No matter what subject or which grade you are active in, the teachers in Sweden have incommon that they are provided with governing documents that states the guidelines and goalsregarding each subject. Along with these governing documents every teacher has to findmaterial that will be used as the foundation of the teaching. This thesis is a study of howSwedish history teachers define what material they are going to use in their teaching, andwhich the factors are that is affecting these choices. The question whether a child’s ethnicaland cultural background is a factor that affects this choice of material is concerned, as well aswhat is current in Sweden and the world. In July 2012 Lgr 11 was introduced, and for acouple of years it will be coexisting with Lpo 94. This thesis therefore takes place in a contextwhere there are two curriculums in effect. That gives an opportunity to analyze potentialdifferences these two amongst regarding how the teacher chooses the material to be used intheir history education.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv – praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception. Det som påverkar ämneskonceptionen hos lärarna har främst visat sig vara deras utbildningsbakgrunder.  De yttre organisatoriska ramfaktorerna och den inre faktorn i form av lärarnas användning av styrdokumenten, har visat sig vara likheterna bland de påverkande faktorerna.  De främsta skillnaderna har visat sig ligga i de yttre konstitutionella ramarna och den inre faktorn ämneskonception.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnå ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat på hur viktigt de anser det är att känna till olika historiska perspektiv men också vilka historiska händelser de är intresserade av att få möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades också elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara på vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestämma händelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig också att det finns tendenser till könsskillnader angående vad eleverna ansåg skulle vara intressant att läsa om och att pojkarna, i en högre utsträckning, hade fått möta det de var intresserade av.

Studien grundar sig i viljan att veta mer om stoffurvalet i skolämnet bild. Syftet är att fördjupa kunskap om hur redan erfarna bildlärare väljer tekniker och moment. Syftet besvaras genom frågeställningarna Vilka bildspecifika tekniker eller moment arbetar bildlärarna med i bildundervisningen på högstadiet? och Vilka faktorer påverkar urvalet av bildspecifika tekniker eller moment i bildämnet? Studien genomförs med metoden semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma bildlärare med lärarlegitimation. Data analyseras utifrån grundad teori och ramfaktorteori. I resultatet presenteras tre olika kategorier i vilka lärarna delades in. Kategorierna är bildlärare som väljer tekniker och moment utifrån erfarenhet, utifrån erfarenhet och läroplan, samt utifrån läroplanen. Det presenteras också sex tekniker och moment som är framträdande i bildlärarnas undervisning, samt ramfaktorer som kan påverka stoffurvalet.

I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.

<p>I arbetet studeras hur sex läroböcker skildrar första världskriget. Läroböckerna i min studie används för undervisning på grundskole- och gymnasienivå. Stoffandelar, läsbarhet och innehåll är centralt i studien. Att analysera läroböcker är viktigt, eftersom det ger kunskap om stoffhantering och urval. Syftet är att analysera stoffandelar, läsbarhet samt att göra en innehållsanalys baserad på stoffinnehåll. Huvuddelen av studien ägnas åt en innehållsanalys baserad på femton kriterier. Kriterierna som stipulativt har valts ut är viktiga händelser under första världskriget.Alla böcker har ungefär lika mycket relativt stoffinnehåll och läsbarheten skiljer sig inte märkbart. Gymnasieläroböckerna är något mer svårlästa, skillnaden är dock inte så stor som förväntat. Gymnasieböckerna Epok historia och Perspektiv på historien uppfyller flest kriterier, nämligen elva stycken. Det saknas bra redogörelser i läroböckerna gällande Italiens intåg i kriget samt texter om villkoren på hemmafronterna. Medan mycket utrymme i texterna ägnas åt soldaternas dåliga villkor. Samtliga böcker har ett västorienterat perspektiv där striderna på västfronten får betydligt mera uppmärksamhet än striderna på syd- och östfronterna.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur skillnader i historiebruk förekommer i gymnasiala libanesiska och svenska historieläroböcker och hur dessa skillnader kan tänkas påverka elevernas historiemedvetande. Undersökningen genomfördes genom att studera förorden, stoffurvalet som berör det andra världskriget och den amerikanska insatsen under det andra världskriget. Historieläroböckerna utgör en viktig del i undervisningsprocessen och verkar som en kunskapsförmedlare. Genom att använda en komparativ metod belyser denna studie skillnaderna som förekommer i historiebruket i böckerna och lyfter upp olika tolkningar över hur dessa skillnader kan påverka historiemedvetandet hos eleverna. Skillnaderna analyseras utifrån perspektiven historiebruk, historiemedvetande och historiekultur. Studiens resultat kan inte generaliseras då endast två böcker från varje land har inkluderats i studien. Böckerna som jag har använt i studien är: Perspektiv på historien A, Alla tiders historia Maxi, Den moderna vetenskapliga historien, Det adekvata i historien.

Studien grundar sig i nyfikenheten på keramiklerans potential i bildundervisning. Syftet är att ge kunskap om hur lärare arbetar med keramik i bildundervisning och bidra med kunskap tillfrågan stoffurval i bild. Syftet besvaras med frågeställningarna: Hur använder studiens intervjuade bildlärare keramiklera i undervisningen? Varför väljer dessa lärare att använda keramik som material i bildämnet? Hur ser lärare som inkluderar keramiklera i undervisningenpå möjligheter till lärande med keramiklera som material? Data samlas genom semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån Lindströms teori om estetiska lärprocesser(Lindström, 2012). I resultatet presenteras fem teman som visar hur studiens lärare motiverar keramikens plats i bild. Temata är: Positiv upplevelse; Handens möte med något annat;Tredimensionellt lärande; Elever med svårigheter; och Nyttan med keramiken. Analysen av temata visar att keramiklerans plats i bild tenderar att motiveras med kunskaper som förvärvas genom medieneutrala lärprocesser.

<p>Syftet med vår uppsats är att mot bakgrund av det nu gällande styrdokumentet för gymnasieskolan, benämnt <em>Läroplanen för den frivilliga skolan </em>(Lpf 94), undersöka gymnasieelevers inställning till religionsämnet. Med tanke på den roll som socialisation och fostran har för ungdomars inställning till religion i allmänhet sätts vår undersökning in i ett samhällsperspektiv med fokus på förändring över tiden, och därmed förändrade villkor för religionen i samhälle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsämnets roll ser annorlunda ut i vårt mångkulturella samhälle i jämförelse med de dokument som var gällande i vårt traditionella enhetssamhälle. Uppsatsen utgår från en litteraturstudie över förändringar i samhället, religionsämnets status och roll, och hur styrdokumenten förändrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkät som metod riktad till elever i tredje klass på en gymnasieskola i Luleå kommun. Undersökningen visade att eleverna var mycket positiva till religionsämnet och att de även var nöjda med det didaktiska urvalet, i enlighet med gällande styrdokument för religionsämnet.</p>

<p>Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.</p>