Syftet med examensarbetet är att undersöka fem informanters upplevelser och reflektioner kring samsjuklighet mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd inom ramen för LVM-utredningar. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer som samtliga har erfarenhet kring det sociala arbetet gällande missbruk och insatsen LVM. De socionomer som intervjuats kommer från tre kommuner av olika storlek i Sverige. De teoretiska ramarna som utgör grunden för förståelsen av datamaterialet är stigmatiseringsteorin samt den biopsykosociala teorin.  Resultaten har visat på att informanterna ansåg att samsjuklighet är vanligt förekommande i socialt arbete mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd. Tillstånden kan samspela och påverka varandra vilket kan innebära en komplexitet i det sociala arbetet inom missbruksvården. Resultaten har visat att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos ofta kan ligga till grund för att ett missbruk utvecklas, likväl kan ett missbruk leda till att en psykisk ohälsa uppkommer. Informanterna ansåg att det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med missbruksproblematik då detta kan innebära att vården och förståelsen en individs situation kan förbättras. En helhetssyn kan bland annat innebära att se till de yttre risk och skyddsfaktorer som finns runt individen, samt att fokus bör riktas mot hela individens livssituation.  Det har framkommit resultat om att samsjuklighet enligt informanterna skulle tas hänsyn till i de LVM-utredningar som skrivs utifrån att en helhetssyn eftersträvas av de yrkesverksamma. Informanterna ansåg att yrkesverksamma bör ta hänsyn till de begrepp och ordval som används i LVM-utredningar utifrån att vissa begrepp kan anses vara stigmatiserande gentemot individen. De individer som har en samsjuklighet kan anses ha en dubbel stigmatisering att förhålla sig till. Detta då både missbruket och det psykiatriska sjukdomstillståndet kan anses vara normbrytande i samhället.  Av det som framkommit i examensarbetet går det att resonera att det kan finnas skillnader i hur det sociala arbetet med missbruksvård bör genomföras i teorin kontra vilka faktiska möjligheter det kan finnas för att vården ska kunna genomföras i praktiken. Det framkommer i resultaten att det i dagsläget även kan finnas brister inom missbruksvården som behöver åtgärdas för att ge möjlighet till en bättre missbruksvård.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett begrepp som innefattar beroendeproblematik oavsett substans. Substansbrukssyndrom är starkt kopplat till stigma, vilket kan beskrivas med att ha ett attribut som är nedvärderat inom en viss kontext. Stigma påverkar personen som upplever det på flera olika sätt och påverkar också sjukvården och samhället i stort. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av stigma hos personer med substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med inifrånperspektiv genomfördes för att besvara syftet. Litteratursökningen genomfördes i Pubmed, PsycInfo och Cinahl och resulterade i sju vetenskapliga artiklar med kvalitativt innehåll. En innehållsanalys med manifest ansats genomfördes enligt Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att mötas av dömande och nedsättande attityder, Att bli sedd som drogsökande och mötas av misstro, Att komma i andra hand och inte få likvärdig vård, Att uppleva rädsla inför vårdkontakter och anpassa sig. Slutsats: Personerna beskrev hur stigma påverkade alla aspekter av vårdupplevelsen. Från att uppleva sämre bemötande, en bristande vårdkvalité till en rädsla inför att söka vård. Stigma utgör ett hinder för personcentrerad vård och vård på lika villkor och en utökad kunskap om ämnet kan vara av betydelse i målet att uppnå en jämlik hälso- och sjukvård.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 55 000 människor i Sverige att leva med ett aktivt substansbruk. Prognosen kan upplevas som oerhört betungande på många sätt, vardagen präglas av stigma och utanförskap. Även inom dagens Hälso-och sjukvård bemöts dessa patienter på ett negligerande, respektlöst sätt. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen genom vårdförloppet samt stärka dennes hälsa. För att människor med substansbrukssyndrom ska kunna få ett gott, professionellt bemötande krävs kunskap om dessa patienters förutsättning, upplevelser och behov. Syfte: Att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever sjuksköterskors bemötande inom den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design och en induktiv ansats. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. Som analysmodell valdes Friberg (2017) analysmetod. Resultat: I resultatet identifierades de två huvudkategorierna Negativa upplevelser och Positiva upplevelser beträffande bemötandet som hålls inom dagens Hälso-och sjukvård. Starkt övervägande var definitivt negativa upplevelser. De negativa upplevelserna gav fyra subteman; Brist på formell kunskap, Att bli annorlunda bemött, Att bli misstrodd, och Att få sämre tillgång till vård, stöd och behandling. Inom de positiva upplevelserna kunde subtemat Vänlighet utvinnas. Slutsats: Majoriteten av patienter med substansbrukssyndrom upplever ett dåligt bemötande av Hälso-och sjukvården. Brist på kvalitet, kunskap, kompetens skulle kunna vara en förklaring till detta. Genom ökad kunskap, kännedom och insikt kan detta förebyggas.

Bakgrund: Beroendeproblematik är kostsamt för individ, familj och samhälle. I Sverige erbjuds psykologisk och psykosocial behandling vid beroendeproblematik vilket ofta kombineras med motiverande samtal och/eller läkemedelsbehandling. Flera systematiska litteraturöversikter visar studier med positiva effekter och rekommenderar fysisk aktivitet som del i behandling vid beroendeproblematik. Studier saknas dock där fysisk aktivitet och beroendeproblematik undersöks i svensk kontext. Förhoppningen var att studien kunde bidra med information till nytta vid framtida utformning av genomförbar, godtagbar och hållbar intervention med fysisk aktivitet inom svensk öppenvård. Syfte: Beskriva upplevelser, tankar och känslor kopplade till fysisk aktivitet hos personer deltagande i Luleå kommuns öppenvård för beroendeproblematik. Metod: Studien utfördes med kvalitativ ansats och sju deltagare med pågående öppenvårdsinsats rekryterades genom ändamålsenligt urval. Data samlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom med tre subkategorier vardera. Första kategorin ”Från fysisk aktivitet till inaktivitet” innehöll subkategorierna ”Att röra sig, sporta och idrotta främjar social delaktighet och hälsa”, ”Fysisk aktivitet har biopsykosociala effekter” samt ”Beroende kan leda till en negativ spiral av inaktivitet”. Den andra kategorin ”Mod att skifta perspektiv” innehöll subkategorierna ”Tankar och känslor påverkar deltagande i fysisk aktivitet”, ”Att se motgångar eller möjligheter i relation till fysisk aktivitet” och ”Att vidmakthålla deltagande i fysisk aktivitet”. Slutsats: Den första kategorin beskriver hur deltagarna tidigt i livet varit delaktiga i fysisk aktivitet. Senare i deras liv minskade delaktigheten i fysisk aktivitet samtidigt som beroendet ökade och tog över deras intresse vilket ledde till inaktivitet. Den andra kategorin beskriver olika hinder samt hur inställningen till hinder, fysiska aktiviteter och sig själv är avgörande för tolkningen och delaktigheten i fysisk aktivitet. Förutom inställningen beskrevs att gå emot känslor, ett personligt ansvarstagande och önskan att utvecklas som viktiga för att bibehålla delaktighet i fysisk aktivitet. Mer studier behövs som undersöker godtagbarhet och genomförbarhet av fysisk aktivitet samt dess effekter för personer med beroendeproblematik i Sverige. / Background: Addiction is a costly condition for the individual, their family, and the society. In Sweden, psychological and psychosocial treatment is offered to people suffering from addiction which is often also combined with motivational interviewing and/or medical treatment. Several systematic literature reviews show studies with positive effects and recommend physical activity as part of treatment for addiction. There are no studies that examine the effects of physical activity on people with addiction in a Swedish context. The study was anticipated to contribute useful information when designing a feasible, acceptable, and sustainable intervention with physical activity in Swedish outpatient care. Purpose: Describe experiences, thoughts and feelings linked to physical activity in people participating in Luleå municipality's outpatient care for addiction. Method: The study was carried out with a qualitative approach and seven participants with ongoing outpatient care were recruited through purposeful sampling. Data were collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. Results: Two categories emerged with three subcategories each. The first category "From physical activity to inactivity" contained the subcategories "To move, take part in athletics and play sports promote social participation and health", "Physical activity has biopsychosocial effects" and "Addiction can lead to a negative spiral of inactivity". The second category "Courage to shift perspectives" contained the subcategories "Thoughts and feelings affect participation in physical activity", "Seeing setbacks or opportunities in relation to physical activity" and "Sustaining participation in physical activity". Conclusion: The first category describes how the participants early in life were involved in physical activity. Later in life, participation in physical activity decreased while drug dependence increased and became their main interest, leading to inactivity. The second category describes various obstacles and how the attitude towards those obstacles, physical activities and oneself is decisive for the interpretation and participation in physical activity. In addition to the attitude, to go against emotions, taking personal responsibility and the desire to develop were described as important for maintaining participation in physical activity. More studies are needed that examine the acceptability and feasibility of physical activity and its effects on people with addiction in Sweden.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdom som påverkar flera miljoner individer i världen idag, varav sjuksköterskor är en särskilt utsatt grupp. Detta bland annat på grund av tillgängligheten till narkotika på arbetsplatserna. Trots detta råder det stor kunskapsbrist kring ämnet. Det medför att omvårdnadsarbetet kan påverkas negativt, och patienter, kollegor och den missbrukande sjuksköterskan själv kan utsättas för risker. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av personligt substansmissbruk och missbruksrehabilitering. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier inhämtade genom databassökningar i CINAHL och PubMed. Analyserades med Fribergs femstegsmodell.Resultat: Fyra huvudkategorier framkom ur analysen: ”Orsaker till missbruket”, “missbrukets konsekvenser”, “Att konfrontera missbruket” samt “rehabilitering”. Huvudkategorierna delades upp i 8 underkategorier. Konklusion: Missbruk leder till sociala och ekonomiska konsekvenser för sjuksköterskan samt kan negativt påverka kvaliteten på patientens vård. Det finns effektiva interventioner men upplevelsen av dessa varierar och är beroende av flera faktorer. Det finns ett kunskapsgap och det behövs mer forskning kring frågan. / Background: Substance use disorder is a disease that afflicts millions of individuals worldwide today, of which nurses are vulnerable as a group because of the easy access to narcotics amongst other reasons. Despite this, there is a great lack of knowledge about the subject. This affects the nursing care negatively, and patients, colleagues and the substance abusing nurse themselves can be put at risk. Aim: To describe the nurses’ experience of personal substance abuse and rehabilitation. Methods: This literature study is based on eight qualitative studies acquired through database-searches in CINAHL and PubMed, the analysis was conducted using Friberg`s five step model. Results: Four main categories were found through the analysis: “Causes for substance abuse”, “consequences of substance abuse”, “Confronting the substance abuse” and “rehabilitation”. The main categories were divided into 8 subcategories. Conclusion: Substance abuse leads to social and economic consequences for the nurse and can negatively affect the quality of the patient's care. There are effective interventions but the experiences of these vary and are dependent on multiple variables. There is a lack of research on the subject, and more is needed.

Introduktion: Substansmissbruk är ett stort folkhälsoproblem samt en global humanitär kris. Personer med substansmissbruk är en sårbar patientgrupp då de lider av både fysisk och psykisk samsjuklighet vilket leder till behov av både somatisk och psykiatrisk och vård.  Substansbrukssyndromet bidrar till att vårdpersonal inom sjukvården upplever denna patientgrupp som komplex och svårbehandlad.  Syfte: Syftet var att studera vilka erfarenheter personer med substansmissbruk hade av bemötandet i somatisk vård. Metodbeskrivning: En litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats, där 13 original studier inkluderades i tematisk analys. Resultat: Resultatet visade på att personer med substansmissbruk upplevde brister i bemötande inom vården. Dessa upplevelser beskrevs som stigmatisering, fördomar samt bristande vård. Resultatet visade även att personer med substansmissbruk uppskattar ett professionellt bemötande där vårdpersonal var engagerad, empatisk, tog sig tid att lyssna samt var icke-dömande.Slutsats: Bemötande är en viktig del av omvårdnad då upplevelser av bemötande påverkar patientens vårdupplevelse samt hur de hanterar sin ohälsa. Genom en bättre förståelse för denna patientgrupps upplevelser av bemötande samt hur bemötandet brister kan förutsättningar skapas för att personer med substansmissbruk ska erhålla en god, trygg och jämnlikvård. / Introduction: Substance abuse is a significant public health problem and global humanitarian crisis. People who suffer from substance use disorder are a vulnerable patient group as they suffer from both physical and mental co-morbidities that lead them to seek somatic and psychiatric care. Substance use disorder contributes to health professionals perceiving this patient group as complex and challenging. Purpose: The purpose was to study what experiences people with substance abuse had of interactions and treatment in somatic care. Method description: A literature review with a descriptive design including 13 qualitative studies in the thematic analysis. Results: The results showed that people with substance use disorder had negative treatment and interactions experiences in health care. The result describes experiences of stigmatization, prejudice, and neglect. The results also showed that people with substance use disorder appreciate a professional approach where the healthcare staff is committed, empathetic, takes the time to listen and is non-judgmental.Conclusion: Interaction is essential to nursing, as perceptions of interaction affect the patient's care experience and how they deal with their illness. A better understanding of this patient group's experiences in treatment and how it is lacking creates an environment for healthcare professionals to provide good, safe, and equal care; healthcare professionals must know the specific needs of this patient group.

Bakgrund Patienter med substansbrukssyndrom har ofta behov av sjukhusvård på grund av trauma, psykisk problematik eller fysiska skador som uppkommit på grund av substansbruk. Sjukdomen skapar ett sjukdomslidande för patienten som är svår att ta sig ut. Utöver sjukdom upplever patienterna sig ofta stigmatiserade både från samhället, sig själva samt vårdare vilket bidrar till livslidande såväl som vårdlidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda sina patienter personcentrerat med respekt. Syfte  Syftet är att beskriva mötet mellan patienten med substansbrukssyndrom och hälso-och sjukvårdspersonal. Metod Studien byggs på en icke-systematisk litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga originalartiklar. Inkluderade artiklar är av kvalitativ design. Datat är insamlad under hösten 2021 från databaserna PubMed och CINAHL, sökningarna genomfördes med booleska sökkombinationer. Alla inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys står till grund för teman i studiens resultat. Resultat Patienter såväl som sjuksköterskor uppvisar beteende och attityder påverkade av stigma. Den stigmatiserade patienter upplever förminskande samt diskrimination i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal vilket gör patientgruppen mindre benägen att söka vård. Hälso-och sjukvårdspersonal som stigmatiserar patienten har svårt att vårda patienten utifrån ett personcentrerat synsätt och upplever svårigheter att se hela patienten i mötet. Hälso-och sjukvårdspersonal med specialistkompetens inom området visar att mer kunskap är av hjälp i mötet med patienter, samt att kunskap leder till avstigmatisering. Mötet med specialister leder till trygghet för patienten som i sin tur vågar vara sig själv. Slutsats Mer kunskap om substansbrukssyndrom behövs hos grundutbildad hälso-och sjukvårdspersonal för att kunna möta patienten utifrån ett personcentrerat synsätt, fritt från stigma. / Background Patients suffering from substance use disorders tend to hold a high frequency of hospitalizations, due to trauma, psychiatric instability or physical damage associated with substance use. The patient often experiences stigmatization, from the community, nurses and other ward personne. The nurse holds responsibility to treat their patients with respect as well as exercise a person-centered ward to ensure the best possible care for their patients.  Aim The aim is to describe the encounter of patients suffering from substance use disorder and healthcare personnel.  Method The study was implemented with a non-systematic literature study, based on 15 scientific articles. The included articles are based on qualitative design. The data was collected during the autumn of 2021 from the databases PubMed and CINAHL, the search was made with boolean search combinations. The included articles have been quality reviewed according to the Sophiahemmet assessment instrument. Data Analysis was made with an integrated data analysis, which contributed to the themes presented in the result of the study. Results Patients as well as nurses exhibit behaviour and attitudes affected by stigma. The stigmatized patient experiences diminishing behaviour together with dicrimination when they meet healht-care providers, which makes them less prone to approach hospital care. Health-care providers, who stigmatize patients, experience difficulties in the exercise ward of a patient centered point of view. Professions with specialist competens, within substance use disorders, shows that more knowledge leads to destigmatizing. Conclusions Better knowledge about substance use disorders is needed within healthcare-providers to be able to provide care out of a person centered point of view, free from stigma, in the meet with patients suffering from substance use disorder.

Bakgrund: Substansbruk av opioider förekommer och därför ses patienter med substansbrukssyndrom dyka upp i vården. Studier pekar på att sjuksköterskor upplever svårigheter med att vårda denna patientgrupp, främst i hur substansbrukare ska smärtlindras och bemötas. Patientgruppen har ofta en högre tolerans mot smärtlindring på grund av toleransutveckling och kräver därför högre doser. Vidare finns mycket stigma kring patienter med substansbrukssyndrom som kan leda till ett sämre bemötande och sämre vård för dessa patienter.   Syfte: att beskriva hur personer med känt substansbrukssyndrom upplever smärtlindring vid akut och långvarig smärta och hur de upplever att de blir bemötta av vårdpersonal i dessa situationer.     Metod: allmän litteraturstudie med en deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar hämtade från Pubmed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av artiklar skedde med SBU:s mall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Resultatanalysen gjordes utifrån Popenoe et al:s (2021) beskrivning om kodning och kategorisering.    Resultat: Tre huvudkategorier framkom: otillräcklig smärtlindring, stigmatisering och positiva möten. Substansbrukarna beskrev att de inte alltid fick adekvat smärtlindring och hade upplevelser av dåligt bemötande. Detta påverkade deras vård negativt. Samtidigt fanns de patienter som upplevt bra bemötande från bland annat sjuksköterskor som var trevliga och engagerade sig.   Slutsats: Att vårda patienter med substansbrukssyndrom och samtidig smärta förefaller vara svårt. Okunskapen kring denna patientgrupp leder till ökad ohälsa, både fysiskt och psykiskt. Ämnet är fortsatt relevant än idag och mer studier behövs för att öka kunskapen och medvetenheten hos sjuksköterskor för att kunna bryta stigmatiseringen. / Background: Substance use of opioids occurs and therefore patients with substance use disorder are seen appearing healthcare. Studies indicate that nurses experience difficulties in caring for substance users, mainly in terms of pain management and treatment. Substance users often have a higher tolerance against pain medication and require higher doses. There is a lot of stigma surrounding these patients, which can lead to poorer treatment and care for them.   Purpose: to describe how people with substance use disorder experience pain management in acute and chronic pain and their experience of the encounter with healthcare staff in these situations.    Method: literature review with a descriptive design based on 10 scientific articles retrieved from Pubmed and Cinahl. Quality review of chosen articles was done by using a template for assessment of qualitative studies, from SBU. The result analysis was done based on Popenoe et al´s (2021) description of coding and categorization.   Results: Three categories emerged: inadequate pain relief, stigmatization and positive encounters. Substance users described that they didn’t get adequate pain relief and had experience of bad encounters with staff. This affected their care negatively. There were patients who experienced good encounters from nurses who were kind and engaged in the care.   Conclusion: Caring for patients with substance use disorders and co-occurring pain appears to be difficult. The ignorance surrounding this patient group leads to increased illness. The subject is still relevant today and more studies are needed to increase the knowledge and awareness of nurses in order to break the stigma.

Bakgrund: År 2021 uppskattades 12.9 procent av Sveriges befolkning ha ett alkohol- eller narkotikarelaterat substansbrukssyndrom. Alkohol och narkotika har skadlig inverkan och utgör en fara för hälsan. Dessutom kan det medföra ekonomiska och sociala problem. Sjuksköterskan har en betydande roll i återhämtningen och behandlingen av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp i alla verksamheter inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visade att patienter med substansbrukssyndrom upplevde mycket stigma och negativa bemötanden under vårdtiden. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom inom slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie genomfördes med sökningar av artiklar i databasen PubMed. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: I resultatet framkom att sjuksköterskorna stod inför flertalet utmaningar vid vårdandet av patienter med substansbrukssyndrom. Sjuksköterskorna upplevde särskilda svårigheter med att behandla smärta. Att vårda patienter med substansbrukssyndrom beskrevs dessutom vara mentalt påfrestande på grund av ökad arbetsbelastning. Resultatet belyste även förekomst av hot och våld, stigma samt en stor kunskapsbrist kring denna patientgrupp. Sjuksköterskorna efterlyste mer utbildning och ökat stöd för att kunna möta patienternas behov. Slutsats: Bristande kunskap och kompetens hos sjuksköterskorna var centrala faktorer bakom de utmaningar som de mötte. För att förbättra vårdkvaliteten och främja en mer personcentrerad omvårdnad krävs ytterligare utbildning och stöd för sjuksköterskorna. Att minska stigma kring substansbrukssyndrom är också viktigt för att skapa en god vårdmiljö och omsorg för patienterna. Genom att öka kunskapen och förståelsen kan sjuksköterskorna bättre bemöta de utmaningar som uppkommer. / Background: In 2021, it was estimated that 12.9 percent of Sweden's population had an alcohol or drug-related substance use disorder. Alcohol and drugs cause various harmful effects that pose a danger to health and can also result in economic and social damages. Nurses play a significant role in the recovery and treatment of patients with substancerelated disorders. Nurses may encounter this patient group across all healthcare settings. Previous studies showed that patients experienced a lot of stigmas and negative attitudes during their care. Purpose: This study aimed to describe nurses' experiences of caring for patients with substance-related disorders in inpatient care. Method: A descriptive literature study was conducted, using the PubMed-database to search for articles. The results were based on ten primary studies with a qualitative approach. Main results: Nurses faced challenging caregiving experiences when treating patients with substancerelated disorders. Nurses found it particularly difficult to treat pain. Caring for patients with substance-related disorders was also described as mentally demanding due to increased workloads. The results also highlighted the presence of threats and violence, stigma, and lack of knowledge. Nurses expressed a need for further education and increased support. Conclusion: Nurses´ lack of knowledge and experience were central factors behind the challenges they faced. To improve the quality of care and promote person-centered nursing, further education and support is required. Reducing stigma around substance-related disorders is also crucial in creating a supportive care environment for patients. By increasing knowledge and comprehension, nurses can better address the challenges that arises.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är ett allvarligt tillstånd hos en person där det sker en okontrollerad användning av en eller flera substanser. Sjuksköterskor träffar patienter med substansbrukssyndrom i olika situationer och omständigheter inom vården. Sjuksköterskorna har huvudansvaret över omvårdnaden och ska sträva efter att ge optimal vård till alla människor oavsett bakgrund. Resultatet av litteraturöversikten kommer att diskuteras utifrån omvårdnadsteorin omvårdnadens mellanmänskliga aspekter utformad av Travelbee. Syfte: Att sammanställa den senaste forskningsbaserade kunskapen om sjuksköterskors erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. Metod: Litteraturöversikt med inslag av en metodologi som används vid systematiska översikter av totalt 16 artiklar av kvalitativ- (n=11), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=3). Resultat: Resultatet har blivit uppdelat i två huvudkategorier och två underkategorier till varje huvudkategori. Den första huvudkategorin är “Professionskompetens är otillräcklig” med dess två underkategorier “Brist på utbildning och kunskap” och “Arbetserfarenhet och livssituation påverkar attityder till patienter”. Denna del fångar upp hur sjuksköterskors attityder påverkas av sjuksköterskornas personliga kompetenser som sjuksköterskorna får genom arbete eller utbildning. Andra huvudkategorin “Attityder påverkar omvårdnadsarbete” och dess underkategorier “Patientmöte bidrar till relationen”och "Varierande känslor och förhållningssätt inför sjukdomen". Denna huvudkategori fångar upp hur sjuksköterskornas attityder påverkas och påverkar det dagliga omvårdnadsarbetet med patienter med substansbrukssyndrom. Slutsats: Sjuksköterskor har delade erfarenheter och attityder till patienter med substansbrukssyndrom. När sjuksköterska-patientrelationen inte är välutvecklad kan det förenas med negativa attityder och tidigare negativa erfarenheter hos sjuksköterskorna. De negativa attityderna hos sjuksköterskorna kan bero på en kunskapsbrist på grund av bristande utbildning inom substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a serious condition for the person where there is uncontrolled use of one or more substances. Nurses meet patients with substance use disorder in different situations and circumstances in health care. The nurse has the main responsibility for nursing and must strive to provide optimal care to all people regardless of background. The results of the literature review will be discussed based on the humanto-human theory designed by Travelbee. Aim: To compile the latest research-based knowledge about nurses' experience and attitudes towards patients with substance use disorder. Method: Literature review with elements of a methodology used in systematic reviews, a total of 16 articles with a qualitative- (n=11), quantitative- (n=2) and mixed methods (n=3). Results: The result has been divided into two main categories and two subcategories for each main category. The first main category is "Professional competence is insufficient" with its two subcategories "Lack of education and knowledge" and "Work experience andlife situation influence attitudes towards patients". This part captures how the nurse's attitudes are influenced by the nurse's personal competence that she acquires through work or education. Second main category “Attitudes affect nursing work” and its subcategories “Patient meeting contributes to relationship” and “Varying feelings and attitudes towards the disease”. This main category captures how the nurse's attitudes are affected and influence the daily nursing work with patients with substance use syndrome. Conclusions: Nurses have shared experiences and attitudes towards patients with substance use disorder. When the nurse-patient relationship is not well developed it can be linked to negative attitudes and previous negative experiences at the nurse. The negative attitudes of the nurses are due to lack of knowledge duo to a lack of training in substance use syndromes.