Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de våldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jämföra de kriterierna med andra kända akademikers syn på vad ett folkmord innebär. Vi använder oss av en kvantitativ metod och genomför vår undersökning med hjälp av ett analysschema utformat från FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare är Chalk, Jonassohn och Fein. De första två är statsvetare och den tredje är sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan. Vår studie visar att FNs kriterier anses vara för snävt av många. Det är svårt att kunna klassa en konflikt som folkmord enligt dessa kriterier då bilden av de drabbade är väldigt snävt definierad. Med kompletteringar till analysschemat ser vi starka antydningar på att det är ett folkmord som pågår i Darfur, men med brist på tillräckligt starka bevis kan vi inte säkert säga att så är fallet

The aim of this essay is to explore the lived citizenship and its ideal. First, the form and expression of citizenship practice and ideal is explored through a qualitative interwiev study of ten citizens in the southern suburbs of Stockholm. The perception and expectations of the nature of citizenship, presented by the informants, is then compared to their citizen ideal, as well as to the ideal presented and promoted by the Swedish government. The point of departure is theory of democracy. The essay calls attention to an observed lack of empirical studies in the field of deliberative theory of democracy as well as studies that more broadly bring the theory down to empirical earth. The method used here strives towards combining and interacting the theoretical and academic debate with empirical data of citizen experience. The result shows that the informants’ perceptions of their citizenship is largely liberal, though with participatory features. The citizenship ideal is closer to, but not in tune with, the more active and participatory democracy promoted by the Swedish government. The deliberative ideas, which have had a big influence on recent democracy projects in Sweden and generally, are not found to be supported by the informants.

Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen. Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts. Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.

No description available.

Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet.

No description available.

In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented? Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.

Migrationsverket har kritiserats hårt för att inte ha tillräcklig kunskap i homo-, bi- och transsexualitetsfrågor, eftersom människor nekats uppehållstillstånd trots att de uppfyllt kriterierna. Samkönade par har inte behandlats som par i ansökningsprocessen. Människor med "fel" sexualitet har fram till 2005 inte beviljats asyl med sin sexuella läggning som skäl, eftersom det inte klassats som tillräcklig förföljelsegrund för flyktingstatus. Praktiker som dessa har kritiserats för att utgå från en heteronormativ diskurs som är diskriminerande. Queerfeministisk teori kritiserar samhälleliga normer som påverkar hur människor behandlas. Med hjälp av en queerfeministisk teori urskiljs och analyseras heteronormativa diskurser i svensk migrationspolicy. Policyn får här representeras av fem statliga utredningar vilka behandlar flyktingskap och anhöriginvandring. Vad som framträtt genom analysen är att det finns tendenser till både heteronormativa och patriarkala strukturer inom migrationspolicyn. Idag finns emellertid en större förståelse för könsrollsfrågor och det finns en vilja och strävan efter att använda ett köns- och sexualitetsneutralt språk. Begreppet partnerskap förekommer allt mer frekvent vilket tolkas som att partnerskapet som institution införlivats i den allmänna samhällsnormen om tvåsamhet. Däremot är det endast den homosexuella mannen som synliggörs. Kvinnors sexualitet i allmänhet och homosexuella kvinnors sexualitet i synnerhet, osynliggörs i diskurserna. / The Swedish migration authority has been criticized for not having enough knowledge on issues concerning gay, lesbian, bisexual, transgender and intersex people since visas has been declined even if the person fulfil the conditions. Couples of the same sex have not been processed as a couple. People with the "wrong" sexual orientation have had their asylums applications declined if sexual identity was the reason for persecution until 2005, when sexuality was accepted as reason for refugee status. These types of actions have been criticized for discrimination caused by heteronormative discourses. Queer feministic theory is sceptical to societal norms and their influence on how people are being treated. Heteronormative discourses in Swedish migration policy will be visible and analysed with the queer feministic theory. The policy will be represented by five public investigations dealing with refugees and family reunification. The results from the analysis show tendencies to both heteronormative and patriarchal structures in the migration policy. Today the consciousness of gender issues is present which results in a will to use gender and sexuality neutral language. The term registered partners is more frequently used which can be seen as the institution of partnership has been included in the norm. The gay man is only part who has been accepted. The female sexuality has in general been ignored in the discourses and even more the sexuality of the homosexual woman.

I uppsatsen genomförs en intervjuundersökning med ett antal kommunalpolitiker. Syftet är att se hur de resonerar kring begreppet partidisciplin samt hur de och partierna löser problem som är av denna art. Katarina Barrling-Hermanssons doktorsavhandling Partikulturer kommer vara central i studien och det teoretiska resonemanget som förs baseras dels på Robert Michels Organisationer och demokrati men också andra författare är med. I intervjuundersökning deltog åtta anonyma politiker där de var och en fick svara på frågor om partidisciplin. Alla de intervjuade politikerna ansåg att det var nödvändigt med partidisciplin men meningarna gick isär något när det gällde hur stark den skulle vara. Partierna löste problemen med partidisciplinen genom att de dels tog in ersättare för den ledamoten som inte ville eller kunde rösta med dem, eller så lade ledamoten ned sin röst eller så opponerade sig ledamoten internt men röstade sedan med partiet i kommunfullmäktige trots att han inte delade partiets åsikt i frågan. Mest avvikande var att aktivt rösta emot partiet. Partidisciplin är det som gäller för ledamöterna, då det är viktigt att ha en enad fasad mot allmänheten och de andra partierna.

Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film “An Inconvenient Thruth” presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints. Themain objective is to determine whether the climate change issue constitutes a political trendissue in Sweden or not.The theories used in this dissertation are demand attributes by Gunnar Sjöblom that explainswhich characteristics within a voter demand a party must deal with, and the Filipp’spsychological theory about critical events.The conclusion of this dissertation is that the development of the climate change issue in theparty programmes in Sweden do not respond to the critical event of 2006. The climatepolicies were rather developed several years before the critical event took place, which leavesthe conclusion that Swedish political parties preceded media in addressing this issue.