Bakgrund Forskning har visat att Mindfulness-baserade program har positiv inverkan på olika sjukdomar i samband med traditionell behandling. Mindfulness-based stress reduction (MBSR) bidrar till snabbare tillfrisknande, minskad stress och ökad livskvalitet (Ludwig & Kabat-Zinn, 2008). Enligt Baer, (2003) uttrycker kvinnor ett behov av komplement till den vanliga bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste komplementmetoderna som används är MBSR – åttaveckorsprogrammet.  Syfte Syftet var att belysa betydelsen av mindfulness och Mindfulnss-based stress reduction i anslutning till behandlingen av kvinnor med bröstcancer.   Metod Litteraturöversikt var den metod som skapar överblick över ett ämne. Dessutom kan en litteraturöversikt skapa en grund för vidare studier inom området. Sökningar gjordes i PubMed och CINAHL. Inledningsvis skedde datainsamlingen med fria sökord som "mindfulness", "MBSR" och "breast cancer".  Medical Subject Headings (MeSH-termer) "breast neoplasms" och "Mind-Body therapies" har använts istället för de fria sökorden. 15 artiklar inkluderades totalt i resultatet.  Resultat Resultatet visar att mindfulness och MBSR har viss betydelse i bröstcancervården för kvinnor gällande stress, ångest och smärta. Dock inte lika tydligt gällande sömnstörningar och fatigue. Vad det gäller depression och finns det för olika resultat för att hitta en övergripande bild av mindfulness och MBSRs betydelse för kvinnor med bröstcancer.  Slutsats Slutsatsen är att mindfulness och MBSR visar viss betydelse i bröstcancervården för kvinnor gällande stress, ångest, fatigue och smärta. Dock inte lika tydligt gällande sömnstörningar, fatigue och depression. Mer forskning krävs överlag.

This is a qualitative literature analysis aimed at investigating elements of spirituality within the mindfulness practice of MBSR. This is done by looking at different definitions of spirituality, religiosity and mindfulness. I also look at the origins of mindfulness in the MBSR program and compare it to its contemporary religious counterpart to look for which similarities do or don’t exist. I consider the historical and current uses of these concepts to create a necessary background and theory. The study shows that mindfulness and related concepts are often not described in a satisfactory way within literature which creates problems in research. The founder of the MBSR method, Jon Kabat-Zinn, wanted to re-conceptualize Buddhist concepts in a secular context. But the actual inclusion of these elements depends largely on which definitions are used, and on the specific practice situation and instructor and partly on the participants’ own sense of spirituality. I discuss the use of mindfulness in secular and New age type businesses and bring up earlier criticism of mindfulness both from scientists and Buddhists. I also discuss spirituality in a secular context and how the MBSR program can be used by New age spiritual seekers and to fill people’s need for meaning and sense of coherence (SOC) in an individualistic society which is increasingly abandoning traditional religions.

No description available.

Vården är en viktig institution i samhället, och betydelsen av en robust vård blev än mer påtaglig i samband med Covid-19 pandemin. För att vården ska fungera på ett tillfredsställande sätt krävs att personalen mår bra och vill stanna kvar inom organisationen, även när arbetsbördan plötsligt ökar. Ett sätt att förebygga stressrelaterad ohälsa och öka trivseln är att ge vårdpersonal verktyg för att själva arbeta med sin psykiska hälsa. 62 regionanställda som påbörjat men inte avslutat ett självhjälpsprogram fick en enkät skickad till sig. 73 regionanställda som påbörjat programmet, varav några också fullföljt det hade möjlighet att fylla i en uppföljningsenkät som tillhandahölls av regionens företagshälsovård. Svaren i enkäten och uppföljningsenkäten analyserades med innehållsanalys. Utifrån resultatet förs en diskussion kring vad som hindrat personalen från att fullfölja programmet, hur de upplevt deltagandet i programmet och vad de själva tror skulle behövas från ett självhjälpsprogram för att förebygga stress. I resultatet framkom indikationer om att stress är både en förutsättning och ett hinder för stressförebyggande självhjälpsprogram, genomförande under arbetstid kan öka följsamheten, gruppinslag kan vara en verksam komponent och användarvänlighet har stor betydelse för följsamheten.

Idag finns ett stort problem med stress i samhället där många drabbas av utmattning, särskilt kvinnor. Det är av stor vikt att hitta sätt att arbeta med detta på ett hälsopromotivt sätt för att minska problematiken. Syftet med studien var att beskriva utmattade kvinnors upplevelser av självvalda hälsofrämjande aktiviteter som fått dem att må bättre. Studien analyserades med en manifest innehållsanalys där data samlades in genom skriftliga reflektioner. Deltagarna skrev ned sina personberättelser utifrån den öppna meningen “Nu ska jag berätta om vad som hjälpte mig må bättre i samband med min utmattning/stress...”. Resultatet formulerades sedan i tre underkategorier och en huvudkategori. Huvudkategorin gavs namnet “Vägen till ett bättre mående: genom återhämtning, aktiviteter och acceptans” och underkategorierna “Insett vikten av sömn, återhämtning och vila”, “Gjort aktiviteter man mått bra av” samt “Anpassat livet till nya förutsättningar”. Resultatet visade att det som varit gemensamt för deltagarna är processen de gått igenom från utmattning till ett ökat välmående. Deras väg har startat med sömn, fyllts på med hälsofrämjande aktiviteter och sedan landat i acceptans och anpassning till den nya livssituationen. Resultatet visade även att det inte finns en universallösning utan att det är individuellt vad olika personer behöver för att behålla en balans och må bra. För att få en bättre balans behövs ett brett grepp om hälsa där flera faktorer samverkar för ett större välmående. / Today there is a major problem with stress in society where many suffer from burnout, especially women. It is of great importance to find ways to work with this in a health-promoting way to reduce these problems. The purpose of the study was to describe women's experiences of self-chosen health promoting activities that helped them feel better. The study was conducted with a manifest content analysis where data was gathered through written reflections. The participants wrote down their personal stories based on the open sentence "Now I will tell you about what helped me feel better in relation to my burnout/stress ...". The result was formulated into three subcategories and one main category. The main category was named "The way towards better wellbeing: through restoration, activities and acceptance" and the subcategories were "Realized the importance of sleep, recovery and rest", "Performed activities that made you feel good" and "Adjusted life to new conditions". The result showed that what was in common for the participants was the process they had gone through from fatigue to increased well-being. Their journey started with sleep, then they added health promoting activities and landed in acceptance and adaptation to the new life situation. The result also showed that there is no universal solution. What different people need to maintain a balance and feel good is individual. In order to achieve a greater balance, a broad approach to health is required, where a number of factors can cooperate for a greater well-being.

Psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet i Sverige och framför allt bland unga. Det är alarmerande siffror som ses öka. Brist på regelbunden återhämtning kan vara en orsak och leda till psykisk ohälsa och utmattning.Vårt ursprung nära naturen påverkar oss även idag och i skogen finns många hälsofördelar att hämta. Där får hjärnan vila från alla intryck vi dagligen utsätts för och vi kan få känna lugn och ro.Denna studie undersökte om och hur korta skogsvistelser påverkar välmående. 10 deltagare fick göra korta skogsvistelser och besvara enkäter före och efter skogsvistelsen för att skatta olika aspekter på välmående. Studien visade att korta skogsvistelser hade en momentan positiv effekt på alla efterfrågade aspekter. Efter 15 min i skogen kände deltagarna sig mer avspända, glada, harmoniska lugna och klartänkta än innan. Långtidseffekter sågs främst på koncentrationsförmåga. Samtliga deltagare uppger att de har fått ett förbättrat välmående efter sina skogsvistelser och åtta av tio uppger ett förbättrat välmående efter studien.

Vardagslyx beskrivs som något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som tillfredsställande. Begreppet och fenomenet är än idag något abstrakt och diffust, då det skiljer sig mellan olika individer hur, när och varför man väljer att tillämpa vardagslyx. Syftet med studien var att utforska fenomenet ​vardagslyx​ och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte. Vid insamling av data fick 24 universitetsstudenter skriva öppna brev, sedan analyserades det insamlade materialet av författarna i en manifest innehållsanalys. I sin tur skapades en huvudkategori; “Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag” med följande underkategorier; (1) egentid och samvaro med nära och kära, (2) personligt och materiellt värde samt (3) sinnesintryck och påverkansfaktorer. Resultatet visar att vardagslyx innefattar många olika delar: det sociala samspelet, egentid, fysiska ting, upplevelser och känslorna i sig som dessa framkallar. Slutsatsen pekar på att vardagslyx kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av empowerment samt tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen ur ett holistiskt perspektiv. / Pampering is described as something that deviates from the daily routines and the act can often be seen as satisfying. The concept can be a bit abstract, as it differs between why and when each individual practices it. The aim of the study was to explore the phenomenon of pampering and its health promoting potential for university students. To explore its benefits, a qualitative method was used in the form of an open letter. 24 university students provided their reflections and later on the collection was made. The authors analyzed the collected material through a manifest content analysis. Based on the open letters a main category was created; “Empowerment’s role in the fulfillment of one's needs and a more enjoyable everyday life”, with following sub categories; (1) time alone and with others, (2) personal and material value and (3) sensory perceptions and factors of impact. The result shows that pampering covers a lot of different aspects: the social environment, alone time, material things, experiences and the emotions they contribute. The conclusion is that pampering can be used as a health promotive tool to reduce stress, increase the feelings of empowerment and tend to enhance the overall wellbeing for the individual in a holistic perspective.

Mindfulnessbaserad stressreduktion och mindfulnessbaserad kognitiv terapi är två program som har god evidens vid ett flertal psykiska och fysiska tillstånd. Den övervägande delen av tidigare forskning är dock kvantitativ. Syftet med denna studie var att genom kvalitativ metod undersöka vilka förändringar människor upplever till följd av programmen. Sju tidigare deltagare intervjuades och resultatet bearbetades genom tematisk analys. Resultatet visade att deltagarna upplevde ett ökat psykiskt välmående och en större acceptans för sig själva och sina upplevelser. De beskrev en ökad förmåga till decentrering från tankar och känslor och minskad tendens att reagera automatiskt vid obehag. Många upplevde ökad affekttolerans och en stärkt känsla av agentskap. MBKT-deltagarna beskrev att de lättare kunde släppa taget om grubblerier och ältande. Flera deltagare beskrev att de börjat prioritera egna behov mer och sänka kraven på sig själva. Flera upplevde minskad känslighet för social bedömning och ökad förmåga till gränssättning och självhävdelse i relationer. Många beskrev en minskad känslomässig reaktivitet och ökad mentaliseringsförmåga i påfrestande interpersonella situationer. Vissa upplevde ökad medkänsla med sig själva och andra. Hos en del framkom behov av uppföljning efter avslutat program. Fynden diskuteras med hänsyn till studiens begränsningar och i relation till teori, tidigare studier och möjlig framtida forskning.