Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet.

Sammanfattning Denna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans ämnen svenska och engelska. Kommunikation är en central del i alla människors liv. Det muntliga är utgångspunkten i lärandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer än skriftlig kommunikation i samhället. Skolan är en plats där människor med olika bakgrund träffas och är därför en utmärkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krävs för att respekt och förståelse för andra människor ska uppstå. Det muntliga likställs med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i ämnena svenska och engelska på gymnasiet. Hur ofta och på vilket sätt det sker är mycket upp till läraren. De tre lärarna som igår i den här studien har olika uppfattningar om muntliga aktiviteter. Alla tre ger muntlig kommunikation utrymme i undervisningen, men på olika sätt. Muntlig kommunikation uttrycks i den här studien i undervisningen genom bokpresentationer i helklass med annorlunda inslag, diskussionsseminarium i smågrupp, smågruppspresentationer och boksamtal i smågrupp. Lärarna verkar tycka att de muntliga aktiviteterna fungerar minst lika bra som de skriftliga aktiviteterna som grund för bedömning. Elevernas synsätt på bedömning är spridda. De flesta av de elever jag har intervjuat anser att en jämlik fördelning mellan det skriftliga och det muntliga i den slutgiltiga betygsättningen är vanligast. De verkar alltså, liksom lärarna, inte se något problem med muntlig kommunikation som grund för bedömning. Några av eleverna påstår dock att det finns svårigheter att reflektera djupgående i muntliga aktiviteter och att det skriftliga därför behövs som underlag för bedömningen av elevens förmåga att reflektera. Nyckelord: Muntligt, kommunikation, bedömning, gymnasieskolan, svenska, engelska.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7–9. Intervjuerna visar att lärarna inte alltid är medvetna om hur de introducerar skönlitteratur, men att de förarbetar mer än de tror. Lärarna i intervjuerna har två olika sätt att närma sig skönlitteratur med sina elever, via genrestudier och via teman som anknyter till värdegrunds- och läroplansfrågor. Den forskning som finns på området visar sig vara delad i två inriktningar, där den ena anser att skönlitteratur ska läggas in i teman och den andra anser att elever bör få lära sig skönlitteraturens mönster för att komma djupare in i texten. De intervjuade lärarnas sätt att närma sig skönlitteraturen diskuteras utifrån dessa två läsdidaktiska inriktningar.

Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi. Resultaten av undersökningen visar att arbetet innebar, förutom det rent medicinska, att delta i möten och konferenser som behandlade missionens inre angelägenheter. Fredrik var också under lång tid chef för sjukhuset och ledde då det medicinska arbetet och sjukhusets utveckling. När det var alltför hett på slätten reste man till den svenska semesterkolonin i Kodaikanal, där man vilade ut och umgicks med kollegor. Fredriks och Märthas förhållande till den indiska kulturen och de människor de kom i kontakt med var inte helt okomplicerat. Till en början var det svårt framför allt för Märtha att riktigt trivas, men med tiden ändrades hennes inställning och hon kom att känna sig hemma i Tirupattur. Fredriks syn på missionsuppdraget under alla år i tjänst var i grunden detsamma. Han ansåg att läkarmissionens uppdrag var att vittna om, att bereda en väg till och att utså en längtan efter Kristus genom att utföra barmhärtiga gärningar i Hans namn. Detta är också en förkunnelse i sig. Hos Fredrik fanns redan från början en stark längtan att gå ut som missionär. Hos Märtha växte denna längtan fram under årens lopp. Det livsval de gjorde innebar bland annat att kontakten med släkt och vänner länge var hänvisad till brev. Under några år var Fredrik och Märtha också åtskilda från sina barn. De var kvar i Sverige, bland annat för att studera, då föräldrarna reste ut till Indien för en sista period.

I denna studie har jag fått några medarbetares syn på sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant då det är en multiprofessionell värdeorganisation.  Jag beskriver de förutsätt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som präster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselära är en del av Svenska kyrkans värdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan på arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer. Uppsatsen har en hermeneutisk forskningsansats då den handlar om min tolkning av medarbetarnas arbetsmiljö i relation till deras kall. Resultatet påvisade att det finns kopplingar till ledarskapet, arbetsmiljön och dess inverkan på medarbetaren.  I diskussionen resoneras kring ledarskapets inverkan, det centrala stödet eller dess frånvaro. Egna slutsatser presenteras i diskussionen.

Studien syftar till att synliggöra sex elevers medvetenhet om bedömning i skolans vardag. I forskningsbakgrunden presenteras tidigare forskning om bedömning och hur det kan göras till en del av den pedagogiska verksamheten. Särskild uppmärksamhet riktas mot bedömning inom svenskämnet. Sex kvalitativa elevintervjuer i årskurs fyra utgör det empiriska materialet. Analysen av dessa visar att eleverna är medvetna om att det förekommer viss bedömning men de har dock svårt för att se sambandet mellan bedömning, undervisning och sin egen kunskapsutveckling.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka på vilket sätt ordet kultur förändrats i en jämförelse mellan Svenska akademiens ordbok och Svenska akademiens ordlista 1998. I undersökningen har det endast ägnats intresse åt efterleden i orden. Efterleden från SAOB har jämförts med efterleden i SAOL 98. Efter en sortering i semantiska fält har det i arbetet konstaterats att ordet kultur förändrats från betydelsen ’odling’ mot ’bildning’.

Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige påverkas av det som försiggår i omvärlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras är världskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrågan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrågor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat är att SMU i Borlänge påverkas väldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i Borlänge är förhållande vis lika från år till år. Den största förändringen är att församlingen tappar en stor del av sina medlemmar. Minskningen av medlemsantalet är större än motsvarande minskning inom SMF i Borlänge och SMF nationellt. Förutom medlemsminskningen framförs ett krav på ökade bibelstudier och andra aktiviteter av andlig natur 1942. Orsaken till detta krav är svår att fastställa men det finns anledning att tro att samtliga undersökningspunkter kan har varit bidragande faktorer. Troligtvis har debatten om ungdomens moraliska förfall och sekulariseringen varit de mest betydelsefulla faktorerna.

Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar.

No description available.