Access to clean drinking water is a fundamental human right, yet many urban and peri-urban areas struggle to provide this service. While rural water access has improved, urban areas face stagnation or declining access to safe water services due to rapid urbanization, environmental changes, and social disparities. With urban populations in the global South expected to double and concerns about water quality from centralized systems in high-income countries, adaptable and resilient water service solutions are urgently needed. Decentralized systems are gaining attention for their adaptability, cost-effectiveness, and resilience, offering flexible alternatives to large treatment plants and aiming to provide safe, clean water at the household or community level. These systems improve local responsiveness, reduce inequalities, and enhance resilience by utilizing alternative water sources like rainwater harvesting. Innovative service delivery models are essential to bridge gaps, increase local responsiveness, and benefit vulnerable groups. Business model innovation is crucial for adopting and sustaining decentralized water technologies, especially in urban and developing contexts. Private companies are increasingly stepping in to provide decentralized drinking water services, often in partnership with government-led projects or community-managed initiatives, filling gaps where public institutions fall short. This thesis investigates private entities as viable alternatives for decentralized drinking water service provision, considering the complex landscape of urban water provision and the challenges centralized systems face. Using a mixed-methods approach, including a systematic literature review and interviews with eight organizations, the study explores how private companies operate and engage with communities to improve water services. Findings show that private companies use innovative business models, such as Social Enterprise and Product-Service System Models, to balance profitability with social and environmental responsibilities, though this raises concerns about the commodification of water. The thesis emphasizes the importance of subsidies, innovative financing, and government support to ensure affordable and accessible water services, especially in low-income and water-stressed regions. It stresses the need for supportive policy frameworks to promote decentralized services in different income-level countries. The adaptability of private companies to diverse customer bases and their ability to secure funding from various sources are crucial for the scalability and sustainability of their services. The thesis concludes that private companies play a vital role in bridging the service provision gap, but their success depends on innovation, stakeholder engagement, and supportive policies. It highlights the importance of balancing centralized and decentralized systems to ensure sustainable and resilient water services and uphold the human right to clean drinking water. The thesis contributes to the discourse on sustainable urban water management, underlining the potential of private companies to improve the accessibility and sustainability of drinking water services while emphasizing the need for ethical considerations in commodifying essential resources.

Globally a major health concern according to the World health organization (WHO, 2011) is gastro-intestinal infections caused by fecally contaminated water. The access to drinking water has increased due to international efforts, however the long-term sustainability and safety of the water accessed have gained criticism, and many water sources have proven to be both contaminated (UN, 2016) and badly managed (WHO, 2016a).  This thesis aims to design a monitoring program for small-scale water treatment in order to make the water supply sustainable in terms of providing safe water in a long-term perspective. A case-study was conducted for three treatment systems under constructed in rural Ecuador. The monitoring program design was based on a literature review and conducting a quantitative microbial risk assessment (QMRA). QMRA is a tool for estimating microbial risks, by using quantitative data on microbial contamination and estimating health risks. Data for the QMRA was gathered from literature and in field, and the reference pathogens used in the QMRA were E.coli O157:H7, Rotavirus and Giardia. In order to estimate infection risk from drinking water consumption for the community a QMRA-model called MRA, developed by Abrahamsson et al. (2009) was used.  Observations of the catchment areas and measurement of water quality regarding aspects other than microbial contamination indicated that the main risk was microbial contamination from fecal contaminations in the catchment area. The results from the QMRA indicated that the treatment using chlorination reduces E.coli O157:H7 under the acceptable risk level of 1/1000 infections per person and year, while the systems using biosand filters (BSF) are more effective in reducing rotavirus and Giardia. If the BSF are combined with chlorination the annual probability of infection caused by consumption of the treated water per year and person was 0.42/1000 for E.coli O157:H7, 570/1000 for Rotavirus and 25/1000 for Giardia.  The resulting monitoring program was divided into two parts: one part aimed to prevent contamination and one part designed to measure pH, temperature, conductivity, turbidity on a weekly basis and microbial indicator tests using a presence/absence method monthly. Additional testing is to be done in case of events of such character that the water quality could be effected, for example an extreme weather event.  It was concluded that the designed monitoring program could help improve the water quality in a long-term perspective, but it is dependent on the possibilities to get the necessary support, especially in the implementation phase. Recommended further studies includes collection of more site-specific data to make the QMRA results more representative, and evaluation of the monitoring program design by implementing it and optimizing it in the communities. / Runt om i världen skapar en otillräcklig tillgång på rent vatten och sanitet mycket lidande. Enlig världshälsoorganisationen WHO (2011) är ett av de ledande världshälsoproblem mag- och tarminfektioner som orsakats av vattenburna fekala patogener. Trots att antalet människor med tillgång till en dricksvattenkälla har ökat till följd av internationella ansträngningar, är hållbarheten och säkerheten för vattenkvalitén problematisk. Många dricksvattenkällor har visat sig vara både förorenade (UN, 2016) och undermåligt skötta (WHO, 2016a). Målet med denna studie är att ta fram ett vattenkvalitetsövervakningsprogram för tre småskaliga vattenreningsverk, för att dessa ska producera säkert vatten i ett långsiktigt perspektiv.  En fallstudie utfördes i byar på landsbygden i Ecuador där systemen planerats. Metoden för att ta fram ett kvalitetsövervakningsprogram var litteraturstudie och mikrobiell riskanalys. Den mikrobiella riskanalysen genomfördes med en metod som kallas Kvantitativ Mikrobiell Risk Analys (QMRA). I QMRA kan hälsorisker från mikrobiell kontamination estimeras med kvantitativdata på mikrobiell förorening. Data för att genomföra QMRA samlades från litteraturen och fältbesök. För att estimera hälsorisker i byarna i fallstudien användes en QMRA-modell som heter MRA framtaget av Abrahamsson et.al. (2009).  Observationer i fält och data på ingående vatten tydde på att de största riskerna för vattenkvalitén var fekal kontamination från djur och människor. Resultaten från QMRA:n visade att reningsverket med klorering reducerade E.coli O157:H7 till en nivå under den accepterade risknivå, satt till 1/1000 infekterade per år och person. Reningsverken med biosandfilter (BSF) var mer effektiva i reduktionen av rotavirus och Giardia. Då klor kombinerades med BSF i modellen blev den årliga infektionsnivån per person 570/1000 för Rotavirus och 25/1000 för Giardia.  Vattenkvalitetsövervakningsprogrammet delades in två delar: en kontaminationsförebyggande och en för att mäta pH, temperatur, konduktivitet och turbiditet veckovis, samt mikrobiella indikatortest med en metod som noterar förekomst av bakteriekolonier (presence/absence metod) månadsvis. Extra tester ska även göras vid sådan händelse som kan komma att påverka vattenkvalitén avsevärt, exempelvis en kraftig storm.  Slutsatsen är att det framtagna vattenkvalitetsövervakningsprogrammet kan göra att vatten-källan blir mer säker och hållbar i ett långsiktigt perspektiv, men att framgången är beroende av att rätt hjälp finns tillhanda speciellt i implementeringsfasen. Fortsatta studier behövs för att göra resultaten från QMRA:n mer representativa, exempelvis genom att samla mer områdesspecifikdata. Vidare skulle det vara intressant att implementera kvalitetsövervakningsprogrammet för att utvärdera och optimera det.

La question de l’accès à l’eau potable se pose avec acuité pour les pays de la régionsubsaharienne où un individu sur trois n’a pas accès à une source d’eau améliorée.L’objectif de cette thèse vise à définir les conditions d’une gestion durable de l'eau pourla ville de Djibouti. Dans ce contexte, la question de l'approvisionnement en eau estenvisagée dans une perspective patrimoniale afin de tenir compte des particularités dela ressource en zone aride et des usages spécifiques qui lui sont associés dans unenvironnement marqué par la pauvreté. Un apport majeur de la thèse réside d'une partdans l’analyse du contenu d’une politique durable de l'eau à Djibouti en présenced’inadéquation entre l’offre et la demande de l’eau et, d'autre part, des implications decette politique en termes de tarification de la ressource selon les usages mais aussi enterme de répartition plus équitable de l'eau au sein de la population. La première partiede la thèse s’intéresse à l’étude de la disponibilité de cette ressource rare à travers sonmode de gestion ainsi qu’à sa mesure à l’aide d’indicateurs. Elle propose également uncadre d’analyse de la ressource en resituant les principaux concepts utiles à ladéfinition d’une gestion durable de l’eau. La seconde partie met l’accent sur l’analysedes déterminants de la demande en eau et des choix en matière d’approvisionnementpour Djibouti-ville. Pour ce faire, elle s’appuie sur une étude économétrique réalisée àpartir d’enquêtes auprès d’un échantillon de 400 ménages. L’estimation d’un modèleprobit multivarié permet de considérer que le choix d’être raccordé à un branchement àdomicile dépend des caractéristiques socio-économiques du ménage. Cette thèseapporte des résultats originaux sur l’accès à l’eau des ménages et montre en particulierle rôle joué par des facteurs tels que le revenu, la taille de la famille ou le niveaud’éducation du chef de famille dans les choix opérés par les ménages. / The issue of access to drinking water is one which is of paramount importance for thecountries of the sub-Saharan region where one individual out of three does not haveaccess to a water source. The aim of this thesis is to determine the conditions ofsustainable water management for the city of Djibouti. In this context, the issue ofwater supply is considered from an asset perspective in order to take into considerationthe peculiarities of this resource in a dry zone and its uses in particular in anenvironment marked by poverty. The main contribution of this thesis lies not only inthe analysis of the content of a sustainable water policy in Djibouti at a time when isthere is discrepancy between supply and demand, but also with an examination of theimplications of such a policy in terms of the pricing of this resource based on both itslevel of use and on a more even distribution within the population. The first part of thisthesis deals with an analysis of the access to this scarce resource according to how it ismanaged and measured with the help of indicators. A framework is then developedwith the help of some main concepts that are useful for defining a sustainablemanagement of water. The second part emphasizes the study of the determinants ofdemands in water and the choices in terms of the supply for Djibouti-city by using aneconometric study based on investigations into a sample of 400 households. Theassessment of multivariate probit model allows taking into account the connection of ahousehold to the service depends on its socio-economic markers. This thesis generatenew findings about household access to water supply and highlights the extent towhich such factor as income, the household size or the level of education of the head ofthe family influence the choices made by the household.

Visando minimizar os impactos causados pelas ações antrópicas sobre o meio ambiente, mais especificamente sobre os recursos hídricos, torna-se imprescindível a busca por fontes alternativas para suprir as crescentes demandas de água para os mais diversos fins. Medidas como o reuso da água e a captação e aproveitamento de água das chuvas são fundamentais no contexto atual de busca por modelos sustentáveis de gestão dos recursos hídricos. No presente trabalho foi realizada extensa pesquisa bibliográfica sobre como o uso de telhados verdes pode contribuir para o uso racional da água potável e para a redução da ocorrência de enchentes. A área de estudo em questão foi Ilha Grande, localizada no litoral sul do Estado do Rio de Janeiro, uma Área de Preservação Permanente que, dentre outras Unidades de Conservação da Natureza, abriga o Parque Estadual de Ilha Grande. Para se analisar a viabilidade de implantação de um telhado verde na região, mais especificamente na Vila Dois Rios (23o11S, 44o12W), foi realizado o levantamento das séries históricas de chuvas da última década na região. Espécies vegetais compatíveis para uso em telhado verde foram encontradas na Ilha e, além disso, foram identificadas as premissas construtivas e operacionais relevantes. Para promover a conscientização dos visitantes e moradores locais foi elaborada uma cartilha informativa ilustrativa. Por fim, concluiu-se que existe a viabilidade de implantação de um telhado verde para captação e aproveitamento das águas das chuvas em Ilha Grande.

Visando minimizar os impactos causados pelas ações antrópicas sobre o meio ambiente, mais especificamente sobre os recursos hídricos, torna-se imprescindível a busca por fontes alternativas para suprir as crescentes demandas de água para os mais diversos fins. Medidas como o reuso da água e a captação e aproveitamento de água das chuvas são fundamentais no contexto atual de busca por modelos sustentáveis de gestão dos recursos hídricos. No presente trabalho foi realizada extensa pesquisa bibliográfica sobre como o uso de telhados verdes pode contribuir para o uso racional da água potável e para a redução da ocorrência de enchentes. A área de estudo em questão foi Ilha Grande, localizada no litoral sul do Estado do Rio de Janeiro, uma Área de Preservação Permanente que, dentre outras Unidades de Conservação da Natureza, abriga o Parque Estadual de Ilha Grande. Para se analisar a viabilidade de implantação de um telhado verde na região, mais especificamente na Vila Dois Rios (23o11S, 44o12W), foi realizado o levantamento das séries históricas de chuvas da última década na região. Espécies vegetais compatíveis para uso em telhado verde foram encontradas na Ilha e, além disso, foram identificadas as premissas construtivas e operacionais relevantes. Para promover a conscientização dos visitantes e moradores locais foi elaborada uma cartilha informativa ilustrativa. Por fim, concluiu-se que existe a viabilidade de implantação de um telhado verde para captação e aproveitamento das águas das chuvas em Ilha Grande.

The small village Chonyonyo, in the district Karagwe in the northwest of Tanzania has a shortage of safe drinking water. Women and children spend several hours a day fetching water and gathering firewood to boil the water to make it more suitable for drinking. The need of new sustainable water supply solutions is fundamental for providing more people with safe drinking water.   Two water distribution alternatives was suggested by Engineers Without Borders and MAVUNO as possible solutions to supply the community with water.  Alternative 1 consisted of a 10 km distribution system from an already existing groundwater well at the MAVUNO office to Chonyonyo. Alternative 2 consisted of a 3.5 km distribution system from the most neighboring valley to Chonyonyo, where no groundwater well exists today. Both alternatives would be powered by solar panels and operated six hours a day. The most sustainable distribution solution was chosen by modeling the distribution alternatives in the modeling software EPANET. Input parameters to simulate the model were position, elevation and dimension of storage tanks and pipes. Other required input parameters were absolute roughness, water withdrawal, operation hours, description of the withdrawal pattern for the water outlet and other modelling conditions such as a suitable simulation time. The selection of water distribution system was based on minimum requirements of energy used for operation weighed with lowest possible water residence time in the storage tank. Water quality analyses of the raw water source for distribution alternative 1 were performed in order to classify the water and select suitable water treatment solutions. The analyses consisted of microbiological and metal/metalloid analyses, and measurements of EC and pH. The result of the simulation showed that neither of the distribution alternatives met all the pipe design criteria. The main reason is that the system can not be constantly operated. If this criterion is excluded the optimal solution is distribution alternative 1 with an outer pipe diameter of 110 mm throughout the whole distribution system and a water residence time in the storage tank of 57.1 hours. The water quality analysis showed that the ground water source for distribution alternative 1 was affected by surface water and is thus classified as unusable because of high levels of harmful bacteria and lead. The most suitable water treatment solution due to the aspects of sustainable water supply are the microbiological barriers ultrafiltration and UV-light in combination with a treatment method to remove lead from the water. / I samhället Chonyonyo i distriktet Karagwe i nordvästra Tanzania råder brist på säkert dricksvatten. Kvinnor och barn spenderar flera timmar om dagen för att hämta vatten och samla ved för att koka vattnet så att det blir säkrare att dricka. Behovet av nya hållbara vattenlösningar är fundamental för att kunna försörja fler människor med säkert dricksvatten.   Två vattendistributionsalternativ lades fram av Ingenjörer utan gränser och MAVUNO som möjliga lösningar för att försörja invånarna i Chonyonyo med dricksvatten. Alternativ 1 bestod av ett 10 km distributionssystem från en befintlig grundvattenbrunn vid MAVUNO:s kontor. Alternativ 2 bestod av ett 3.5 km distributionssystem från den närmaste dalen till samhället Chonyonyo, där det inte finns någon befintlig grundvattenbrunn. Båda alternativen kommer att drivas av solpaneler och vara under drift sex timmar per dygn. Det lämpligaste distributionsalternativet valdes ut genom simulering i mjukvaran EPANET. Ingångsparametrar för simuleringen var bl.a. position, höjd och dimension på reservoarer och ledningar. Ytterligare nödvändiga parametrar var skrovlighet på ledningar, storlek på vattenuttag, antal driftstimmar, uttagmönster från vattenkranar i systemet samt andra modelleringsförhållanden såsom en lämplig simuleringstid. Valet av distributionssystem grundades på lägsta möjliga energibehov för drift viktat mot lägsta möjliga uppehållstid i vattenreservoarerna.   Kvalitetsanalyser av råvattnet för distributionsalternativ 1 genomfördes för att klassificera vattnet och göra lämpliga val av vattenreningslösningar. Analyserna omfattade mätning av ett antal mikrobiologiska parametrar, metaller/metalloider samt EC och pH. Simuleringen visade att ingen av alternativen kunde uppnå alla designkriterierna. Huvudorsaken till det är att systemet endast är i drift periodvis. Bortsett från dessa kriterier var det optimala lösningen distributionsalternativ 1 med en yttre rördiameter på 110 mm genom hela systemet med en maximal uppehållstid i vattenreservoaren på ca 57 timmar.   Analyserna visade att grundvattnet var ytvattenpåverkat och klassificeras som otjänligt med höga nivåer av skadliga bakterier och bly. De lämpligaste vattenreningslösningarna i förhållande till hållbarhetsaspekterna var de mikrobiologiska barriärerna ultrafiltrering och behandling med UV-ljus kombinerat med en reningsmetod för att avskilja bly från vattnet.

Thesis (Ph.D. Commerce (Accounting)) -- University of Limpopo, 2021 / Despite South Africa's progress towards increasing investments in water management (IWM), water services delivery challenges (WSDCs) are prevalent. However, this further proves that focusing on only increasing (IWM) without addressing sustainability practices is not the only lasting solution. Therefore, the study examined the relationship between Sustainable Water Infrastructure (SWI) factors and IWM in South African metropolitan municipalities (SAMMs) to explore an alternative way of dealing with WSDCs. The study considered 278 municipalities in South Africa as the population. Furthermore, the study purposively selected eight (8) SAMMs, and employed quantitative content analysis to collect secondary data (2009 to 2019) from the various internet-based data sources. The data analysis procedure involved multivariate regression analysis through which Ordinary Least Squares and Feasible Generalised Least Squares produced results for the study. The study results suggest that only environmental management practices have had a positive but insignificant effect on IWM, whereas social, governance and economic factors have adversely and insignificantly influenced IWM. Overall, the relationship between SWI factors and IWM in SAMMs has turned out to be neutral. The results further expose the metropolitan councils' lack of proactive strategies to deal with the SWI factors that impede progressive efforts towards addressing an underinvestment gap and the worsening WSDCs. Since the study pioneered in the water management narrative, it has initiated new approaches to addressing WSDCs in the South African context. The study results present important implications for water service authorities and policymakers in South Africa as the narrative concerning the development of sustainable cities continues to gain momentum in urban development discourses. The study further recommends that SAMMs adhere to guidelines proposed in the framework to ensure that created investment opportunities due to good SEGE practices can enhance IWM. Lastly, further studies in this field of study are fundamental in exploring various approaches to addressing WSDCs. / Mpumalanga Department of Education (MDE)

Due to climate change, water resources’ scarcity and distribution variability have generated a growing interest in sustainable water management in recent years. In addition, the growing interest in implementing nature-based solutions for urban resilience leads to the development of decentralized water supply systems such as rainwater harvesting systems (RWHS) as a complementary resource to conventional centralized water supply systems. The study is motivated by the climatic risks that the city of Madrid is subject to face in the upcoming years such as pronounced summer droughts and urban heat waves, leading to the reduction of water resources availability. This study aims to use Multi-criteria decision analysis and Geographic Information systems as tools for locating optimal space for the installation of pond harvesting systems (PHS) in Madrid for water recollection for non-potable purposes in the city. Attaining this aim, two objectives were set. Firstly, to evaluate and select the most relevant criteria for the installation of PHS and secondly, to generate a map of the most suitable locations for installation of PHS in the city of Madrid through a proposed GIS-MCDA methodology and a complimentary evaluation for each possible solution, to obtain a global vision of the applicability of PHS in Madrid. Through the first objective, several criteria were set for PHS installation, namely: distance to the river, rainfall, slope, soil characteristics, and land use. These criteria were applied to Madrid through a GIS-MCDA methodology, using these two tools’ synergy to obtain a suitability map for PHS installation. Two criteria weightings will be performed to evaluate the model’s robustness by modifying the criteria’ weights resulting in two different suitability scenarios. The discussion will analyze the results obtained considering the two scenarios and propose the most suitable location clusters identified. Finally, the conclusion will reflect the study’s most important findings and open the door to further research on the topic, such as the design, operation infrastructure, drainage logistics distribution, and other modifications in Madrid’s current water management system. / Som en konsekvens av den pågående klimatförändringen och dess inverkan i distributionen av vattenresurser har det skapats ett växande intresse för en hållbar vattenförvaltning de senaste åren. Detta växande intresse leder till implementationen av naturbaserade lösningar för urban resiliens och till en utveckling av decentraliserade vattenförsörjningssystem som regnvattenuppsamling (RWHS) som en komplementerande resurs till konventionella centraliserade vattenförsörjningssystem. Huvudsyftetmed denna studie är att täcka forskningsklyftan och att genom användning av verktyg som multikriterieanalys och geografiskt informationssystem (GIS) lokalisera en optimal plats för installation av dammar för regnvattenupptagning som del av stadsplanering för att skapa en hållbar vattenförvaltning i staden. För att uppnå detta, sattes två mål. Det ena var att utvärdera och välja de mest relevanta kriterierna för installation av dammuppsamlingssystem (PHS), det andra målet var att generera en karta över de lämpligaste platserna för installation av PHS i Madrid (Spanien) genom en föreslagen GIS-MCDA-metod och en kompletterande utvärdering för varje möjligt resultat i syfte att få en global vision av tillämpligheten av PHS i Madrid. De främsta kriterierna som utsågs för att göra utvärderingen av uppsamlingssystems installationen var: avstånd till f loden, nederbörd, sluttning, markegenskaper och markanvändning. Dessa kriterier tillämpades genom en GIS-MCDA-metodik, och med hjälp av dessa verktygs synergi erhölls en lämplighetskarta för PHS-installationer. Två kriterie viktningar kommer att utföras för att utvärdera modellens robusthet och vilket även kommer att resultera i två olika lämplighetsscenarier. Diskussionen kommer bestå av en analys av resultaten med hänsyn till de två scenarierna, och föreslå de två lämpligaste lokaliseringsklustren som identifierats. Slutligen kommer slutsatsen att återspegla studiens viktigaste resultat och öppna dörren för ytterligare forskning i ämnet, såsom design, driftinfrastruktur, dräneringslogistikdistribution och andra modifieringar i Madrids nuvarande vattenledningssystem.

I norra Storstockholm produceras och distribueras dricksvatten av kommunalförbundet Norrvatten. Under värmeböljan sommaren år 2018 ökade dricksvattenförbrukningen bland medlemskommunerna till en sådan hög nivå att Norrvattens tillgängliga kapacitet för dricksvattenproduktion riskerade att inte räcka till. En bidragande orsak till detta, antogs vara att en stor del av den ökade vattenförbrukningen gick till bevattning och fyllande av pooler. Det är ett behov som Norrvattens verksamhet inte är dimensionerad för att hantera. I takt med dagens växande befolkning i Norrvattens medlemskommuner och en hotande global uppvärmning, förväntas risken för kapacitetsbrist tillta. Således var syftet med detta arbete att studera hur behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler kan tillgodoses på ett långsiktigt hållbart sätt bland Norrvattens medlemskommuner utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Med hjälp av litteraturstudier, intervjuer och beräkningsmodeller identifierades alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter gällande tillgodoseendet av vattenbehov för bevattning och poolfyllning. Dessutom genomfördes en stickprovsundersökning med syftet att studera socioekonomiska faktorer, vid eventuell implementering av de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna i Norrvattens medlemskommuner. Därefter applicerades en kvantitativ analys på det erhållna dataunderlaget med väldefinierade statistiska metoder för konfidensintervall och hypotesprövningar på signifikansnivån 5 %. Resultatet visade flertalet alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter var passande att implementera för att tillgodose behov av vatten för bevattning och fyllande av pooler bland Norrvattens medlemskommuner. Det berodde på en stor välvilja gentemot såväl miljön som Norrvattens verksamhet. Mer konkret identifierades en utbredd vilja att förändra konsumtionsbeteenden gällande vattenanvändning för bevattning och fyllande av pooler. Som en följd fanns också en villighet att betala mindre summor för alternativa lösningar och effektiviseringsmöjligheter för att tillgodose sådana vattenbehov. Dock påvisades även en utbredd motvillighet till kraftiga ökningar i priser och kostnader för knippade med vattentjänster, varpå mer kostsamma alternativa lösningar uteslöts som långsiktigt hållbara utifrån socioekonomiska hållbarhetsperspektiv. Därmed rekommenderades Norrvatten att fortsätta planera för utbyggnation av sin produktionskapacitet, eftersom de identifierade alternativa lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna inte ansågs tillräckliga för att nollställa behov av dricksvatten producerat av Norrvatten för bevattning och fyllande av pooler. Samtidigt drogs slutsatsen att behovet av utbyggd kapacitet skulle kunna reduceras vid implementering av de identifierade lösningarna och effektiviseringsmöjligheterna. Dock kunde inte det reducerade behovet beskrivas i kvantitativa termer med den applicerade arbetsmetodiken. Således rekommenderades Norrvatten att i framtiden arbeten genomföra en kartläggning av detta, i syfte att erhålla värdefullt beslutsunderlag kring storlek på utbyggd produktionskapacitet. / In the northern part of Greater Stockholm, drinking water is produced and distributed by the municipal association Norrvatten. During the height of the summer 2018, drinking water consumption among the member municipalities increased to such an extent that the available production capacity was nearly insufficient. This was assumed to be due to major increases in drinking water consumption for garden irrigation and filling of pools, which are water needs that the production capacity is not dimensioned to handle. Furthermore, the risk of production capacity shortage is assumed to increase in the near future due to population growth and global warming. The purpose of this thesis was to examine possible approaches to supply the need for water for garden irrigation and filling of pools among the member municipalities of Norrvatten in a long-term sustainable manner with regard to the three sustainable dimensions. Based on literature studies, interviews and theoretical models, alternative solutions and efficiency opportunities of supplying water needs for garden irrigation and filling of pools was identified. A sample survey was also conducted with the aim of studying socio-economic factors regarding a potential implementation of the identified alternative solutions and efficiency opportunities among the member municipalities. Subsequently, quantitative analysis was applied to the obtained data with well-defined statistical methods for confidence intervals and hypothesis tests at the significancelevel of 5 %. The result illustrated implementable alternative solutions and efficiency opportunities of supplyingwater needs for garden irrigation and filling of pools. It was due to a large benevolence towards the environment and Norrvatten’s operations. More specifically, a widespread willingness to change consumption behaviours regarding water utilization for garden irrigation and filling of pools was identified. As a consequence, there was also a great willingness to pay smaller sums for alternative solutions and efficiency opportunities of supplying such water needs. However, a widespread reluctance to larger costs associated with water services was also identified, whereby costly alternative solutions were excluded as long-term sustainable from a socio-economic perspective. Due to this, Norrvatten was recommended to continue planning for an expansion of its production capacity, with regard to the conclusion that the identified alternative solutions and efficiency opportunities were not considered sufficient to completely reduce the need for drinking water produced by Norrvatten for garden irrigation and filling of pools. Nevertheless, it was also concluded that the need for expanded capacity could be reduced when implementing the identified solutions and efficiency opportunities. However, the reduced need could not be described in quantitative terms with the chosen methodology. Because of that reason, Norrvatten was recommended to examine this further in future projects considering that it would provide a valuable basis for operation decisions regarding expanded production capacity.

Syftet med studien har varit att kartlägga Norrvattens kommunikation kring hållbar vattenanvändning med sina medlemskommuner och medlemskommunernas kommunikation med kommuninvånarna. Ytterligare ett syfte med studien har varit att kartlägga hur andra VA-organisationer har kommunicerat kring hållbar vattenanvändning. Kartläggningarna har gjorts utifrån perspektiven hur kommunikationen genomförts, vad som kommunicerats och med vilket syfte. För att synliggöra kommunikationen har en didaktisk analys gjorts utifrån de didaktiska frågorna vem, vad, varför, när och hur. Slutligen har studien syftat till att utveckla ett underlag för en kommunikationsstrategi för Norrvattens kommunikation med medlemskommuner och kommuninvånare. Grunden i resultatet av kartläggningen av kommunikationen och enligt tidigare forskning ska kommunikationen syfta till att stärka möjligheter att hantera dricksvattenefterfrågan för hållbar vattenanvändning. I studien framkom att kommunikationen kring hållbar användning av vatten syftar till att förändra individers beteenden, för att minska den onödiga användningen av vatten. Respondenterna lyfter också fram att kommunikationen bör syfta till att öka vattnets värde samt öka kunskapen kring produktionen och produktionskapaciteten. Innehållsmässigt visar resultaten att kommunikationen ska beröra konkreta och praktiska handlingar, teknisk fakta och vattnets kretslopp i det större perspektivet. Olika kommunikationskanaler passar för olika typer av kommunikation, där resultatet visar att navet för kommunikationen med kommuninvånare är webben och sociala medier. Tonalitet, timing och sociala aspekter av kommunikationen framställdes i resultatet också som viktiga delar. Dessa har på olika sätt inkluderats i kommunikationsstrategin. Kommunikationsstrategin har utvecklats baserat på en modell framställd utifrån den teoretiska grund som använts i studien. Modellen har framställts som ett fundament medan resultatet från kartläggningarna av Norrvatten, medlemskommunerna och VA-organisationernas kommunikation tillsammans med tidigare forskning har utgjort innehållet. / The aim of this study was to map Norrvatten’s communication regarding sustainable water usage with Norrvatten’s municipalities and the municipalities’ communication with the municipal residents. Furthermore, the aim has also been to map how other water and sewerage organizations have communicated about sustainable water use. Focus of the systematic mapping of the communication was on how the communication was carried out, what was communicated and for what purpose. To understand the communication, a didactic analysis was carried out based on the didactic questions of who, what, why, when, and how. The last purpose of the study aimed to develop basis for a communication strategy for Norrvatten's communication with member municipalities and municipal residents. This was done based on the results of the communication mapping and previous research. The communication intends to strengthen opportunities to handle potable water demand relative to sustainable use of water. The result showed that communication about sustainable use of water aim to change individuals' behaviors, to reduce the unnecessary use of water. The respondents also emphasize that communication should aim to increase the value of water and increase knowledge of the production and production capacity. In terms of content, the results show that the communication touches on concrete and practical actions, technical facts, and the water cycle in the larger perspective. Communication channels are suitable for different types of communication, where the results show that the hub of communication with municipal residents is the website and social media. Tonality, timing, and social aspects of the communication were also presented in the result as important parts. These have been included in the communication strategy. The communication strategy was developed on a model produced on the theoretical basis used in the study. The model has been presented as a foundation, while the results from the communication mapping of Norrvatten, the member municipalities and the VA organizations' communication together with previous research have constituted the content.