Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv. Teorin beskriver genuskonstruerade stereotyper samt genuskontraktet och tidigare forskning redovisar skillnader mellan missbrukande kvinnor och män. Studien är kvalitativ och utgår ifrån en fenomenologisk ansats där åtta öppna tematiska intervjuer har genomförts. Ett viktigt resultat är att SNUs upplevelse av skillnaderna hos missbrukande tjejer och killar speglar genuskonstruerade förväntningar på könet som påverkar och formar hur enheten ser på missbrukande killars och tjejers identitet och utseende. Enheten förknippar missbrukande killars identitet och utseende med subkulturer och menar att killar ser ut som missbrukare medan tjejer inte gör det. Utifrån enhetens utsaga är slutsatsen att SNU förknippar tjejer med deras genusroll och har svårt för att se att tjejers genusroll och missbrukarroll kan samexistera. I resultatet framkommer det också att SNU både medvetet och omedvetet associerar missbrukaren till att vara en kille, dels på grund av att enheten har mer kontakt med killar i sitt arbete men också för att enheten ser tjejer som ett bihang och objekt i förhållande till killar. Föreställningen om tjejer som ett passivt objekt samt den genuskonstruerade föreställningen om tjejers genusroll och missbrukarroll gör att SNU får svårt att identifiera missbrukande tjejer i sitt arbete. I slutdiskussionen konstateras det att SNUs fördomar om missbrukande killar och tjejer leder till en negativ spiral där enhetens fördomar som säger att killar med ett subkulturellt utseende är missbrukare återupprepat bekräftas i deras arbete. Detta leder i sin tur till att gruppen får svårt att se andra ungdomar än dessa killar som missbrukare. Slutdiskussionen avslutas med förslag på framtida forskning rörande statliga myndigheters fördomar om subkulturer.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet. Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.

No description available.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner. Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener. Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp. Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande. Trots att de kvinnliga karaktärerna i bägge filmerna är huvudpersoner kan deras självständighet ifrågasättas. I Mulan agerar exempelvis huvudkaraktären efter hennes inställning till sin far och i Frost får huvudkaraktären berättat för sig vad kärlek är uteslutande av manliga karaktärer. Det visade sig att Disneys historia av stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt i hög grad syntes i filmerna, både genom en vilja att gå ifrån stereotyper men också som en bekräftelse på att Disney ibland fastnar i gamla hjulspår. Filmerna symboliserar dock en strävan efter att diskutera genus och framställa kvinnor på nya sätt. Förslag till fortsatt forskning: Mulan skulle kunna undersökas ur ett etnicitetsperspektiv, eftersom det är en amerikansk skildring av ett kinesiskt folk. Därför skulle det kunna vara relevant för ytterligare forskning. När det gäller Frost skulle det vara intressant att jämföra den ur ett genusperspektiv med mer samtida Disneyfilmer för att studera huruvida de senaste fem årens filmer är tecken på en ny era av Disneyfilmer och vad som kännetecknar den.

Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession. Metoden är en litteraturgenomgång av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar jämställdheten. Manliga sjuksköterskor tar rulltrappan i sin karriär medan kvinnorna drabbas av glastaket. Sjuksköterskor såväl manliga som kvinnliga har upplevelsen av att det finns en fördel i att vara man men även nackdelar. Stereotypen om hur vi ska vara i våra könsroller styr vår vardag både på arbetet och i hemmet och blir till ett hinder för utveckling av jämställdheten och integreringen av fler manliga sjuksköterskor. Viljan att förändra situationen är svag då toppen av organisationen utgörs av män som vill bevara makten. Slutsatsen är för att åstadkomma jämställdhet i samhället och i organisationen med förändrade attityder och bryta ner de traditionella stereotypa uppfattningarna, behövs fortsatt och utökad undervisning och information om genusproblematik i skola, arbetsplatser och samhälle.

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt.  Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

Detta är en studie med kvalitativ ansats och hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade intervjuer som metod. Syftet med studien är att belysa jämställdhetsarbetet inom några svenska skolor, hur det praktiseras respektive hur lärare upplever jämställdhetsarbetet. Huvudresultaten indikerar att det förekommer ett medvetet pedagogiskt arbete beträffande jämställdhet. Detta sker i form av ett ämnesövergripande jämställdhetsarbete såsom; aktiva insatser inom undervisning av grundämnen i val av material, litteratur eller föreställningar som erbjuds eleverna, individanpassat pedagogiskt arbete eller genom att aktivt blanda flickor och pojkar så att de undervisas och utvecklas tillsammans. Vidare huvudresultat framgår i form av ett inkonsekvent pedagogiskt arbete, där lärare istället separerar flickor och pojkar åt, bemöter elever olika i form av stereotypisering och hanterar konflikter olika. Beträffande lärares upplevelser kring jämställdhetsarbetet i skolan framgår att lärare anser ett medvetet språkbruk, ett individanpassat arbete respektive elevernas föräldrar som förutsättningar för jämställdhetsarbetet samtidigt som läroplanen och de styrdokumenten som reglerar skolverksamheten beskrivs som svåra att tyda och arbeta utifrån beträffande jämställdhet. Fortsättningsvis har två nya fynd inom detta forskningsområde identifierats. Det ena berör skillnader i resultatet beträffande lärares bemötande av elever i jämförelse med Skolinspektionens kvalitetsgranskning utförd 2017. Det andra fyndet belyser skillnader inom denna studies resultat i förhållande till den internationella forskningen. Resultaten inom föreliggande studie påvisar att pojkar dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering samtidigt som flickor dominerar lärares diskussioner om jämställdhet och konflikthantering inom de internationella resultaten. En slutsats är att det krävs en kontinuitet och tydlighet i form av ett mer konsekvent och systematiskt pedagogiskt arbete med jämställdhet inom skolan.

Syftet med uppsatsen var att studera om det finns stereotypiska antaganden kring yttre attribut kopplat till förväntade yrkesval. Teorin byggdes på begreppen stereotyper, fördomar, genus och sociala representationer. Undersökningen gjordes genom en online enkätstudie där 53 personer deltog. Databearbetningen utfördes i SPSS genom ett chi-2-test. Undersökningen kom fram till att det finns stereotypiska antaganden kring både kön och yttre attribut kopplat till förväntat yrkesval.

Denna studie avser att studera hur genussystemet och genuskontraktet gestaltar sig och förändras över tid i disneyfilmer. Syftet är att studera vilka normer och mekanismer som disneyfilmer innehåller utifrån ett genusperspektiv, med hjälp av observation och innehållsanalys som metod för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Sex disneyfilmer från tre olika tidsaspekter ligger till grund för studien, Askungen och Törnrosa från 1950-talet, Den lilla sjöjungfrun och Skönheten och odjuret från 1990-talet samt Frost och Vaiana från 2010-talet. Disney har kritiserats för sina stereotypiska karaktärer men resultatet i denna studie visade dels att Disney stegvis har börjat bryta sig loss från genussystemet. De stereotypiska karaktärerna visades främst i filmerna från 1950-talet, på 1990-talet blev kvinnorna mer självständiga samt modiga och på 2010-talet sker det ytterligare förändringar med en naturligare framställning av könen.

Bakgrund Redan tidigt i små barns liv lär de sig vad som är lämpligt beteende utifrån deras kön, vilket är en följd av konstruerade könsnormer. Barn lär sig inte enbart vad som är lämpligt beteende hemifrån utan även i skolan och genom olika medier (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 21, 25). I lärarens uppdrag ingår det att motverka könsmönster som kan begränsa eleverna (Lgr11, 2019, s. 6).Tidigare forskning har visat att samtal kring barnlitteratur är ett effektivt sätt att närma sig genusnormer, eftersom sagor och berättelser kan innehålla flera stereotypiska normer (Eriksson & Gottzén, 2020, s. 25). Det är därför viktigt för lärare att undersöka vilka budskap som uttrycks om genus i barnlitteraturen som eleverna tar del av. Syfte Syftet med studien är att, ur ett didaktiskt perspektiv, undersöka hur genusnormer uttrycks i ett urval av barnlitteratur, genom en multimodal analys. Metod Ett socialsemiotiskt perspektiv har legat till grund för studien och en multimodal diskursanalys har genomförts på den utvalda barnlitteraturen. Studiens empiri har valts ut genom sökningar på biblioteket och på topplistor hos tre internetbokhandlare, samt genom observation under tidigare VFU-perioder. De semiotiska resurserna färg, illustration och skrift har valts ut till analysen för att tillsammans med den textuella metafunktionen ge svar åt studiens frågeställningar. Resultat Den multimodala diskursanalysen har visat att de utvalda semiotiska resurserna är mer eller mindre framträdande i texterna, men att resurserna samspelar för att erbjuda mening och betydelse till läsaren. Studien visar även att genusnormer uttrycks i barnlitteraturen, vilket erbjuder olika budskap om hur man bör uppträda beroende på kön. Studiens resultat visar även att barnlitteraturen bryter tidigare konstruerade normer om genus, vilket då kan erbjuda en annan mening och betydelse för läsaren.