Learning exercises containing chemical calculations are necessary for complex understanding of some parts of chemical curriculum. This diploma thesis deals with creation and evaluation of worksheets containing multicomponent learning tasks closely connected to reality for pupils of elementary and high school. The theoretical part consists of the summary of present valid Czech curricular documents, mainly parts focused on chemical calculations and sustainable development. The main part of this thesis is creation of worksheets containing multicomponent learning tasks focused on different topics of chemistry which were chosen according to Framework Education Programmes. Created worksheets were verified and evaluated at high school. Based on evaluations of worksheets action research focused on problems during solving chemical calculations was conducted on elementary school.

Mängden solglasögon som produceras i dagens samhälle ökar för varje år, detta har genererat en hög materialåtgång. Denna studie grundar sig i design för hållbar utveckling och tillhörande designteorier inom cradle to cradle, design for disassembly och modulär design. Ytterligare teorier om hur identitet kopplat till materiella ting utreds. Syftet med studien är att försöka uppmana användare av solglasögon att agera mer hållbart. Genom dessa designteorier och tillhörande metoder har ett designexempel tagits fram. En pilotstudie användes för att undersöka respondenternas koppling till materialkännedom och identitet förknippat med solglasögon. Denna i form av en enkätundersökning. Enkäten utgör grunden i studien. Därefter tillämpades andra metoder för att kunna erbjuda ett designkoncept. Denna studies mål var att undersöka kopplingen mellan materialkonsumtion och identitet, gällande solglasögon och med det kunna uppmärksamma valet av solglasögon och även hjälpa användaren att agera ekologiskt hållbart. Studiens slutsats visar en produkt som kan hjälpa användaren på ett individuellt plan att agera mer hållbart. Produkten som tagits fram är ett exempel på ett av många olika designförslag att hjälpa användaren att agera mer hållbart. Denna produkt kan också både få och hjälpa användaren att uttrycka sin individuella identitet på olika plan. / The amount of sunglasses produced in today's society is increasing every year, this has generated high material consumption. This study is based on design for sustainable development and associated design theories in cradle to cradle, design for disassembly and modular design. Further theories on how identity is linked to material things are investigated. The purpose of the study is to try to encourage users of sunglasses to act more sustainably. Through these design theories and associated methods, a design example has been developed.A pilot study was used to investigate the respondents' connection to material awareness and identity associated with sunglasses. This in the form of a survey. The survey forms the basis of the study. Subsequently other methods were applied to be able to offer a design concept.The aim of this study was to investigate the connection between material consumption and identity regarding sunglasses and with it being able to pay attention to the choice of sunglasses and help the user to act ecologically sustainably.The study's conclusion shows a product that can help the user on an individual plan to act more sustainably. The product produced is an example of one of many different design proposals to help the user to act more sustainably. This product can also help the user to express their individual identity on different levels.

Uppsatsen utgår från romanen Doppler och dess humoristiska värld där en man bosätter sig i skogen och blir vän med en älgkalv. I analysen avhandlas skogens gestaltning, protagonistens relation till skogen, djuren och samhället ur ett ekokritiskt perspektiv. Doppler är skogens centrum, den som agerar och domesticerar djur men samtidigt kallar skogen störst av allt. Trots att Dopplers syn på naturen och människan bitvis samstämmer med ekokritiken måste verket betraktas som antropocentriskt då det går att skönja tydlig dualism, en uppdelning av natur och kultur, samhälle och skog, människa och djur. / <p>Godkänt datum 2021-08-18</p>

This study examines two urban renewal projects in Saskatoon (Canada) and Uppsala (Sweden). The central subject of inquiry is urban planning process and complex dilemmas of sustainable development. What is seen as “a sustainable city”? What are the concerns and conflicts, which planners have to face with? Which arguments are used to justify the planning decisions and how are these arguments constructed? The study proposes a three-step framework to compare sustainability interpretation processes in urban planning of the two cities: through identification of the ideas, which are associated with the concept of sustainability; through analysis of local objectives of sustainable development;  and, finally, through examination of actions, which are perceived as appropriate to achieve stated goals. Furthermore, the research examines conflicts of interests, values and scale occurring throughout planning process; and analyses arguments, which are used to justify need “to be sustainable” and choices of solutions for urban renewal projects. The arguments are categorised as rational or normative depending on the type of reference planners use to construct them. The study reveals obvious differences in the interpretation of the sustainability concept in Uppsala and Saskatoon: with reliance on normative considerations in one case and rational ones in another. It also shows, that arguments working well for one type of conflict, do not help in resolving conflict of another type; and that Swedish and Canadian planners, facing pretty close challenges, choose different strategies to respond to them.

För att hantera världsomspännande problem som fattigdom och klimatförändringar har olika globala initiativ antagits, varav Agenda 2030 är ett av dessa initiativ. Det är på den lokala nivån i kommuner som de globala initiativen översätts till handlingar och tidigare studier visade på att flera svenska kommuner påbörjat sitt arbete med att implementera Agenda 2030. Det finns utmaningar kring både införandet av globala initiativ i hållbarhetsarbete och kring hållbarhetsarbetet själv i kommuner. En av dem är bristen på utvärdering och uppföljning av hållbarhetsarbetet, hur det ska mätas och följas upp särskilt då hållbarhetsarbetet ofta har ett långsiktigt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka dels hur Agenda 2030 integreras i svenska kommuner, dels hur utvärdering och uppföljning skulle kunna bidra till kommunernas långsiktiga hållbarhetsarbete. Genom kvalitativa forskningsmetoder genomfördes litteraturstudier för att undersöka vetenskapliga teorier om utvärderingar och uppföljningar samt hur tidigare globala initiativ integrerats i kommuner. En kombinerad dokument- och intervjustudie genomfördes även med 12 olika svenska kommuner för att utforska vilka erfarenheter som fanns hos svenska kommuner. I studien visade det sig att integreringen av Agenda 2030 kommer att ske i samband med integreringen av kommunernas nya tillvägagångssätt för hållbarhetsarbetet. Genom en kartläggning av Agenda 2030:s globala mål gentemot kommunernas egna lokala mål kommer även Agenda 2030 att integreras i kommunerna. När det gäller utvärdering och uppföljning av kommunernas hållbarhetsarbete blir utmaningen som identifierats tidigare tydligare. Vid tidigare globala initiativ har bristen på utvärdering och uppföljning av arbetet ansetts vara en av barriärerna för de långsiktiga positiva resultaten. Det råder även en förvirring bland kommunerna om själva begreppen utvärdering och uppföljning: utvärdering är en beskrivning och en värderande del medan uppföljning är datainsamlingar utan den värderande delen. Enligt de studerade kommunerna gjordes både utvärderingar och uppföljningar, men i själva verket låg prioriteringarna på uppföljning vars sammanställningar kallades för utvärderingar. Resurser lades ofta på framtagandet och urvalet av indikatorer för att kunna mäta hållbarhetsarbetet, insikten om att allt inte kan mätas i siffror när området är så pass komplext börjar påfinnas i några av de studerade kommunerna. Det kan ses som att kommunerna börjar mogna i sin förståelse för hållbarhetsfrågor och bör nu börja förflyttas till att gå till handling. Om kommunerna skulle använda sig av utvärdering mer kan de lyckas fånga in fler eventuella extra aspekter och i kombination med Agenda 2030:s odelbarhet kan det leda till att samarbeten inom kommunens olika sektorer förbättras, hållbarhetsarbetet integreras i större delar av kommunernas verksamheter och stödet för hållbar utveckling ökas. / Different global initiatives have been approved to deal with worldwide problems such as poverty and climate change, the 2030 Agenda is one of these global initiatives. It is in the local level in municipalities where the global initiatives are translated into actions and earlier studies shows that several Swedish municipalities have started their implementation of the 2030 Agenda. There are challenges around both introducing global initiatives to municipalities’ sustainability work and the sustainability work in municipalities itself. One of these challenges are the lack of evaluation and monitoring of the sustainability work, how it should be measured and followed up on especially considering the long-term perspective. The purpose of this study is to investigate both how the 2030 Agenda is integrated into Swedish municipalities as well as how evaluation and monitoring could contribute to a long-term sustainability work in municipalities. Through qualitative research methods two literature studies researched scientific theories about evaluation and monitoring as well as how earlier global initiatives were implemented in municipalities. A combined document and interview study with 12 Swedish municipalities served to examine the different municipalities’ experiences considering the 2030 Agenda, sustainability, and evaluation/monitoring. The study showed that the integration of the 2030 Agenda will occur in connection with the municipalities’ new method for their sustainability work. Through mapping the sustainable development goals (SDG’s) to the municipalities’ own local goals the 2030 Agenda will be integrated through the municipalities. When it comes to evaluation and monitoring of the sustainability work the previously mentioned challenge becomes more apparent. A barrier for the implementation and integration of earlier global initiatives was the lack of evaluation and monitoring. Among the studied municipalities there is also a confusion about the two concepts: evaluation is composed of a descriptive and an evaluative part whereas monitoring is a collection of data without an evaluative part. According to the participating municipalities both evaluations and monitoring was used. In reality monitoring was prioritized, and their summaries was called evaluations. Resources were often put into the selection of indicators that could be used to measure the sustainability work. The insight that everything in a complex area such as sustainability cannot be measured only with numbers started to show in some of the participating municipalities. That can be interpreted as if the municipalities are maturing in their understanding of sustainability, and it needs to transit into action. If the municipalities would make use of evaluations more, they could identify more unforeseen aspects and in combination with the undivided 2030 Agenda it could lead to better collaborations within the municipality’s different sections. It could also lead to a larger integration through the activities of the municipalities and the support for sustainable development could increase. / <p>Presentationen genomfördes digitalt via Zoom den 19:e maj med examinator, handledare, opponenter och flera åskådare. </p>

Idag slängs stora mängder fullt fungerande material inom nyproduktionen i byggbranschen. Detta är ett dolt problem då materialet inte dokumenteras som överblivet material utan i vikt tillsammans med det övriga avfallet. Anledningen till att materialen slängs är den höga tidspressen inom produktionen och att det inte finns en standardiserad process för att ta tillvara på fullt fungerande överblivet material när det inträffar. Kassering av material anses vara lättare, vilket kräver mindre tid och resurser än att med eget initiativ och engagemang ta tillvara på det. Att återanvända material är en enorm miljövinst. Materialtillverkningen står för den största miljöpåverkan inom byggbranschen. Genom att hoppa över materialtillverkningsprocessen, tillsammans med all hantering och transport som denna process innefattar, kan miljöpåverkan minskas. Direkt återanvändning av material och produkter betyder att nytillverkningsprocessen kan undvikas samt hantering och transporter reduceras. För att göra direkt återanvändning av överblivet material möjlig behöver en rutin införas hos företagen och de olika projekten. Denna rutin behöver vara praktisk genomförbar och inom rimliga ekonomiska ramar. Syftet med denna studie är att undersöka om det är möjligt att uppföra ett logistikcenter där handel av fullt fungerande överblivet material kan ske. Miljömässiga och ekonomiska aspekter har granskats och vägts mot varandra. Att det överblivna materialet ska samlas på ett lager för att sedan kunna distribueras ut till försäljning och återanvändning. En granskning av de kostnader och intäkter som detta innefattar har utförts i form av en kalkyl. Intresse och efterfrågan har även undersökts. För att motivera till engagemang inom återanvändning av material har kopplingar dragits mellan hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och miljömål. Studien har utförts på Skanska och avgränsats till nyproduktion av bostäder i Stockholmsområdet. Intervjuer och platsbesök står till grund för den insamlade informationen. Berörda personer i produktionsledningen från olika projekt har fått svara på frågor om egna erfarenheter angående överblivet material, avfallshantering, beställningar och planering av material men även om egna tankar och åsikter angående potentiella lösningar på problemet. Platsbesök har utförts på olika Skanska-projekt, en avfallsanläggning och på en uthyrningsenhet som Skanska själva driver. Svaren från dessa intervjuer och informationen från platsbesöken har sammanställts och analyserats. Slutsatsen blev att insamling av överblivet material från byggarbetsplatser visade sig, att åtminstone i teorin, vara genomförbart med avseende på ekonomiska och miljömässiga aspekter. Logistikcentret anses ha möjlighet att vara självförsörjande men även att gå med ekonomisk vinst. Genom att utveckla ett system för återanvändning av material tar byggbranschen ett stort kliv framåt inom hållbar utveckling. / Today, large amounts of fully functional materials are being thrown away within the construction industry of new buildings. This is a hidden problem, as the materials are not documented as leftover materials but in weight together with the other waste. The reason for disposal of materials is the pressure of time in the production; also, that there is no standard process to utilize the fully functional leftover materials when it occurs. Disposal of materials is considered to be easier, which requires less time and resources than by own initiative and commitment to take care of the materials. Recycling by reuse of materials is a huge gain for the environment. Production of materials accounts for the biggest environmental impact in the construction industry. By skipping the material manufacturing process, along with the managing and transportation that it entails, reduction of the environmental impact can be achieved. Recycling by reuse of materials and products implies that the manufacturing process can be avoided and the managing and transportation of materials would be reduced. In order to make reusing of leftover materials possible, a routine needs to be introduced at the companies and the different projects. This routine needs to be practically feasible and within reasonable financial limits.The purpose of this study is to investigate whether it is possible to establish a logistics centre where trading of fully functional material can be done. Environmental and economic aspects have been reviewed and compared with each other. Leftover materials and products will be gathered in a warehouse and then distributed for sale and reuse. A review of the costs and revenues that the logistics centre includes has been carried out in the form of a calculation. Interest and demand have been investigated as well. To motivate commitment to the reuse of materials, connections have been made between sustainable development, circular economics and environmental goals. The study has been carried out in cooperation with Skanska and is delimited to production of new residential buildings in the Stockholm area. The collected information is based on interviews and site visits. People that are involved in the production management of different projects have answered questions about their own experience regarding leftover materials, waste management, order and planning of materials, but also their own thoughts and opinions regarding potential solutions to the problem. Site visits have been carried out on a waste facility, various Skanska projects and a rental unit that Skanska itself operates. The answers from these interviews and the information from the site visits have been compiled and analysed.