I skolans styrdokument står att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller sexuell läggning, och att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om läromedel i ämnet engelska för grundskolans senare år utifrån aspekterna genus och heteronormativitet. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ, tematisk analys, och resultaten av studien visade att det finns en uppdelning mellan vad som är manligt och kvinnligt i läromedlen. Det visade sig också att heteronormativiteten bekräftas genom att HBTQ-personerna i läromedlen är få, att deras sexualitet diskuteras specifikt medan heterosexualiteten inte diskuteras och därmed tillåts bli förgivettagen, samt att de texter som handlar om HBTQ-personer i stort handlar om de olika problem som de ställs inför på grund av sin sexualitet. Slutsatsen blir att läromedlen är problematiska på flera sätt, och att de lärare som använder dem behöver vara medvetna om det.

Denna studie använder sig av en kvantitativ analysmetod för att undersöka om tryckpressen i Norrbotten beskriver fotbollsspelarna i länet med hjälp av etniska stereotyper. För att ta reda på hur beskrivningen av fotbollsspelarna såg ut lästes totalt 729 artiklar i den Norrländska Socialdemokraten, samt i Piteå-Tidningen. Där totalt 106 etniskt stereotypiska beskrivningar återfanns. Resultaten som påvisas i den här studien visar att det förekommer olika beskrivningar på fotbollsspelare, baserat på spelarnas ursprung. I det stora hela var däremot rapporteringen i stor utsträckning positiv när det kom till beskrivningen av spelarnas attribut.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

I takt med att det svenska samhället blir mer mångkulturellt blir också skolorna det. Jag som lärare kommer med största sannolikhet undervisa en mångkulturell klass och vill därför bli medveten om vilka budskap den mångkulturella barn- och ungdomslitteraturen sänder. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur människor med utländsk bakgrund framställs i tre utvalda barn- och ungdomsböcker. Jag kommer använda mig av en kvalitativ litteraturanalys som har sin utgångspunkt i begreppet mångkultur för att få en djupare inblick om hur mångkultur skildras i de utvalda böckerna. Resultatet av undersökningen som jag kom fram till är att mångkultur skildras i naturliga sammanhang och karaktärerna beskrivs på ett sätt som stämmer överens med deras stereotypiska utseende. / As the Swedish society becomes increasingly multicultural so does the educational system and schools. I believe with high probability that as a teacher I will teach a multicultural group in the classroom, therefore I want to become aware of what message the multicultural children ́s and youth literature portrays. The goal of the study is to enguire how people from countries other than Sweden are portrayed in three children ́s and youth books. I will be utilizing a qualitative litearture analysis that surrounds thus giving insight into how this is portrayed in the chosen literature pieces. The results of the study concludes that multiculturalism is depicted in everyday contexts and the characters are described in a way that agrees with their stereotypic looks.

Tiden för att bara basunera ut reklambudskap till en väntande konsument i tv-soffan är förbi, idag behöver företag etablera relationer med sina kunder och skapa interaktioner på nya sätt. Den här studien ämnar att, med hjälp av relationsmarknadsföringens teorier, undersöka det samtal om normer och representation som kommit till Sveriges reklamklimat. Är det så att företag, i större utsträckning än tidigare, bortser från stereotyper i sin kommunikation? I så fall, vilka är skälen? Och vad kan gå fel? Vem, eller vilka, har det största ansvaret för reklamens budskap? Genom nio djupintervjuer med personer verksamma inom reklam och PR, skapar uppsatsförfattarna sig en bild av hur reklambranschen ser ut idag. Det konstateras att reklamskapare har ett stort ansvar som påverkare och förändrare, men att det råder en konflikt mellan de nytänkande visionerna och hur branschen ser ut på insidan. Det råder vit, manlig hegemoni i reklambranschen vilket reflekteras i slutprodukterna. För egentligen är de icke- stereotypa kampanjerna mer omdiskuterade och omskrivna – än många till antalet.

Denna studie fokuserar på hur olika könsroller och familjestrukturer representeras i reklamfilmer ur IKEAs kampanj Där livet händer. Studien syftar även till att undersöka om innehållet i reklamfilmerna bryter eller förstärker de normer som finns i samhället. Specifikt studeras innehållet ur fyra reklamfilmer från deras kampanj. För att genomföra undersökningen utgår studien från en kvalitativ innehållsanalys utifrån en narrativ och genusvetenskaplig ansats, både som teori och metod. Studiens metod och teoretiska ramverk utgår även från Goffmans genusanalys och Hirdmans teori om genuskontraktet. Resultatet av studien visar att IKEA i sina reklamfilmer framställer könsroller och familjestrukturer på ett unikt sätt. Kvinnorna i reklamfilmerna bryter normer om hur kvinnor vanligtvis porträtteras i reklam. De framstår som självständiga, mer jämlika männen både genom klädval, ålder, sysslor och vilka miljöer de porträtteras i. Männen i reklamfilmerna tenderar också att bryta normer om hur män annars porträtteras i reklamsammanhang. De framstår som indivier med mjuka attribut och de försöker inte försvara sin manlighet genom att uttrycka det som anses vara stereotypiskt för det maskulina könet. Även flickor och pojkar i reklamfilmerna bryter de stereotypiska mönster över hur de vanligtvis porträtteras i reklam. Ett gemensamt resultat för både kvinnor och män samt flickor och pojkar är att IKEA har ersatt de traditionella normerna för könsroller med det motsatta. Reklamfilmerna bryter även mönstret över hur familjestrukturer traditionellt porträtteras i reklam på ett flertal olika sätt. Reklamfilmerna bryter dock inte bara normer och värderingar, resultat från studien visar att reklam tenderar att förstärka ett flertal ansikts- och kroppsuttryck som anses vara stereotypiska för män och kvinnor enligt tidigare forskning. / This study focuses on how different gender roles and family structures are represented in commercials from IKEA's campaign “Där livet händer”. The study also investigates whether the contet of the commercials go against the norms or strengthens the norms in society. Specifically, the content of four commericals from their campaign is studied. To complete the investigation, the study is based on a qualitative content analysis on a narrative and gender scientific approach, both as theory and method. The method of the study and theoretical framework are based on Goffman's gender analysis and Hirdman's theory of gender contract.  The result of the study shows that IKEA in their commercials presents gender roles and family structures in a unique way. The women in the commercials violate the norms of how women are usually portrayed in advertising. They appear as independent, more equal to men both through choice of clothes, age, occupations and the environments they are portrayed in. The men in the commercials also tend to break standards about how men are portrayed in advertising. They appear as individuals with soft attributes and they do not try to defend their masculinity by expressing what is considered stereotypical for the masculine gender. Keywords: Stereotypes, gender, family structure, narrative, IKEA, Goffman   Even girls and boys in the commercials break the stereotypical patterns of how they are usually portrayed in advertising. A common result for both women, men, girls and boys is that IKEA has replaced the traditional norms for the opposite gender roles. The commercials also break the pattern of how family structures are traditionally portrayed in advertising in a variety of ways. However, the commercials do not break standards and values ​​alone, the results of the study show that the advertisement tends to reinforce a variety of facial and body expressions that are considered stereotypical for men and women according to previous research.

This essay analyses how Judaism and Hinduism are portrayed in textbooks of religion. To get a width in the study three textbooks from different publishers are examined. The analysed textbooks are produced for secondary school according to the newest curriculum from 2011. The study inspects whether the books are consistent or not and if they are in what way and in which aspects the textbooks are inconsistent. It also focuses on generalizations and the problems that follow with it. The material has been divided into six categories. Then the categories are examined one by one and with the different perspectives of consistency and generalization.  The textbooks that have been studied are all inconsistent in some respect in their portrayals of the religions in question. These inconsistencies are mostly about the amount of space different aspects of both religions get. Sometimes one part of Judaism is well described while the same part is missing in the chapter about Hinduism.  Plenty of generalizations are found in the textbooks. These encourage the reader to think of the religions as more uniform than they really are. This also leads to certain people representing the entire religion. In Judaism it is the Orthodox Jews that are most often represented and in Hinduism it is Indian Hinduism that is described. This entails that the groups that are presented in the textbooks become stereotypes. Students may be led to believe that these are the only ways to practice the religious traditions.

Detta examensarbete undersöker om ögonfärger och former kring ögonen hos spelkaraktärer i action-genren och om ovanliga aspekter kring dessa kan orsaka en kuslig effekt som minskar trovärdigheten hos dem. Teorier kring hur människor uppfattar varandra, “The Uncanny Valley” samt stereotyper i dataspel och samhället har använts som grund för att analysera arbetet. För att undersöka detta ämne togs 15 ritade koncept utav tre spelkaraktärer från olika kända dataspel. Koncepten skapades med fokus på karaktärens grunddesign, ovanliga och neonfärger, asymmetri samt vidgade ögon. Undersökningen genomfördes med en enkät och en semistrukturerad intervju för 6 informanter som hade någon form av erfarenhet att spela dataspel. Syftet med undersökningen var att ta reda på om man kunde använda sig av att ändra ögonens färgsättning hos karaktärer i en spelgenre där detta i nuläget inte är vanligt förekommande, utan att karaktären för den skull upplevs som obehaglig och onaturlig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur porträtteringen av män sett ut i två livsstilsmagasin för kvinnor, VeckoRevyn och M-magasin. För att undersöka detta har en kritisk diskursanalys tillämpats och analysen har tagit hjälp av dess tre analysnivåer. De teorier och tidigare forskning som använts har handlat om medier, makt, diskurser, genus, heterosexualitet, maskulinitet och stereotyper. Utifrån det empiriska materialet, den kritiska diskursanalysen och teorin samt tidigare forskning framkom tre huvudsakliga teman. De handlade om generaliseringen, den åtråvärda mannen och mäns beteenden. Resultatet av undersökningen visade slutligen att mäns agerande och beslut porträtterades som självklart och som att män bara är så av naturliga skäl.