Spelling suggestions: "subject:"stormakt"" "subject:"stormakts""
1 |
Luftmaktsteori : en analys av Warden och PapeBengtsson, Erik January 2014 (has links)
Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka författarens hypotes om att Warden och Papes teorier om luftmakt utgår från ett stormaktsperspektiv vilket minskar deras överförbarhet för mindre stater. I uppsatsens redogörs och blottläggs Wardens och Papes luftmaktsteorier för att förstå deras bakomliggande resonemang och krav. Ett urval av teoretikernas texter har analyserats enligt Fabers analysmodell vilket genererat en fragmenterad men analyserbar bild över respektive teori. Underlaget möjliggjorde för författaren att besvara uppsatsens två frågor: Vilka är huvuddragen i respektive teori? Vilka grundläggande förmågor är framträdande i respektive teori? Huvuddragen i Wardens teori kan sammanfattas med samhällets sårbarhet, parallell attack samt systemkollaps. Huvuddragen i Papes teori kan sammanfattas med att orsaka förluster, gemensam operation samt vinna territorium. Undersökningen visade att underrättelser, rörlighet samt skydd är framträdande förmågor i Wardens teori samt att uthållighet är framträdande i Papes teori. Avslutningsvis anser författaren att undersökningens resultat verifierar uppsatsens hypotes om luftmaksteoriernas stormaktsperspektiv minskar dess överförbarhet för mindre stater.
|
2 |
STORMAKT OCH SMÅSTAT : Tysklandsbilden i fem svenska tidningar 1870–1890 / Great Power and Small State : Perceptions of Germany in Five Swedish Newspapers 1870–1890Ljunggren, Lars January 2023 (has links)
Great Power and Small State: Perceptions of Germany in Five Swedish Newspapers 1870–1890. During the last decades of the 19th century, a marked shift in Sweden’s foreign and security policy took place. France had for centuries been considered an ally and continued to be regarded as such in spite of Swedish neutrality. Both king Charles XV and his brother and successor, Oscar II, played a central role in creating the foreign policy of Sweden-Norway (united between 1814–1905). Oscar, however, unlike his brother saw Sweden’s future in closer cooperation with Germany. The aim of this study is to examine the Swedish perception of Prussia and Germany in newspapers from the period between 1870 and 1890. A central aspect is the assumption that the views found in these newspapers also reflect the relationship between small states and great powers in general. War between France and Prussia broke out in July 1870. This led to extensive coverage in the press. For the purpose of the study digitized Swedish newspapers from this month available through the homepage of the National Library of Sweden were examined. Five newspapers which most frequently commented on foreign affairs were identified. Based on literature on the subject and random samples among the newspapers a further seven different events of particular importance and of interest to the press were selected. These are as follows: The founding of the German Empire and the peace treaty between Germany and France in 1871, the visit of the Swedish royal couple to Berlin in 1875, events during the year of the three emperors 1888, including a visit by Wilhelm II to Stockholm, and Otto von Bismarck’s resignation as chancellor in 1890. It turns out that during 1870–71 Swedish newspapers generally, with only a few notable exceptions, were very critical against Prussia and Germany. Apart from Sweden’s traditional connection to France this can also be explained by taking into account events during and after the Dano-Prussian war in 1864. The war had created resentment towards Prussia. Scandinavianism, a political movement with the goal of uniting the three Scandinavian countries (sometimes also including Finland), played an important role in several Swedish newspapers around the mid 19th century. Prussia/Germany was now and again even considered as a potential threat to Sweden. According to German press reports during his visit to Berlin in 1875 Oscar II had expressed that he wanted the Swedish and German armies to become brothers in arms. This led to a heated debate but was eventually characterized as a misunderstanding of what the king had actually said.By the end of the 1880s the views in the newspapers regarding Germany had changed considerably. Both Wilhelm I and Bismarck were now even seen as guarantors of peace in Europe. Wilhelm II:s visit to Sweden shortly after his accession to the throne confirmed that relations between the two countries had entered into a new era. The five newspapers came to support the king’s foreign policy – although they remained critical of some aspects of German domestic policy. An emphasis on Sweden’s weak international position and the need for peace feature very prominently in editorials regarding the eight events. This also relates to the small state – great power dichotomy. A distinctive feature can be found in the occasionally expressed conviction that the Scandinavian peninsula, largely surrounded by the sea and on the periphery of Europe, after all was protected by its geographic location
|
3 |
Brasilien i svensk dagspress före och efter Lula : Stormakt eller evigt framtidsland?Andersson, Filip January 2013 (has links)
Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet. Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010. Artiklarna som publicerades i samband med presidentvalen 1998 och 2010 har kategoriserats efter huvudtema, genre och avsändare. Ett urval baserat på uppsatsens frågeställningar bestående av 15 artiklar från 1998 och 33 från 2010 blev därefter föremål för den kritiska diskursanalysen. Medan den allmänna Brasilienrapporteringens omfång ligger på en stabil nivå skrevs det avsevärt mer om presidentvalet 2010 än 1998, sannolikt beroende på Brasiliens växande ekonomiska och politiska inflytande internationellt. Tematiskt överskuggades 1998 års presidentval av Brasiliens dåvarande ekonomiska kris, som till övervägande delen representerades av elitröster och journalisterna själva och ur marknadens perspektiv. Artikelurvalet från 2010 innehåller fler valfrågor, mer skiftande perspektiv och fler olika röster/aktörer, däribland ”vanliga” människor och representanter från folkrörelser. Andrifieringar och stereotyper var i princip lika vanliga 2010 som 1998. Huvudslutsatsen är att den svenska dagspressens Brasiliendiskurs befinner sig på glid mellan en nyare framgångsdiskurs och en mer traditionell, negativ representation. Glidningen resulterar i en aningen mer mångfacetterad representation av Brasilien år 2010 än 1998 men att representationerna av det ”nya” och det ”gamla” Brasilien i de allra flesta fall uppträder var för sig, utan någon större grad av nyansering och problematisering. / <p>Angett sidantal inkluderar titelsida, innehållsförteckning, sammanfattning, källförteckning och bilagor.</p>
|
4 |
Revisionism och stormaktsambitioner. En studie av Rysslands internationella agerandeSvensson Griparic, Janne January 2007 (has links)
Ryssland har efter det Kalla krigets slut fört en undanskymd roll på den internationella arenan.Efter Sovjetunionens kollaps var Ryssland för svagt för att överta dess roll som globalstormakt. Det bipolära världssystemet ersattes av ett unipolärt system med USA som ensamglobal stormakt. På senare tid har dock Ryssland börjat visa alltmer självförtroende i sittinternationella agerande. Frågan uppstår då om landet har en ambition att åter bli en globalstormakt. Studien syftar till att undersöka om Ryssland har dessa ambitioner. Studien har sinteoretiska grund i den politiska realismen och utgår från hypotesen att Ryssland har klaraambitioner att åter bli en global stormakt och att dessa ambitioner kommer att visa sig ilandets ageranden inom de militära, politiska och ekonomiska sektorerna. Genom att förstdefiniera revisionism och stormakt analyseras därefter Rysslands internationella agerandeinom dessa sektorer. I analysen visar Ryssland tydliga ambitioner att återta en roll som globalstormakt helt i linje med hypotesen. / Russia has after the end of the Cold war played a hidden role at the international arena. Afterthe collapse of the Soviet union Russia was to week to takeover its role as a global greatpower. The bipolar world system was replaced by a unipolar system with the USA as singleglobal great power. Lately however Russia has started to show more self confidence in itsinternational acting. The question then arises if the country has the ambition to once againbecome a global great power. This study aims to examine if Russia has these ambitions. Thestudy has its theoretical base in the political realism and assumes from the hypothesis thatRussia has clear ambitions to once again become a global great power and that theseambitions will be shown in the country’s acting within the military, political and economicsectors. By first define revisionism and great power Russia’s international acting is thenanalyzed within these sectors. In the analysis Russia shows clear ambitions to recapture a roleas a global great power in according to the hypothesis.
|
5 |
Literary pictures of Charles XII : Perception of the Swedish warrior king in the texts between the years 1731-1995Karlsson, Sara January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att utröna hur Karl XII har använts inom litteraturen under 1700, 1800 samt 1900-talet. Frågeställningarna som ska besvaras är ställda utifrån Karl XII:s personlighet, politiska förmåga som statsman och slutligen Karl XII:s egenskaper som en militär ledare. Litteraturen som används för undersökningen speglar de verk som kom att bli mest uppmärksammade och uppskattade på det samhälleliga planet – då de kan antas haft den största inverkan på människorna i sin tid. Det förekommer litterära verk om sålts i miljontal, exempelvis Carl Grimbergs och Herman Lindqvists verk. Det verk som utgör starten för denna uppsats är skriven 1731 av François-Marie Arouet, Voltaire, som var en beundrare till den svenske kungen. Författaraktörerna byter av varandra och publicerar med en jämn ström under de följande århundradena. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är författaren Eva Östbergs beskrivning av historiebruk – att historien är människans kollektiva förmåga att minnas och att glömma, vilket yttrar sig i historiebruk. Denna beskrivning av historiebruk utmynnar även till John Tosh´s beskrivning av ett socialt minne – vilket yttrar sig på liknande sätt. Författaren Klas-Göran Karlsson ger en förklaring till ett existentiellt historiebruk – vilket är ett resultat av att människor har ett medfött behov av att minnas. Till dessa begrepp kommer även Egeland och Johannissons teori för en koppling mellan kultur, plats och identitet att användas. Den teoretiska ansatsen är att befästa Karl XII som en historisk aktör och byggsten i den svenska historien med utgångspunkt att detta skiftar i olika kontexter. Undersökningen ska utröna vilken plats författarna ger Karl XII som en historisk byggsten.
|
6 |
Stormakt vs. småstat : En studie om skydd av flygplan på marken / Superpower vs small state : A study on aircraft protection on the groundLarsson, Johan January 2018 (has links)
Stridsflygplan är en exklusiv resurs som är som mest sårbara när de står på marken. Med anledning av det osäkra omvärldsläget kring Östersjön så har Regeringen identifierat att in- vesteringar i flygbassystemet krävs för att öka flygstridskrafternas överlevnad i händelse av krig. Utifrån John A Warden III teorier om framgångsfaktorer för skydd av flygplan på mar- ken så jämför denna flerfallstudie stormaktens syn med småstatens avseende principer för sådant skydd. Studien syftar indirekt till att ge ledtrådar till utveckling av framtida base- ringskoncept. Resultatet i studien visar på likheter i, t.ex. synen på behovet av spridning av flygplan och utmaningen att logistikförsörja detta men också på skillnader i, t.ex. synen på vilseledande åtgärder. / Fighter Aircraft are an exclusive resource that are most vulnerable when standing on the ground. Due to the uncertain geosecurity situation surrounding the Baltic Sea, the government has determined that investment is required in the airbase system to increase the survival of air force assets in the case of war. Based on John A Warden III theories of factors for success for aircraft protection on the ground, this multi-case study compares the superpower view with that of the small state regarding principles for such protection. The study indirectly aims to provide clues for the development of future wartime basing concepts. The result of the study shows similarities, for example in view of the need for dispersal of aircraft and the logistic challenge of supplying this, as well as differences e.g. in views of deception measures such as screening and camouflage.
|
7 |
När stormakter spelar dragspel : Ett geopolitiskt perspektiv på säkerhetspolitisk kommunikation / When superpowers play the accordion : A geopolitical perspective on security policy communicationMidelf, Thomas, Almlöf Letto, Jenni January 2020 (has links)
En ny geopolitisk våg kan skönjas, Europeiska unionen vill stärka sin geopolitiska makt och små stater som Sverige, Norge och Finland påtalar vikten av samarbete kopplat mot bakgrund av den försämrade säkerhetssituationen. Ett antal händelser visar på detta; den ryska annekteringen av Krim 2014, ökad rysk militär närvaro och styrkeprojektion i olika länders närområden samt geopolitiska infrastrukturprojekt syftandes till maktutövning där Kina är en framträdande aktör. I ljuset av detta kan en jämförande studie bidra till förståelse och insikter rörande olika säkerhetspolitiska förutsättningar som är till nytta då samarbeten mellan olika länder ökar på det säkerhetspolitiska området. Trender och fokusområden kan klarläggas och därmed fungera som en indikator på vilka säkerhetspolitiska åtgärder som prioriteras för framtiden. Genom en jämförande fallstudie byggd på kvalitativ innehållsanalys undersöks hur länderna Sverige, Norge och Finland valt att kommunicera den säkerhetspolitiska situationen. Analysen tar sin teoretiska utgångspunkt från geopolitiken. De huvudsakliga resultaten visar på att geopolitiken alltjämt är aktuell och genomsyrar det empiriska materialet, men ny teknik och ett globaliserat samhälle skapar nya utmaningar. Sverige, Norge och Finland är alla beroende av stormakters agerande i sitt närområde och utvecklingen i Arktis är av stor betydelse för ländernas säkerhetspolitik. Resultatet visar dock på tre säkerhetspolitiska realiteter som till del skiljer länderna åt. Utan dessa insikter kan andra geopolitiska intressen bli tongivande i större säkerhetspolitiska samarbeten. För mindre länder, som de tre vi undersökt, kan utvecklingen i värsta fall gå i en ogynnsam riktning. Ökad geopolitisk förståelse kan också bidra till en ökad acceptans och vilja till samarbete länderna emellan. / A new geopolitical wave can be seen, the European Union wants to strengthen its geopolitical power and small states such as Sweden, Norway and Finland stress the importance of cooperation linked to the deteriorating security situation. A number of events indicate this; the Russian annexation of Crimea in 2014, increased Russian military presence and force projection in areas close to other countries, and geopolitical infrastructure projects aimed at the exercise of power where China is a prominent player. In light of this, a comparative study can contribute to understanding and insights regarding different security policy conditions that are useful as cooperation between different countries increases in the field of security policy. Trends and focus areas can be clarified and thus serve as an indicator of what security policy measures will be prioritized for the future. A comparative case study based on qualitative content analysis examines how the countries Sweden, Norway and Finland have chosen to communicate the security policy situation. The analysis takes its theoretical starting point from geopolitics. The main findings show that geopolitics is still current and are present throughout the empirical material, but new technologies and a globalized society create new challenges. Sweden, Norway and Finland are all dependent on the actions of superpowers in their immediate area and developments in the Arctic are of great importance for the surveyed countries security policy. However, the results show three security policy realities that partly differentiate the surveyed countries from each other. Without these insights, other geopolitical interests can become influential in major security policy collaborations. For smaller countries, such as the three we surveyed, the worst-case scenario, is that these interests may be moving in an unfavorable direction. Increased geopolitical understanding can also contribute to increased acceptance and willingness to cooperate between countries.
|
8 |
Indien som internationell makt : En fallstudie om Indiens maktutövning / India as an international power : A case study on India's exercise of powerBallenthin, Sigge January 2020 (has links)
This thesis examines India’s exercise of its powers that it utilizes in its foreign policy on the international arena. The aim of the study is to determine what international power India can be classified as, and whether it achieves the goals of either being a great- or superpower. This is done by analysing not only the conventional concept of power, that being the hard power concept, but also the relatively newly conceived concept of soft power, originally conceived by the American political scientist Joseph Nye in the 1990s. Therefore, the research methodology is comprised of a theory consuming case study. The following question is being asked: What kind of international power is India? The conclusions being presented illustrate a foreign policy limited in its scope of influence, plagued mostly by institutional impediments due to limited budgets and thus limited resources in both concepts of power. Consequently, India cannot be classified either as a superpower nor a greatpower, but more as a regional one.
|
Page generated in 0.0353 seconds