Befolkningens livslängd ökar både i Sverige och resten av världen. Människor i  högre ålder påverkas av ålderism, vilket leder till ett snävt och förminskande synsätt i samhället gentemot äldre människor. Uppsatsens syfte är att skildra äldre  människors livsberättelser och genom dessa undersöka vad intervjupersonernas  uppfattning är kring deras åldrande samt vad de har lärt sig av viktiga erfarenheter i livet och vad de har lärt sig av att berätta om sitt liv. Studien är baserad på kvalitativ metod med livsberättelser som intervjuform. Resultatet visar en positiv syn på det  egna åldrandet samt en självständighet och kapacitet att hantera kriser i livet. Att  berätta om sitt liv främjade reflektion som inte förekom lika ofta i vardagslivet,  värderingar stärktes och synen på personliga egenskaper förändrades. Individernas  livsberättelser visar en nyansering till stereotypiska bilder i samhället. Resultatet  analyserades utifrån teorin biografiskt lärande, för att se vad kvinnorna har lärt sig  av sin erfarenheter, självreflektion och interaktion med andra.

Denna studie syftar till att undersöka två läromedel i svenska för lågstadiet där fokus ligger på representation. Läroböcker är det läromedel som har möjlighet att nå ut till flest av Sveriges befolkning och är en representation av läroplanen vilket ger den auktoritet; de föreställningar och normer som framställs i dessa påverkar barns världsbild och identitetsskapande. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes förekomsten av personer i bild samt text, och vidare analyserades vita och icke-vitas utrymme och roll genom en kvalitativ textanalys som inspirerats av diskursanalytisk metod. Resultaten visar att både vita och icke-vita karaktärer förekommer i båda läroböckerna med en majoritet av vita karaktärer. I den kvalitativa textanalysen visade det sig att ett av läromedlen var mer problematisk än det andra och tenderade till att främja stereotypa representationer som kan leda till svårigheter vid barns identitetsskapande.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology. The questions concerning clothing at the library have visualized the invisible conflicts that are inherent in the librarians´ professional role. The clothing can symbolize different conflicts; between the private and the public role, between being unique and blending with the crowd and between a “harmless look” or a professional look. Also, clothing can symbolize the conflict between the old introvert and the new extrovert professional role, between the old and the new generation of librarians and finally between a real librarian and the stereotype image. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine librarian images and stereotypes in Swedish and American fiction, and to discover if there are any differences between these. The images and stereotypes are also compared to those revealed in previous research. The study is based on ten novels. Five of these are written by Swedish authors and portrays Swedish librarians. The other five are written by American authors and portrays American librarians. The books were published between 1995 and 2007. Discourse analysis is used as theory and method. Quotes that describe librarians are used to illustrate images and reveal stereotypes. The analysis generates seven discourses, in which the quotes are embedded. The image that appears from the material is mainly negative. It doesn’t seem to have changed much and predominantly agrees with the image revealed in earlier research. It is possible to detect differences in the ways librarians are described in the Swedish literature and the American, but the stereotype is basically the same. The librarians in the material are primarily described as insignificant females with a drab way of dressing. The librarians lack the ability to attract the opposite sex and have little, if any, sexual experience. In lack of social life, they take refuge in reading. Some of the characters consider their job as their calling. A theme that only occurs in the American fiction is the transformation of drab and sexually inexperienced librarians into stylish and sexually active women with power to attract men. / Uppsatsnivå: D

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien. En anledning till detta kan förklaras utifrån brister i enkäten.

This Master’s Thesis aims to examine the attitudes concerning gender issues among children’s librarians. The main purpose is to examine what their views on the subject are, and if they consider gender issues when acquiring and mediating books. We are also interested in their opinions about gender stereotyping in children’s books. We have chosen to interview eight children’s librarians. This is our primary method, which we will combine with theories on gender and reading. The interviews showed that the biggest gender issue in general is the predominance of female librarians. Other than that there were few discussions on the subject at the libraries. The role as mediator was more reflected upon. The general view was that there is a delicate balance between too much interference and too little. The librarians consider promoting the children’s interest in reading to be their greatest concern, and this means gender issues might be overlooked. Their greatest influence is achieved through their choice of which books to acquire, and how they promote these. There are differing opinions on gender stereotyping in books among the librarians. The stereotypes can facilitate reading comprehension, as the children easily recognise the characters and identify with them. They can also limitate the child’s frame of reference.

The aim of this bachelor’s thesis is to investigate what role the public library in Sweden may have when it comes to gender equality issues. The questions at issue that were asked, in order to give an answer to the aim, was how the librarians defined and saw work with equality, how much the steering documents for the library impact and what they are doing in their practice to weaken the dichotomies between the sexes. The theoretical starting point used for this study is three concepts, the gender system, the stereotypes and the gender contract described by the Swedish historian Yvonne Hirdman. The purpose of the three concepts is that gender is a social construction which produces gender stereotypes and a gender order in society, which the library is a part of. The investigation was made on one public library in Sweden where an equality project has been carried out. The method used for gathering data is qualitative interviews with three librarians at one main public library with its branches. The conclusions drawn from this study is that the librarians thought equality issues are important for the library to work with, the steering documents are weak in these questions but usable if you have carried out an equality project and finally there are many things a library can do in its practice to weaken the dichotomies e.g. deny certain books, clarify steering documents etc.

<p>Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck. Syftet med studien var således att undersöka stereotypers inverkan på tolkningen av ansiktsuttryck samt om doft som primingstimuli kunde påverka tolkningen. Resultatet bekräftar till viss del hypotesen med en signifikant skillnad beroende av stimuluspersonens hudfärg. Dofternas inverkan var dock minimal. En könsaspekt studerades som visade på möjliga effekter. Män skattade annorlunda (assimilering) än kvinnor (kontrast) och män påverkades mer av dofterna. Skattningsskillnaden beroende av stimuluspersonens hudfärg diskuteras enligt teorier kring grad av kognitiv bearbetning och stereotypaktivering. Brist i minnesaktivering genom dofter diskuteras enligt primingteorier. Könsaspekten anses även som möjlig påverkande faktor på huvudmodell. Teori rörande homogenitets-bias och könsskillnader i doftperception ses som en möjlig förklaring av könsaspekten. Mer förfinade metoder i framtida forskning kan behövas för att undersöka hela aspekten av ämnet.</p>

<p>Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ”The Exercise Motivation Inventory-2”. Resultatet visar på signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i en av de 14 delskalorna, men ingen skillnad i sociala motiv till motion. En öppen fråga om motiv till motion besvarades och även där tenderade likheterna vara större än skillnaderna i mäns respektive kvinnors motiv till motion. Detta kan tolkas som att de stereotypiska bilderna av manligt och kvinnligt blir allt mindre tydliga och påverkande, åtminstone hos personer mellan 19 och 50år av båda könen vad gäller deras motionsbeteende.</p>

<p>De finska kaléromerna har levt i Sverige och Finland i nästan 500 år. Trots den långa närvaron är romer fortfarande en segregerad, marginaliserad och diskriminerad grupp i samhället. På grund av den omfattande diskrimineringen döljer många romer sitt ursprung, men de finska kaléromerna gör tvärtom. De är stolta över sitt ursprung och synliggör sin tillhörighet genom att använda traditionella kläder. </p><p>Syftet med uppsatsen är att i första hand förstå hur omfattande diskriminering och varaktigt utanförskap kan kombineras med stolthet. Därav följer frågor om hur man hanterar diskriminering, hur gruppen kan hålla ihop efter 500 år och var man finner kraft till att vara stolt. </p><p>Studien är kvalitativ och består av intervjuer med två finska romer som syftar till att förstå individens upplevelse av vad det innebär att vara finsk rom i samhället idag. En kortare gruppintervju är också utförd med fem svenska äldre män för att få en indikation på vilka stereotypa föreställningar det finns om romer.</p><p>Uppsatsen kommer att visa hur stolthet möjliggörs genom bibehållen distans till den stigmatiserande i kombination med ohotade sociala band till den grupp man vill tillhöra. Den kommer också att visa hur diskriminering och stigmatisering påverkar självbild, distans, kategorier och fördomar i en cirkelrörelse som bidrar till att förstärka diskrimineringens konsekvenser. Vidare kommer jag att visa hur de traditionella kläderna fungerar både som ett sätt att distansera sig från och närma sig Den Andre. Slutligen åskådliggörs vilka positioner främlingen kan ha i förhållande till majoritetssamhället, där den mest dynamiska positionen är Balanskonstnärens eftersom han lyckas bibehålla närheten till sin egen grupp, samtidigt som han möter Den Andre.</p>