No description available.

Det övergripande syftet med studien var att kartlägga attityder och åsikter kring användningen av svenska och engelska inom engelsksundervisningen på gymnasiet. Studien bestod av två delstudier; en vars syfte var att redogöra för lärarnas åsikter och attityder till undervisningsspråket i engelskundervisningen, deras användning av svenska och engelska under engelsklektionerna samt hur de tolkade läroplanens direktiv om språkbruket. Den andra delstudien syftade till att redogöra för elevernas attityder och åsikter till bruket av undervisningsspråket samt deras uppskattade användning av svenska och engelska under lektionerna. Studierna genomfördes med hjälp av två enkätundersökningar som besvarades av 29 engelsklärare och 253 gymnasieelever vid totalt nio olika gymnasieskolor i en mellanstor stad i Sverige. Resultaten visade att lärarna och eleverna var positivt inställda till ett dominant målspråksanvändande i engelskundervisningen samt att samtal om betyg och bedömning var ett sammanhang där båda parterna ofta använde svenska. Ett annat tydligt resultat var att elever från högskoleförberedande program visade sig tala mer engelska i alla undervisningssituationer jämfört med elever från de yrkesförberedande programmen. Studien antyder att lärarna och eleverna visserligen är positivt inställda till att använda engelska så mycket som möjligt men att de inte fullt ut efterföljer denna princip i praktiken.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på. Slutligen är tidsbrist en faktor somkan påverka samarbetet mellan de lärare som arbetar med nyanlända elever. Uppsatsen avslutas meden diskussion och en allmän diskussion som ligger utanför studiens syfte och frågeställningar.

Studiens centrala syftet är att undersöka elevers upplevelse av inkludering. I intervjuer har fyra elever fått berätta om sina upplevelser av ämnet svenska som andraspråk och hur ämnet och mötet med den svenska skolan har fått dem att uppleva sig inkluderade eller exkluderade. Viktigast för studien är frågeställningen: ”Vad får eleverna att uppleva sig inkluderade”. Svaret på denna fråga sammanfattas av studiens titel: Att förstå, göra sig förstådd och bli lyssnad på. Viktigt för eleverna var också att få visa vad de var bra på. Resultatet av intervjuerna diskuteras utifrån aktuell forskning och jämförs med resultat från en avhandling av Ann-Christine Torpsten: Erbjudet och upplevt lärande i möte med svenska som andraspråk och svensk skola. Torpstens avhandling gav röst åt tre olika elever som berättade om sina upplevelser av svenska som andraspråk, ett ämne som de – i motsats till denna studies informanter – upplevde som ett åtskillnadsämne. Även om de båda studierna på ytan verkar motsäga varandra är resultaten dock entydiga: för att uppleva sig inkluderade måste eleverna känna att de förstår, blir lyssnade på och får en chans att visa vad de går för. Detta var något som framkom i båda studierna.

Sammandrag Lena Edander, 2013: Bedömaröverensstämmelse vid Nationella provet i svenska för gymnasiet kurs 1, skrivdelen I denna undersökning studeras hur hög bedömaröverensstämmelse som nås då fem av varandra oberoende bedömare betygssätter 30 elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska 1 för gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur hög bedömaröverensstämmelse som nås, men även att försöka finna svar på varför lärarnas bedömning emellanåt varierar. För att undersöka detta har lärarnas betygssättning av elevtexterna sammanställts och beräkningar av bedömaröverensstämmelsen genomförts med avseende på procentuell överensstämmelse, korrelation samt standardavvikelse. Resultaten av beräkningarna har sedan analyserats och slutsatser angående orsaker till avvikelser i betygssättningen har gjorts angående tre elevtexter där bedömningen varierar mycket. Resultatet visar att en överensstämmelse på 35 % nås mellan lärarna. Orsaker till varierad bedömning av de tre utvalda elevtexterna står att finna bland annat i olika tolkning av uppgiften samt olika tolkning av matrisens aspekter. Slutsatsen blir att lärare bör sambedöma elevtexter för att få en mer rättvis betygssättning. Det är även viktigt att bedöma flera olika typer av texter skrivna av en och samma elev för att kunna sätta ett så rättvist kursbetyg som möjligt. Nyckelord: bedömaröverensstämmelse, Nationella prov i svenska, bedömning, skrivprov

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn på betydelsen av modersmålet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i två kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt är goda kring hur värdefullt det är att ta tillvara på barnens modersmål för att främja andraspråket och för att stödja barnets självkänsla och identitet. Dock tyder resultatet på att det inte alltid är enkelt att ta tillvara på barnens modersmål. Det kan till exempel bero på att pedagogerna upplever att barnen använder sitt modersmål för att utestänga andra barn ur leken eller menar pedagogerna på att de själva måste kunna andra språk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten. Engelska tycks vara ett språk som används mer och mer i verksamheterna, pedagogerna berättar att de sjunger på engelska och att de räknar på engelska, i en av förskolorna hade de en engelsktalande pedagog som en dag i veckan pratade engelska med barnen hela dagen. Pedagogerna beskrev vikten av att vara konkret och att sätta ord på det som görs och det gäller inte bara i arbetet med barn med svenska som andraspråk utan det gäller även de barn med svenska som modersmål. Ett gott samarbete med föräldrarna lyftes fram som oerhört värdefullt och alla pedagoger utom en sa att de talat om för föräldrarna att de ska tala modersmålet med sina barn, något som en del föräldrar inte gjorde trots att de själva hade svårigheter med det svenska språket. Det visar ännu tydligare hur viktig roll vi pedagoger har i att sprida kunskaperna om modersmålets betydelse för både andraspråkets utveckling samt för barnets självkänsla och identitet.

Abstract The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors. Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan. Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse. De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete. Det står också klart att studiens intervjupersoner ofta påverkas av samma eller likande faktorer gällande användandet av IKT.

The goal an purpose of this essay is to study the diffrent points of view that Swedish priest within the Swedish Church have on the Topic of same sex marriage. I will use qualitative interview as method of choice to get answers for my questions. The results of my study reveal that same sex mariiage has been a dividing issue between the different participants. Those in favour of the church´s decision to legalize same sex marriage consider love to be the most importent reason for marriage, while those who oppose the decision consider marriage to be a holy sacrament that is not easily changed.

No description available.