In this thesis, Sebilwane is the subject of a narratological investigation. The point of departure of this study is based on the fact that a narratological text consists of three levels: the history, the composition, the usage of words which are recognisable in the style of the author. The epic-poem is not the subject of a verse-technical investigation and description. The narratological model is adapted to the aim of this study. The historical level regarded in principle as the original level prior to the material's exposure to a viewpoint and it is interpreted. The four narrative elements that are investigated are: the events, the characters/actors, time and place. In Sebilwane there are main events identified by the criteria of: (a) change, (b) cause, and (c) result. The characters/actors have been described and classified according to: (a) aim, (b) supporter, (c) patron, (d)helper and patron,and (e) opponent. In as far as historical time is concerned, it has been concluded that the events occurred: (a) in the remote past, and (b) stretched it to a 24 hour period. The actors/persons find themselves in a rural area which can be comparable to Botlokwa which is lying within the borders of Lebowa. The composition of the information which is given in the historical level, gives the shape of the author's aim. Here, what is important, are the functions which are described by the elements themselves. Then the idea of the theme comes clearly in this part and it is therefore identified as the main - and sub-theme. The third level concerns the usage of words; the information now gets a personal or subjective selection. Therefore, only a short passage is to be selected for stylistic analysis. The analytic model which is effected here is Kerkhoff's. AFRIKAANS : In hierdie verhandeling word Sebilwane aan 'n narratologiese ondersoek onderwerp. Die uitgangspunt van hierdie studie is dat 'n narratologiese teks uit drie lae bestaan: die geskiedenis, die samestelling, die verwoording wat in die styl van die outeur kenbaar is. Hierdie epiese gedig word nie verstegnies ondersoek en beskryf nie. Die narratologiese model is vir die doel van hierdie studie aangepas. Die geskiedenislaag word in beginsel as die oorspronklike laag beskou voordat die gegewens vanuit 'n bepaalde gesigspunt bekyk en weergegee word. Die vier vertelelemente wat ondersoek word, is die gebeurtenisse, die karakters/akteurs, tyd en plek. In Sebilwane is die kerngebeurtenisse geïdentifiseer deur die kriteria van (a) verandering, (b) oorsaak en (c) afloop. Die karakters/akteurs is beskryf en geklassifiseer volgens (a) doelstelling, (b) begunstigde, (c) begunstiger, (d) helper en (e) teëstaander. Wat die tyd betref, speel die gebeure (a) histories in die verre verlede af, en (b) strek dit oor 'n 24 uur tydperk. Die akteurs/mense bevind hulle in 'n landelike gebied wat waarskynlik Botlokwa is wat binne Lebowa geleë is. Die samestelling van die gegewens wat in die geskiedenislaag gegee is, gee aan die doestelling van die outeur gestalte. Daarvan gaan dit hier om die funksies wat aan die elemente toegesê word. Die begrip van die tema staan in hierdie gedeelte voorop, en daar word 'n hoof - en 'n subtema geïdentifiseer. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 1993. / African Languages / unrestricted

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur supportrar upplever mötet med polisen under fotbollsmatcher i Allsvenskan. Mötet med medborgare är en viktig del av polisens förtroendeskapande arbete och upplevelsen medborgare får kan ha konsekvenser för bilden av polismyndighetens legitimitet. Studien har en teoretisk ram bestående av processuell rättvisa och subkulturteori. Åtta semistrukturerade intervjuer har utförts för att fånga supportrarnas upplevelser av mötet med polisen. En tematisk analys av intervjuerna utfördes efter att de transkriberats. Samtliga intervjupersoner beskriver en eller flera situationer då bemötandet av polisen uppfattas som negativt. Vissa anser att polisens närvaro vid matcherna ligger på en lagom nivå medan andra anser att polisen borde lägga resurserna på annat som anses vara viktigare. Supportrarna menar att för många poliser kan trigga supportrar och skapa en aggressiv stämning. Vissa supportrar har uppfattat ett onödigt våldsanvändande från polisens sida. En bättre dialog mellan supportrar och polisen tros kunna leda till bättre förståelse parterna emellan och är därmed också en nyckel till att minska den existerande konflikten mellan dem. / The purpose of this study has been to investigate how supporters experience the encounter with the police during football matches in the Allsvenskan. The meeting with citizens is an important part of the police's trust-building work, and the experience citizens get can have consequences for the image of the police legitimacy. The study has a theoretical framework consisting of procedural justice and subculture theory. Eight semi-structured interviews have been conducted to capture the supporters' experiences of the encounter with the police. A thematic analysis of the interviews was performed after they were transcribed. All interviewees describe one or more situations where the treatment of the police is perceived as negative. Some believe that the police presence at the matches is at an adequate level, while others believe that the police should spend their resources on other things that are considered more important. The supporters believe that too many police officers can trigger supporters and create an aggressive atmosphere. Some supporters have perceived an unnecessary use of force by the police. A better dialogue between supporters and the police is believed to lead to better understanding between the parties and is therefore also a key to reducing the existing conflict between them.

Title: “We are everywhere” – an analysis of the discourse surrounding AIK football club on social media   The purpose of this study is to discern what the discourse surrounding Swedish football club Allmänna Idrottsklubben (AIK) and its fans look like on the social media platforms Facebook, Twitter, and Instagram. This is done by examining every post by AIK on these platforms and the fan response to each post. The opportunities for clubs such as AIK to communicate directly with its fans has increased greatly with the invention of social media, and this breakthrough in communication has also had the added effect of allowing fans to much easier voice their own opinions. Thus, we are presented with an area of communication that represents an interesting object of study.   The method used is based partly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory on discourse analysis and partly on Roland Barthes theory on myths. Both theories offers some tools for analysis and when combined provides the opportunity for in-depth study. The results show that the discourse is largely centred around nodal points such as “Love”, and “the Club Emblem”. Through these AIK communicate the importance of itself to its fans and gives them a reason to “be a part of something greater”. Some of the myths found such as the “Family myth” or the “Hero myth” adds to this notion. However, the supporters don’t always agree with AIK which is why another major theme in the discourse was their “Criticism”. The supporters could also be found arguing among themselves about what being an AIK-fan meant which exposed the “True-fan myth”. Through all of this the study found sign of an underlying importance of active participation within the fandom, which enhanced the experience of being a supporter.   Key words: AIK, discourse analysis, fandom, supporter, myth, nodal point, communication, football

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnans roll framställs inom Islamiska statens tidskrifter, Dabiq och Rumiyah. Studien är grundad på en textanalytisk undersökningsmetod med IS texter i fokus.   Frågeställningarna som berörts i denna studie är följande:    Hur framställs kvinnans roll inom IS?  Vilka argument använder IS?  Vilka källor refererar IS till?  I studiens analys framkommer en ambivalent syn på kvinnans roll, det vill säga även om IS avvisar kvinnor från att delta i strid medger de att kvinnorna är grunden till deras stora framgång i jihad. Männen inom IS styr vad som är gångbart sensationellt i kvinnans roller vilket resulterar i ett patriarkaliskt maktperspektiv som cementerar hur kvinnor och män ska vara. Kvinnans roller utökar IS globala utsträckning med hjälp av producering, propaganda samt rekrytering för att stärka IS nätverk av kvinnor och medverkar till IS överlevnad.

Fotbollssupportrar återkommer till en klubbs matcher även om de senaste resultaten har varit dåliga. Referensgrupper har visat sig kunnat påverka supporterlojaliteten som vidare påverkar ett varumärkes supporterbaserade kapital. Tidigare studier har visat att stjärnspelare, arena, coach med mera påverkar en fotbollsklubbs varumärkskapital, detta i kontexten av proffsklubbar. Utifrån bristen av denna kunskap gällande mindre fotbollsklubbar i Sverige uppkom frågan hur varumärkeskapital byggs för dem. För landsbygdsklubbar blir denna varumärkesbyggande kunskap extra betydande med hänvisning till dess problematik med exempelvis knappa resurser. Studien syftar därmed till att undersöka vilka faktorer som spelar in i den supporterbaserade varumärkesvärderingen av mindre fotbollsklubbar. Detta i perspektivet av stads – och landsbygdsklubbar i de lägre divisionerna i den svenska fotbollen. Som teoretisk utgångspunkt användes Aakers ofta citerade modell om varumärkeskapital.  För att besvara detta syfte användes en kvantitativ metod där supportrar till tre klubbar svarade på en enkät. Datan möjliggjorde korrelationsanalyser mellan de teoretiskt identifierade faktorerna och supportrarnas direkta värdering, för att kunna analysera huruvida faktorn var betydande eller ej. Resultatet visar på att varumärkesassociationerna hade starkast samband med värderingen, både för stads – och landsbygdsklubb. Med kunskapen om att faktorerna påverkade varandra skapades modeller för respektive klubbgrupp för att urskilja vilka faktorer som hade störst förklaring av värderingen. Slutsatsen blev att för landsbygdsklubbar inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, första klubb, klubbhistoria och identitet. För stadsklubbsmodellen inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, identitet och bevittnad klubbhistoria. Sammanfattat betyder det att det skiljer sig något mellan vilka grunder supportern värderar klubben utifrån, beroende på om det är en stads – eller landsbygdsklubb. / Soccer supporters will continue to watch a club’s games even if they have lost their recently played matches. It has been stated that reference groups are able to affect the loyalty of supporters and thereby affect the supporter-based brand equity. Studies has shown that for example star players, the arena and the head coach affect the brand equity of professional soccer brands. There is a lack of equivalent knowledge in the context of smaller city and countryside clubs. For the countryside clubs this knowledge could be stated as more important since their problematics with example lacking resources. Thereby, this study aims to investigate which factors the supporter-based brand equity is based on, depending on if it is a city or countryside club. The perspective of this study constitute of clubs thar are active in the lower divisions in Sweden. As theoretical base, the often-used brand equity model by Aaker is used.  To fulfill the aim, a quantitative research was done where the supporters of three soccer clubs answered a survey. The data made it possible to carry out correlations analyses between the theoretically found factors and the supporters’ direct valuations. This enabled to state if the factors were of importance or not. The results indicates that brand associations are the most important factor for both club categories. The knowledge of correlations between the factors made it necessary to develop a model that explains which factor that affect the equity the most. The conclusion for countryside clubs is, in descending order, that brand associations, first club, club history and identity affect the supporter-based band equity. For city clubs the descending order of affecting factors is brand associations, identity and witnessed club history. By this, it could be concluded that there is a small difference in which factors affecting the supporter-based brand equity between the club categories.

Denna uppsats undersöker den konstnärliga dimensionen av supporterkulturen, med särskilt fokus på de organiserade koreografierna som äger rum på fotbollsarenor, även kända som tifon. Studien syftar till att analysera representationerna av tifon och den roll de spelar inom supporterkulturen för det svenska fotbollslaget Hammarby IF. De forskningsfrågor som utforskas är: Vilken övergripande roll fyller tifo och på vilka sätt kan dessa skapade visuella element kopplas till och påverka identiteten inom supporter- kulturen för Hammarby IF? För att uppnå detta har jag kontaktat fotografer och valt ut fyra olika tifon som förmedlar distinkta teman och budskap. Materialet analyseras med utgångspunkt från teorier som visuella kulturstudier, semiotik och performativitetsteori. Metodiken innebär att genom denotation och konnotation avslöja underliggande betydelser av det som visas. Som ett resultat avslöjar studien hur de olika tifona huvudsakligen representerar identitet, rivalitet, samhällskritik och hyllning, vilket bidrar till en djupare förståelse för samspelet mellan konst, sport och kultur. / This essay examines the artistic dimension of supporter culture, with a particular focus on the organized choreographies that take place in football stadiums, commonly known as tifos. The study aims to analyze representations of tifos and the role they play within the supporter culture of the Swedish football team Hammarby IF. The research questions to be explored are: What overarching role does tifo fulfill and in what ways can these created visual elements be linked to and influence identity within the supporter culture of Hammarby IF? To achieve this, I have contacted photographers and selected four different tifos that convey distinct themes and messages. The material is analyzed drawing upon theories such as visual cultural studies, semiotics, and performativity theory. The methodology involves annotating and connotating the visual elements to uncover underlying meanings of what is displayed. As a result, the study reveals how the different tifos primarily represent identity, rivalry, societal critique and homage, thereby contributing to a deeper understanding of the interplay between art, sports, and culture.

The purpose of this study was to describe the factors contributing to high default of DOTS implementation in the Kwaebibrim district of Ghana. A quantitative, descriptive study was conducted to determine personal, health service, community and treatment factors contributing to high default of DOTS implementation in the district. Data collection was done using a structured questionnaire. Purposive sampling was done. The sample comprised of one hundred and thirty TB patients who were on DOTS implementation at the district chest clinic. The study highlighted TB patients’ knowledge about TB, socio-economic characteristics, organisation of care as well as community perceptions about the disease. The findings revealed that default to treatment is a complex behavioural issue involving multiple factors, an interaction of personal, social and health care factors as well as side effects of medication and duration of treatment. It is therefore recommended that interventions to prevent default of DOTS implementation should be designed with these factors in mind.

The purpose of this study was to describe the factors contributing to high default of DOTS implementation in the Kwaebibrim district of Ghana. A quantitative, descriptive study was conducted to determine personal, health service, community and treatment factors contributing to high default of DOTS implementation in the district. Data collection was done using a structured questionnaire. Purposive sampling was done. The sample comprised of one hundred and thirty TB patients who were on DOTS implementation at the district chest clinic. The study highlighted TB patients’ knowledge about TB, socio-economic characteristics, organisation of care as well as community perceptions about the disease. The findings revealed that default to treatment is a complex behavioural issue involving multiple factors, an interaction of personal, social and health care factors as well as side effects of medication and duration of treatment. It is therefore recommended that interventions to prevent default of DOTS implementation should be designed with these factors in mind.

<p>Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.</p>

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>