Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade på Stockholmsbörsenförattförebyggaekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning från de företag som också tillämpar Sarbanes-Oxley Act? Utifrån studiens frågeställning är huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt få en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagen Studien är utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion. Vid intervjutillfället användes en intervjuguide som formats av flera olika vetenskapliga artiklar, böcker, rapporter och Internet källor. De företag på Stockholmsbörsens Large Cap lista som även är noterade på amerikansk börs och därför måste följa Sarbanes-Oxley Act ligger före i utvecklingen av internrevisionen. Med stöd av teorin och studiens empiriska material har flera faktorer identifierats som orsak. Dels är Sarbanes-Oxley Act mer komplext och detaljerat vilket ställer krav på hur internrevisionen ska utformas. Dels ett resultat av att Sarbanes-Oxley Act funnits sedan 2002 medan Svensk kod för bolagsstyrning började gälla 2005. Detta har gett längre tid för att utveckling vilket också syns på medvetenheten i företagen, där företagen i större utsträckning stödjer utvecklingen. Företag som tillämpar Sarbanes-Oxley Act visar ett mer välutvecklat arbete för att förebygga ekonomisk brottslighet

På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor. Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag. Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa. Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren. Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på. Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden. Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar? De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson. Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.

Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag. Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA. Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.

Syfte:                                                                          Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat. Metod:                                                      Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Slutsats:                                                    Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen. / Purpose:                                                    The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance. Method:                                                    The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board. Conclusion:                                              The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen. Trots att så inte är fallet i Sverige har allt fler större börsnoterade bolag valt att inrätta egna revisionsutskott. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett revisionsutskott fungerar och ser ut i ett svenskt börsbolag och jämföra detta med vad befintliga regelverk och rekommendationer föreskriver avseende revisionsutskott. Inom ramen för syftet besvarades följande frågor; Varför inrättas revisionsutskott?, Vilken roll har revisionsutskott i företags organisationer?, Hur väl fungerar revisionsutskott i ett svenskt företag?. Avgränsningar: Att studera ett svenskt börsnoterat fallföretag som inte är noterat på utländsk börs eller annan utländsk marknadsplats. De enheter som är föremål för studien är revisionsutskott och övriga bolagsorgan. SOX och The Combinde Code är lagstiftningar förutom den svenska koden för bolagsstyrning som kommer att studeras. Genomförande: I denna studie har främst en kvalitativ metod använts. Såväl litteraturstudier som tre stycken individuella intervjuer med ett fallföretag har genomförts. De respondenter som intervjuades valdes ut på den grund att de representerade de olika bolagsorganen i fallföretaget. Resultat: Det finns flera motiv varför bolag väljer att inrätta revisionsutskott; tvingande genom lagstiftningar, delvis tvingande genom påtryckningar från exempelvis intressenter eller frivilliga motiv då bolaget exempelvis vill förbättra den interna kontrollen, avlasta styrelsen eller om de har speciella riskfrågor som de vill lägga extra mycket vikt på. Motivet till varför bolaget inrättar ett revisionsutskott påverkar vilken roll utskottet får i bolagets organisation. Detta har lett till att svenska revisionsutskott kan se väldigt olika ut och att ett uniformt utseende och funktion i princip inte existerar. Bakomliggande motiv och vilken roll utskottet har i organisationen påverkar hur revisionsutskottet fungerar. Att svenska revisionsutskott får en roll som ett internt kontrollorgan utan juridiskt ansvar inför ägarna, i kombination med att det inte finns någon tvingande reglering kring utskottet, resulterar i att det riskerar att inte fungera som det egentligen var tänkt.

Svensk kod för bolagsstyrning trädde i kraft 1 juli 2005, Sverige var då ett av de sista länderna i Europa med att skaffa sig en kod. Anledningen till att koden introducerades var för att höja kunskapen om och öka förtroendet för svensk bolagsstyrning, samt att stärka näringslivets effektivitet och konkurrenskraft, detta både inom och utanför Sveriges gränser. Att koden kom just då hade att göra med de stora redovisningsskandaler internationellt sett med Enron och Worldcom som exempel men också med anledning av de felaktiga bonussystem som i Sverige innefattar Skandia, där Skandias förre VD Lars-Eric Petersson i dagarna dömts till 2 års fängelse. De bolag som omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning är alla bolag på A-listan samt de på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Totalt handlar det om 84 st bolag. Denna uppsats syftar till att beskriva hur de berörda företagen på A- och O-listan har mottagit koden med avseende på motstånd till förändring, samt förklara vad motståndet beror på. För att besvara syftet skickades en enkät ut till samtliga bolag. Enkäten utformades för att mäta variablerna förändringsgrad, svårigheter med införandet och graden av nytta med koden, vilka konstruerades utifrån institutionell teori och teori kring motstånd mot förändring. Av den totala populationen på 84 st företag svarade 44 st på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 52 %. Utifrån teorin och den inhämtade empirin, drogs följande slutsatser. Det har konstaterats att bolagen inte har haft några större svårigheter med att implementera koden. De befintliga rutinerna i bolagen kan inte heller anses förklara hela motståndet. Det är snarare den ökade administrationen som inte har legitimitet genom att det finns en tveksamhet till kodens nytta, som förklarar förändringsmotståndet.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning. Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet. Posten är den organisation vars tillvägagångssätt studerats och som möjliggjort till en djupare förståelse och ett konkret exempel ur praktiken. Resultat: Studiens resultat pekar på att det inte finns någon ultimat metod för att kartlägga och verifiera den interna kontrollen. Det vanligaste tillvägagångssättet visade sig vara att bolag använder självutvärdering, därutöver återfanns egenrapportering, analysbaserad metod och COSO-ramverket. Utöver de konkreta metoderna har studien resulterat i att det krävs ytterligare ställningstaganden såsom syftesdefiniering, om konsulthjälp ska nyttjas och om internrevisionsavdelning ska utföra utvärderingen. Det har visats sig att alla metoder kan vara effektiva, dock måste hänsyn tas till bolags förutsättningar och processen bör ses ur ett vidare perspektiv. Vidare utgjorde verifiering en av de viktigaste faktorerna i utvärderingsprocessen. / Background: During the last decennium there have been several scandals due to weak internal control. As a reaction to these scandals, several codes and sets of regulations have emerged within the area of corporate governance and the “Swedish code for corporate governance” is one of them. This code regulates the internal control concerning the financial reports and thus obliges the management to continuously govern and evaluate the internal control so that it holds good quality and to annually report how the internal control is organized. Due to the scarce information that the code provides and the lack of guidelines on the practical work we found it of importance to find out how companies could do in order to describe and evaluate the internal control so that the requirements of the code are fulfilled. Purpose: The purpose of this thesis is to make a description and an analysis of Swedish companies choice of method and verification of internal control regarding the financial reports in accordance to the “Swedish code for corporate governance”. Implementation: The empirical data for this thesis has been collected by a survey, by several interviews and through the study of an organization. The survey included all companies that are required to conform to the code today and the interviews where made with representatives from four major audit firms, Kollegiet and Ekonomistyrningsverket. The study of the procedure of the company Posten has led to a greater understanding and a practical example. Result: The result of the study implies that there is no ultimate method to map out and verify the internal control. The most common way to do this is self evaluation, in addition to that there is self reporting, analysis based method and COSO. In addition to the methods the study has shown that further decisions, such as a definition of the purpose, if a consultant should be acquired and if the management accounting division should be engaged, must be made. The thesis shows that all methods can be made effective but the process should be seen from a broader perspective and considerations must be taken to company prerequisites. Furthermore, verification was one of the most important factors in the evaluation process.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i världen har lett till att många länder har infört så kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att få en bättre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen år 2005 och gällt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gälla för mindre börsnoterade bolag från och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda på hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser på införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer påverkas av den. Syfte:            Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser på införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att påverkas av regelverket. Vi har också valt att belysa vad andra insatta personer i ämnet har att säga om bolagskoden för att få en helhetsbild av ämnet.   Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod där vi har intervjuat både insatta personer på området och de berörda företagen. Under intervjuerna har den så kallade semi- strukturerade metoden använts. Fördelen är att intervjupersonen har stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt och att intervjuaren inte behöver ställa frågorna i ordning som i intervjuguiden. En litteratursökning har även gjorts för att få fram en referensram på området. Genom sökningen har relevant information hittats inom ämnet. Slutsats:       Vi har kommit fram till att företagens bolagsstyrning inte kommer påverkas något av Svensk Kod för Bolagsstyrning. Däremot kommer deras arbetsbörda att öka eftersom regelverket kräver resurser, kunskap och dokumentation.

Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande: - De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat. - Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas. - Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.