Syftet med denna studie har varit att undersöka och analysera de förutsättningar som funnits för att uppnå en mer likvärdig förskola genom ett kollegialt lärande och även specialpedagogens roll i det kollegiala lärandet har undersökts. I en kvalitativ intervjustudie intervjuades därför fyra pedagoger och en specialpedagog så att de kunde ge sin syn på studiens problemområde. Resultaten i studien har analyserats och diskuterats utifrån tidigare forskning och utifrån flera specialpedagogiska perspektiv med tonvikt på relationellt perspektiv och dilemmaperspektivet. Litteratursökning inom förskolans och skolans område från skolutvecklingsområdet har använts för att söka efter relevant litteratur för studien. Trots att både förskolans styrdokument och forskning inom skolutvecklingsområdet betonar det kollegiala lärandets centrala roll i verksamheters utveckling, återfanns strukturella brister på de förskolor där studiens informanter arbetade när det gäller att möjliggöra ett kollegialt lärande. Andra resultat som synliggjordes i studien var specialpedagogens roll som expert och samtalsledare i ett kollegialt lärande. Även vikten av en god strukturkvalitet för verksamhetsutveckling genom ett kollegialt lärande synliggjordes i studien samt processkvalitetens betydelse i arbetet för en mer likvärdig förskola. Resultatet i studien visade att studiens informanter och forskningen ser delvis olika på begreppet kollegialt lärande. Sammanfattningsvis kan sägas att det kollegiala lärandet i studien sågs som betydelsefullt i arbetet för en mer likvärdig förskola. Studien visade även att förutsättningarna för arbetet med ett kollegialt lärande kan se olika ut på olika förskolor och ärberoende av förskolans strukturkvalitet.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.

Studien syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur vi kan driva kvalitetsförbättringar och därmed öka kundvärdet inom det svenska utbildningssystemet. Studien genomförs med en systematisk litteraturöversikt av artiklar om RTI-modellen. Kategoriseringen sker utifrån Bergman och Klefsjös (2012) hörnstensmodell för offensiv kvalitetsutveckling samt strukturkvalitet som en av kvalitetsdimensionerna i Österbergs (2014) analysmodell för det systematiska kvalitetsarbetet i skolan.   Förutsättningarna för att driva kvalitetsförbättringar med hjälp av RTI-modellen går att sammanfatta med; kompetent personal, rätt utrustning för att genomföra och analysera screeningar av eleverna, samt tid och stöd för arbetet. Samtliga värderingar i hörnstensmodellen nämns i artiklarna, vilket gör att vi kan anta att RTI-modellen går att använda för att utveckla kvalitet och skapa kundvärde i skolan.   Det krävs även en kultur som värdesätter mätning samt att arbeta med data för att RTI-modellen ska bidra till kvalitetsutveckling. Eftersom det amerikanska skolsystemet, där RTI-modellen hittills tillämpats, är mer resultatinriktat än det svenska kan vi utgå från att det amerikanska systemet är mer gynnsamt för att implementeringen av modellen ska vara framgångsrik. / The education system has historically had a reactive rather than a proactive approach to its customers, that is, students' needs and the conditions for achieving the school's goals. A reactive way of working is still the norm, although today we are aware that the effect of reactive improvements is limited. We are in a paradigm shift where the education system seeks to find models that are based on a modern view of quality, which means putting the customer's needs at the center.   The aim of the study is to contribute further knowledge of how we can drive quality improvements, thus increasing customer value within the Swedish education system. The study is conducted with a systematic literature review of articles on the model Response to Intervention. Categorization is based on Bergman and Klefsjö (2012) model for quality development based on customer needs and satisfaction, and Österbergs (2014) structural quality dimension.   The prerequisites for driving quality improvements using the RTI model can be summarized with; competent staff, the right equipment for carrying out and analyzing screenings of the students, as well as time and support for the work. All the values in the quality management model are mentioned in the articles, which allows us to assume that the RTI model can be used to develop quality and create customer value in the school.   It also requires a culture that values measurement and working with data in order for the RTI model to contribute to quality development. Since the US school system, where the RTI model has been applied so far, is more result-oriented than the Swedish, we assume that the US system is more beneficial for the implementation of the model to be successful. / <p>2018-06-27</p>