ABSTRACT Internet use in Sweden is among the highest in Europe. The increased availability and use of the Internet has changed people's behavior patterns. This, in turn, has made many companies choose to offer their products and services online. This means that there is less personal contact and that customer relations can be described as having gone from face-to-face to face-to-screen. Swedish banks have come a long way in terms of adapting its operations to customers’ demand in a global environment that is digitizing at a rapid pace. Today, banks offer most of their banking services via the Internet, which can be performed through digital channels such as computers, tablets or mobile phones. Current reports show that more people are willing to switch banks compared to last year and that customers perceive it as being difficult to get their needs met with just one kind of banking relationship. At the same time, it costs more for banks to attract new customers than to retain current ones, and a primary assumption behind most loyalty initiatives is that loyalty leads to increased profitability. The purpose of this study is therefore to investigate how Swedish banks are working with the factors that according to previous studies are the basis for achieving loyal private customers as well as for the factors of relevance to achieving loyal retail customers through digital channels. This qualitative study has a deductive approach with elements of induction. This is the case as theory used has first been examined by us in order to create a broader approach to knowledge. This has consequently laid the foundation for our empirical survey that is based on semi-structured interviews with Sweden's major banks. The main theories used in this study are from earlier research dealing with factors contributing to customer loyalty. By virtue of this, together with the empirical data relayed by the respondents, we have been able to evaluate the factors that affect customer loyalty through digital channels in the Swedish banks. The results show that the factors, which form the basis for achieving loyal customers through digital channels are: Customer Satisfaction, Communication, Trust, Commitment, Complaint Handling and Quality of Service. It has been shown that the banks' challenge is to solve the issue of customer encounters in the absence of face-to- face interaction. Our study demonstrates that this can be remedied by offering customers online consulting instead. To be more relevant in the customer's world, banks should also offer their customers the opportunity to receive targeted messages. Social media has proven to be of great importance in terms of two-way communication between bank and customer. Negative information disseminated through social media should be addressed by trained personnel in order to avoid the spreading of negative rumors about the bank itself. This particular channel has also proved to be a good one for managing feedback. By being open to this approach to social media, banks can get rapid feedback and thus ensure that customer expectations are being met.

Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i läshastighet med hjälp utav ett färgat filter (overlay) framför en text. Det undersöktes också om det var någon skillnad i ändringen av läshastighet mellan två olika åldersgrupper, en där deltagarna var över 18 år och en grupp där deltagarna var under 18 år gamla. Metod: Studien bestod av ett antal kliniska tester, klarade deltagarna normalvärdena för dessa tester fick de läsa ett lästest i en minut där antalet ord istället räknades och antecknades. Ett overlay valdes sedan och deltagaren läste då ett andra test i en minut där det också räknades ord och antecknades för att se om det fanns någon skillnad mellan läsningarna. Färgen och vilken sida på overlayet som valdes antecknades. Resultat: En signifikant skillnad mellan att läsa med och utan overlay fanns (p < 0,001). I de båda åldersgrupperna skedde en ökning av läshastighastigheten med hjälp utav ett overlay. Ökningen i den yngre åldersgruppen var 7,3 % med hjälp av overlay och i gruppen där deltagarna var över 18 år var förbättringen 6,1 %. I de båda grupperna fanns det också ett fåtal deltagare som läste saktare med overlay. Slutsats: Överlag visar detta att overlays kan hjälpa till att öka läshastigheten både hos barn och vuxna. Valet av färg på overlays skiljde sig åt mellan grupperna. / The aim of this study was to investigate if there was any difference in the reading speed with a coloured overlay when it was used on top of the text of a newly developed swedish reading test. The study also investigated if there were any differences in the change of reading speed between two different age groups. The study consisted of a number of clinical tests, the tests were visual aquity assessment for near and distance, colour vision and stereopsis. If the participants managed the normal values for these tests they were allowed to read a swedish reading test out loud three times for one minute each. The first time was for learning the structure of the reading test, the second time was read without overlay and the third time was read with an overlay. In the last two times the number of words were counted and noted. There was a significant difference in the reading speed with and without overlay (p < 0.001). In both the age groups there was an increase in reading speed when the overlay was used. The increase was 7.3 % with overlay in the younger age group and in the group where the participants were over 18 years old, the increase was 6.1 %. In both of the groups there was a small number of people whose reading speed was reduced when using an overlay. Overall this study shows that overlays can increase the reading speed in both children and adults. The chosen colour on the overlay differed between the two groups.

Syftet med denna uppsats är att studera elevers tvåspråkiga användning i skolmiljö, hemmiljö och tillsammans med vänner. 41 elever i årskurserna 4-9 har fyllt i en enkät som behandlar ämnet tvåspråkighet. Dessa elever går i en tvåspråkig skola och utifrån deras svar har jag försökt att ta reda på i vilka sammanhang eleverna talar respektive språk samt om det finns någon skillnad på pojkars respektive flickors val av språk beroende på situationen. Fyra informanter har intervjuats, som en uppföljning av enkäten. Resultaten visar att majoriteten av informanterna vill tala svenska i de flesta situationer. Undantaget är med föräldrar, där de flesta informanter talar finska. Finska var det språk de flesta informanter lärde sig först och de flesta lärde sig även att läsa och skriva på finska. Fler flickor än pojkar talar svenska tillsammans med kompisar både i och utanför skolan. I klassrummet vill fler flickor än pojkar tala svenska. Hälften av informanterna känner sig mest bekväma med att använda svenska.

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ”Furierna från Borås”, ”När döden kom till Bodskär”, ”Leka med Liam” och ”Tre veckor av lycka”. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning. Analysen visar att naturen och de icke-mänskliga varelserna skildras som ett hot mot människorna. Naturskildringen ansluter till tropen vildmark, där naturen är skrämmande och ogästvänlig. Kvinnorna knyts närmare naturen och de framställs som ett hot mot männen. Detta kan dock ses som ett sätt att ge naturen och kvinnorna rollen av aktivt subjekt snarare än passiva objekt.

The purpose of this qualitative study is to understand and examine the problem and reason why second language pupils have difficulties reaching the goals of the curriculum in “Swedish as a second language”. The study is based on interviews with two second language teachers and Vygotskijs and Antonovskys theories. The interviews with teachers gave a broader view on why these difficulties exist and what consequences might occur. This analysis shows that there can be different reasons as to why pupils can not reach the goals in their second language that are set for them. The reasons can be various because a majority of these pupils escaped to Sweden as refugees and they carry with them very different backgrounds and experiences. Factors such as pupil´s health, interrupted native language, lack of understanding in the second language and social- and cultural differences play an important role in second language acquisition. Another significant factor and part in this writing is the classroom teaching and how the teacher conducts the lessons taking pupils’ backgrounds, conditions and capabilities into consideration. This study also observes similarities and dissimilarities in second language learning that includes pupils with different native languages learning Swedish as a second language. In all the study shows that teachers do not teach, base or plan their education through scientific methods. The teachers explained that they work in a concrete way with second language learners that have recently been introduced to the Swedish language because that, according to them, is the best and most helpful way for these children to learn the Swedish language. The study also showed that the teachers have a huge role as educators because besides the knowledge in Swedish and other subjects the educators also have to teach them social skills. In addition to that they also need to have the ability to know the pupils individually to know when the pupil is open, calm and mindset for learning or when the pupil is absentminded and needs just to be calm and do something where concentration is not needed.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostråd för att främja en hälsosam kosthållning. Kostråden innefattar rekommendationer gällande frukt och grönt, fullkorn, nyckelhålsmärkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare undersökningar tyder på att kostråden inte följs i tillräcklig utsträckning. Syfte Studiens syfte var att undersöka vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostråd. Ytterligare syften var att undersöka olika faktorers samband med kännedom, attityder och upplevd följsamhet till kostråden samt förtroendet för SLV. Metod Via Facebook utlystes en nätbaserad enkätstudie innehållande frågor om kännedom, upplevd följsamhet och attityder till kostråden. Insamlade data bearbetades i SPSS 22.0. Independent samples median test samt Chi-2 test användes vid analys. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat I studien deltog 159 individer (113 kvinnor, 46 män). Kännedomen om kostråden var god förutom beträffande kostrådet om olja och flytande margarin som endast 48% kände till sedan tidigare. Den upplevda följsamheten var störst till kostråden om fullkorn respektive olja och flytande margarin. Kostrådet om olja och flytande margarin ansågs även vara lättast att följa. Attityderna till kostråden gällande frukt och grönt, fullkorn samt fisk var mer positiva än till övriga kostråd. Kostrådet gällande nyckelhålsmärkningen ansågs vara mindre hälsosamt, mindre modernt, svårare att förstå, svårare att följa och hade lägst tilltro. De som följde Low Carbohydrate High Fat-dieten (n=11) hade lägre upplevd följsamhet (p=0.011) och tilltro (p=0.023) till nyckelhålsmärkningen samt lägre tilltro till kostrådet angående frukt och grönt (p=0.008). Av deltagarna angav 45% ett högt förtroende för SLV. Slutsats Kostråden, främst angående nyckelhålsmärkningen respektive olja och flytande margarin, kan behöva modifieras eller marknadsföras bättre för att i större utsträckning nå ut till befolkningen och på så sätt förebygga kostrelaterade sjukdomar. / Background The Swedish National Food Agency (SNFA) has developed five dietary guidelines to promote healthy eating. The guidelines include recommendations for fruit and vegetables, whole-grain, the Keyhole, fish, oil and liquid margarine. Previous studies indicate that the guidelines are not followed adequately. Objective The aim of this study was to examine adult’s knowledge, perceived adherence and attitudes towards the SNFAs five dietary guidelines. Additional aims were to examine various factors related to knowledge, attitudes and perceived adherence towards the guidelines and adult’s confidence in SNFA. Method Via Facebook, a web-based questionnaire survey was announced containing questions about knowledge, perceived adherence and attitudes towards the guidelines. Collected data was processed in SPSS 22.0. Independent samples median test and Chi-2 test were used for analysis. The significance level was set at p<0.05. Results A total of 159 subjects participated in the study (113 women, 46 men). Knowledge of the dietary guidelines was good except regarding oil and liquid margarine which only 48% knew since before. The perceived adherence was highest for the dietary guidelines on whole-grain, oil and liquid margarine. The guideline concerning oil and liquid margarine was also considered the easiest to follow. Attitudes towards the guidelines regarding fruit, vegetables, whole-grain and fish were more positive compared to the other guidelines. The Keyhole was considered less healthy, less modern, more difficult to understand and follow, and the least trustworthy. Those who followed the Low Carbohydrate High Fat-diet (n=11) had lower perceived adherence (p=0.011) and confidence (p=0.023) towards the Keyhole and a lower trust towards the guideline regarding fruit and vegetables (p=0.008). Of the participants, 45% indicated a high confidence in the SNFA. Conclusion The dietary guidelines, mainly concerning the Keyhole and oil and liquid margarine, may need to be modified or better marketed to reach the population in a wider extent and thus prevent diet-related diseases.

Jag har i denna uppsats undersökt hur anställda inom Svenska kyrkans gudsbilder står i förhållande till de gudsbilder som går att utläsa i Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt i Kyrkoordningen för Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad på och inspirerad av Jan Trost. För att studien skulle falla inom ramarna för uppsatsens omfång gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans bekännelseskrifter som jag baserade på vilken relevans skriften har för anställda och medlemmar inom organisationen. Jag ville att det skulle vara skrifter som dels har hög igenkänningsfaktor och dels har ett historiskt arv som väger tungt. I mitt val av informanter satte jag kriteriet att det skulle vara anställda som ansvarar för undervisning, förkunnelse och mission i församlingarna och därmed är de som i huvudsak möter medlemmarna i samtal om Gud. Som stöd i min tolkning av vilka gudsbilder som bekännelseskrifterna samt kyrkoordningen ger uttryck för använde jag mig av ett antal skrifter ur en skriftserie om Svenska kyrkans bekännelsefråga som på olika sätt beskriver, tolkar och resonerar kring de texter som jag själv valt att studera. I min analys av Svenska kyrkans gudsbilder utifrån valda bekännelsedokument har jag kommit fram till att dokumenten sällan använder sig av samma beskrivande ord. De dokument som gör detta mest frekvent är den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen. Det har dock inte varit ett hinder i min analys att dokumenten i stort saknar gemensamma nämnare. Då beskrivningarna inte motsätter sig varandra har det snarare givit de uttolkade gudsbilderna så väl djup som bredd. Jag fann i min analys att Svenska kyrkan tror på en Gud som är treenig. Jag konstaterade också att den treenige guden är skapare, försonare och livgivare, något jag valt att kalla för ”grundläggande föreställningar”, d.v.s. de föreställningar som i någon mån går igen i flera av dokumenten som jag analyserat. Vidare har jag konstaterat att Svenska kyrkan också representerar en mängd sekundära föreställningar som jag menar fungerar som komplement till grundföreställningarna. I analysen av mina informanters svar konstaterade jag att de delar Svenska kyrkans grundföreställningar om Guds treenighet och treenighetens egenskaper. Gällande <img src="file:///page37image22176" /> informanternas sekundära föreställningar så skiljde de sig i språkbruk från Svenska kyrkans gudsbilder, men jag såg ändå att det fanns många gemensamma nämnare, även om det också fanns viss diskrepans. I denna del av analysen återkopplade jag till språkets begränsningar och utmaningar. Dels uppstår problematik när jag tolkar informanternas svar eftersom vi har olika referensramar i förhållande till de begrepp vi använder, d.v.s. när jag talar om Gud så föreställer jag mig de egenskaper jag kopplar till Gud, medan informanten kan föreställa sig andra egenskaper än jag. Dels uppstår problematik att med begränsade medel, så som språket, försöka förklara och beskriva en Gud som de flesta informanterna upplever som obegränsad. Som jag redogjorde för i kapitel 1.6 har jag genomgående i min studie tvingats förhålla mig till just språkets begränsningar i förhållande till föreställningarna om Gud och konstaterade inledningsvis att så väl informanter som andra forskare på många olika sätt sätter ord på och förklarar denna problematik att tala om någon/ något som man uppfattar som obegränsat när språket och man själv är begränsad. Jag konstaterade också att informanternas gudsbilder står i viss diskrepans med Svenska kyrkans gudsbilder, men att denna framför allt ligger på individuell nivå. Den enda gemensamma diskrepans som jag fann i min analys var att informanterna inte ger uttryck för att dela Svenska kyrkans uppfattning att Gud är så väl ett offer som en domare. Min inledande hypotes och föreställning, att det skulle finnas diskrepans mellan personliga gudsbilder och de gudsbilder som organisationen i ovan nämnda skrifter representerar visade sig vara delvis riktig, men inte i den utsträckning som jag hade förväntat mig. Det jag ändå konstaterat är att det i denna studie är pedagogernas gudsbilder som i största utsträckning skiljer sig från Svenska kyrkans gudsbilder men att det finns vissa skillnader även i prästernas och diakonernas gudsbilder. Det jag också har kommit fram till är att skillnaderna framför allt ligger i med vilka ord man beskriver Guds olika egenskaper och i att vissa egenskaper utelämnas.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur individer med muslimsk tro ser på sin egen livssituation i det svenska samhället, utifrån religionsutövning, familj, synen på heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förståelse för informanternas situation i det svenska samhället. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som är aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. Då studien ämnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet. I analysavsnittet framkommer att informanterna upplevde ett visst utanförskap och att islam som religion ofta missförstås i det svenska samhället. Vidare framkom även att det finns tydliga motsättningar mellan muslimska normer och svenska sekulariserade normer och att det ofta är i dessa situationer som informanterna anser sig ifrågasatta. / The aim of this essay is to show how individuals with Muslim belief see their own life situations in the Swedish society. Another aim is to illustrate how these individuals reason about their life according to family, religion, honor, control and personal responsibility. In the chapter regarding previous research factors such as "Islam in Sweden" and islamophobia are illustrated to be able to further understand the informants situation and point of view in the Swedish society. The empirical material of the study has been collected by qualitative interviews with in total thirteen individuals who are active in, and frequently visit Muslim communities. The material has been collected via group-interviews. Since this study aims to illuminate the individuals own opinions, sections such as method and theory have been deeply rooted in the phenomenological perspective. The results show that informants felt excluded and that the Swedish community often misunderstod Islam as a religion. The results also indicate the obvious oppositions between "Muslim values" and Swedish secularized values. The study also confirms that these types of situations are when the informants felt the most questioned.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk.