Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.

Les fans représentent un vecteur financier important pour les organisations sportives professionnelles et amateurs. Ces consommateurs ne naissent pas fans mais le deviennent. De plus, il arrive que certains d'entre eux finissent même par briser la relation qu'ils entretenaient avec l'équipe adulée. Le processus qui amène une personne à devenir ce que l'on appelle communément un fan, à savoir une personne hautement attachée à une équipe de sport dans le cas qui nous intéresse, est largement documenté en marketing sportif. De nombreux chercheurs se sont intéressés à comprendre les facteurs d'identification à une équipe de sport (Campbell, Aiken et Kent, 2004; Crawford, 2004; Funk et James, 2001 ; Gladden et Funk, 2001; Wann et al., 2006). Cependant, les études s'intéressant aux processus de défanatisation sont beaucoup plus rares, qui plus est empiriques. Quelques chercheurs (Crawford, 2004; Funk et James, 2001; Jones, 2000; Pimentel et Reynolds, 2004) ont évoqué le processus de défanatisation, cheminement emprunté par une personne pour se détacher de l'équipe suivie dans le cas qui nous intéresse. Cependant, il semblerait que le fan soit principalement cantonné à demeurer attaché à l'équipe. Seul Hyatt (2007) s'est intéressé à la défanatisation mais dans un contexte trop spécifique, celui de la relocalisation d'une équipe professionnelle. Le fait de pouvoir cheminer inversement et se détacher de l'équipe est trop peu évoqué. Ce processus, que nous appelons défanatisalion est pourtant une réalité qui étrangement demeure peu documentée. La présente recherche vise donc à combler certains vides observés dans la littérature avec deux objectifs: 1/ la mise en évidence des facteurs qui interviennent tout au long du processus de défanatisation et 2/ la description du processus de défanatisation. Pour atteindre ces deux objectifs et répondre à ces questionnements, une étude qualitative a été réalisée auprès de fans en déclin d'une équipe de la Ligue junior de majeur de hockey du Québec, les Saguenéens de Chicoutimi. Dix-neuf participants ont été interrogés sur une période d'une année, de mai 2007 à avril 2008. La méthodologie du récit de vie fut choisie parce qu'elle permettait de couvrir de longues périodes, de clarifier les souvenirs et d'impliquer directement les participants à l'étude (Atkinson, 1998; Bertaux, 2005). Les résultats ont permis de mettre en évidence trois types d'événements (prédisposants, accélérants et atténuants) intervenant tout au long du processus de défanatisation. L'analyse a également permis de faire ressortir une typologie formée de quatre types de processus de défanatisation: rapide avec dissolution, lent avec dissolution, rapide sans dissolution et lent sans dissolution. Finalement, un modèle général de défanatisation a été conceptualisé. L'étude jette donc un éclairage nouveau et intéressant sur le processus de défanatisation, phénomène peu étudié en marketing sportif. Elle est la « première » à conceptualiser empiriquement ce phénomène et plante le décor pour de futures recherches. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Fan, Marketing sportif, Marketing relationnel, Défanatisation.

Do children, who are supporter of comradeship, think that working to prevent cyber bullying may be a task for them? This study describes, from a child’s perspective, how a supporter of comradeship can be supportive in the preventive work against cyber bullying. This study will also define the phenomena bulling and cyber bullying, the difference between them and where they can be seen. I will also describe the supporters of comradeship are elected, the information they get from school and how adults at school help them to plan their work. The schoolconsider, of course, the Swedish school law towards (against) bulling and insulting behavior and the school is also visited by inspectors from the Swedish National Agency for Education. The idea to do this study came arise, from a lesson when we discussed, with the pupils, a problem that had happened the day before, after school. It was a problem that was difficult to solve and it was an interesting problem to discuss. I have been interviewing the supporters in group and in pairs. The supporters at the school think that cyber bullying might be a task for them to work with in a preventive way as well as the work to prevent bulling at the schoolyard still is important.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade män konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgångspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som bråkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och använder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstå och förklara våra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till två olika allsvenska fotbollslag.Vår studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utläsas olika sätt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det är för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet är en naturlig del av deras identitet. Det visar även att närvaron och engagemang på fotbollsmatcher är den mest centrala delen i supporterskapet som identitet. Vidare synliggör den hur supporterskapet är något som fotbollssupportrarna är stolta över. Supporterskapet som en gemenskap visar att supporterskapet är något som skapas och återskapas tillsammans med andra. Både med supportrar till det egna laget men även med supportrar till andra lag. Supporterskapet som något mer än en match visar hur stor vikt fotbollssupportrar lägger vid sitt supporterskap och hur de ofta låter supporterrollen prioriteras före andra roller, till exempel den som sambo eller son. Temat tydliggör också hur en fotbollsmatch är något som påverkar supporterns känslor och välmående både före och efter att den spelats. Supporterskapet under belägring åskådliggör hur fotbollssupportrarna uppfattar den rådande mediebilden som orättvis och felaktig. Temat visar också hur supportrarna förhåller sig till denna bild och hur bilden av sig själva som något negativt ibland får dem att känna sig utpekade. Mediebilden leder till att supportrarna hamnar i en försvarsställning när de kommer i kontakt med folk som inte är supportrar.

Denna studie syftar till att ta reda på vilken form av gestaltning som är vanligast i de fyra största svenska tidningarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, när det handlar om fenomenet villkorstrappan. Studien grundar sig i en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat dataurval. Den tidsperiod som undersökts är mellan 2019-04- 18 och ett år framåt till 2020-04-18. Sammanlagt 112 artiklar. Studien utgår teoretiskt från gestaltningsteorin, där inspiration hittats hos bland annat Holli A. Semetko & Patti M. Valkenburg, men även hos Jesper Strömbäck. Uppsatsen undersöker mediernas rapportering om supportrarnas respektive polisens roll i debatten om villkorstrappan, och även vilken typ av gestaltning artiklarna är uppbyggda av. Dessa gestaltningstyper är konfliktgestaltning, human interest-gestaltning, ekonomisk konsekvensgestaltning, moralgestaltning och ansvarsgestaltning. Därutöver syftar denna studie till att ta reda på om det finns några mönster i tidningarnas rapportering kring de två parterna i debatten om villkorstrappan, exempelvis om en viss tidning är mer supportervänligt inställd eller tvärtom. Studien visar att tidningarna framställer polisen på ett distinkt mer negativt sätt än de framställer supportrarna överlag, allra tydligast i det fallet var Expressen. Den vanligaste gestaltningstypen var konfliktgestaltning. Den vanligast förekommande huvudaktören i texterna var klubbrepresentanten.

Syftet med studien är att analysera hur rapporteringen kring Zlatanstatyn såg ut, och metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. I studien granskas samtliga artiklar publicerade i sex svenska tidningar; Sydsvenskan, Kvällsposten, Skånska Dagbladet, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar att moralgestaltningen är den vanligast förekommande gestaltningstypen i rapporteringen. I artiklarna var inställningen till fotbollssupportern mer negativ än till Zlatan. Lokaltidningar hade ett större fokus på statyn och dess framtid, medan rikstäckande tidningar riktade mer fokus mot Zlatan och supportrarna. Kvällstidningarna visade sig mindre negativt inställda till Zlatans i jämförelse med morgontidningarna.

No description available.

The Swedish football supporter culture is seemingly embossed with violence, crime and hate. The purpose of this study is to examine how football violence is comprehended and experienced by matchgoing supporters. The study consists of material gathered from participating observations at four football games and a documentary called “Jag är Huligan” (I’m a Hooligan), and interviews with matchgoing supporters with first hand experience of violence and includes police, security guard and active supporters. The study finds that Media is perceived as problematic with biased reports and insufficient details. Group identity is found to be mostly positive, assists in creating acceptance for rule-violations. The violence is perceived as non problematic for civilians and easily avoided. Inclusion into the violent spheres is targeted at young men and provides affirmation, police action seem to have a direct impact on recruitment. Finally it is concluded that improved dialogue and cooperation is key to improving and or changing supporter culture.

Rugby union is being viewed and played by millions of people across the world. It is one of the fastest growing sport codes internationally and with more countries emerging and playing international and national games, the supporter attendance is crucial to the game. The rugby industry is mostly formal, with an international body controlling the sport globally and a governing body in each country to regulate the sport in terms of rules and regulations. These bodies must adhere to the international body’s vision and mission to grow the sport and to steer it in the correct direction. This study focuses on rugby game attendance of selected smaller unions in South Africa. Valuable information was gathered describing the socioeconomic profile and various preferences and habits of supporters attending rugby games. This information forms the basis for future studies to honour the people that support their unions when playing rugby nationally or internationally. The research was conducted through interviews with influential administrators within the rugby environment and questionnaires that were distributed among supporters that attended a Leopard and Puma game. The main conclusions during the study were the failure to attract supporters to the Leopards and the Pumas local matches. The supporters list various reasons for poor supporter attendances namely: • a lack of marketing, • no entertainment, • the quality of the teams that are competing, and • the time-slots in which the matches take place. A general and mutual concern among stakeholders for the future is the sustainability of supporters attending games of the smaller unions. The apparent lack of funding from the South African Rugby Union and supporters disinterest in their local union were singled out as serious shortcomings in protecting the interests of the stakeholders. All stakeholders need to engage on a national level strategy for developing structures and communication to promote and grow the potential of rugby not only in the cities, but in the entire South Africa. / Thesis (MBA)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013

Rugby union is being viewed and played by millions of people across the world. It is one of the fastest growing sport codes internationally and with more countries emerging and playing international and national games, the supporter attendance is crucial to the game. The rugby industry is mostly formal, with an international body controlling the sport globally and a governing body in each country to regulate the sport in terms of rules and regulations. These bodies must adhere to the international body’s vision and mission to grow the sport and to steer it in the correct direction. This study focuses on rugby game attendance of selected smaller unions in South Africa. Valuable information was gathered describing the socioeconomic profile and various preferences and habits of supporters attending rugby games. This information forms the basis for future studies to honour the people that support their unions when playing rugby nationally or internationally. The research was conducted through interviews with influential administrators within the rugby environment and questionnaires that were distributed among supporters that attended a Leopard and Puma game. The main conclusions during the study were the failure to attract supporters to the Leopards and the Pumas local matches. The supporters list various reasons for poor supporter attendances namely: • a lack of marketing, • no entertainment, • the quality of the teams that are competing, and • the time-slots in which the matches take place. A general and mutual concern among stakeholders for the future is the sustainability of supporters attending games of the smaller unions. The apparent lack of funding from the South African Rugby Union and supporters disinterest in their local union were singled out as serious shortcomings in protecting the interests of the stakeholders. All stakeholders need to engage on a national level strategy for developing structures and communication to promote and grow the potential of rugby not only in the cities, but in the entire South Africa. / Thesis (MBA)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2013