resultatet, framtidastudier kräver större och kontrollerade deltagargrupper för att gynna generalisering ochanalys. Då kan även en större mängd gestaltningar användas, med fler variationer av uttryckkopplade till frågeställningen.

En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

Antal ord: 16 216 Syfte: Studien syftar till att undersöka genusframställningen i reklamfilmer från Tv4, sett till samhällets utveckling inom genus och jämställdhetsfrågor under perioden 1990–2018. Frågeställningar: ● Hur framställer reklamfilmerna på Tv4 kvinnor respektive män i de två olika produktkategorierna? ● Hur kan framställningen av genus i Tv4:s reklamfilmer under perioden 1990– 2018 förstås utifrån begreppet genuskontrakt och förhandlingen av genuskontraktet? ● På vilket sätt kan förhandlingarna kring genuskontraktet förstås i relation till andra jämställdhetsfrågor i samhället under denna period? Metod och material: Studien utgår från en multimodal kritisk diskursanalys och analyserar totalt 14 reklamfilmer under produktkategorierna bilar och livsmedel från TV4 under perioden 1990–2018. Huvudresultat: Studiens resultat visar på att samhället har utvecklats till att bli allt mer jämställt men att det endast är delar av denna utveckling som gestaltas i reklamfilmerna. Mannens gestaltning i reklamfilmerna har utvecklats till att visas i relation till hushållet samtidigt som det inte går att urskilja någon förändring i kvinnans gestaltning.