Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt. I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv. I uppsatsen undersöks också om det finns ett intresse för kyrkan som organisation att se kyrkobyggnaden som ett turistiskt besöksmål. Uppsatsen har ett förståelseinriktat syfte, i vilken det tydliggörs vad kyrkan (församlingarna) på Gotland har för inställning till kyrkobyggnaden som en turistattraktion. Ett ytterligare syfte är att beskriva hur kyrkobyggnaden brukas i turismsyften. Forskningsfrågorna i denna uppsats lyder: Hur ställer sig kyrkan (församlingen) till att betrakta kyrkobyggnaderna som en turistprodukt- och attraktion? Och hur används de medeltida kyrkobyggnaderna som en kulturarvsplats i turismsammanhang? För att öka förståelsen för det som studeras används kvalitativa metodologiska tekniker, där intervjuer har genomförts med fyra församlingar (Havdhem, Östergarn, Dalhem och Fårö) som har sammanställts i form av deskriptiva studier som beskriver hur respektive församling använder sina kyrkobyggnader och hur de brukas av turister. För att komplettera intervjuerna användes enkäter som skickades till alla församlingar på Gotland. Detta gjordes för att få en helhetsbild över vad kyrkorna (församlingarna) på Gotland anser om kyrkobyggnaden som en turistisk produkt och attraktion. Undersökningen har visat att kyrkan i första hand uppfattar kyrkobyggnaderna som en levande gudstjänstlokal, där kyrkorummet är andligt och gudomligt som alla kan ha tillgång till för att använda det som ett stilla rum. I andra hand betraktar kyrkan kyrkobyggnaderna som en viktig kulturbyggnad för turism. Kyrkan vill helst inte betrakta kyrkobyggnaden som en produkt och de menar att kyrkorna inte är någon handelsvara. Däremot anser kyrkan att kyrkobyggnaden kan uppfylla ett mänskligt behov vilket gör kyrkobyggnaden till en produkt som kan konsumeras eller användas för egen nytta. Undersökningen visar också att det inte går att tjäna något ekonomiskt på kyrkobyggnaderna. Församlingarna marknadsför inte sina kyrkor som turistprodukter och församlingarna tjänar inte pengar på sina kyrkobyggnader, utan det är genom verksamheten som bedrivs i församlingen. Några av församlingarna på Gotland bedriver en turistverksamhet idag, där man till exempel arrangerar speciella aktiviteter, som temagudstjänster för turister eller guidningar i kyrkorna. Turism som innefattar kyrkor uppfattas som något nödvändigt och positivt för kyrkan, i form av att kyrkorna uppmärksammas mer och turismen bidrar också till det allmänna intresset för att ta tillvara på kyrkorna. Samtidigt handlar det för kyrkan om att värna om sina kyrkobyggnader så att kyrkorna inte enbart används som föremål för turistbesök.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005. / S. 171-180: Bibliografi.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Akademisk avhandling--Litteraturvetenskap--Uppsala, 1982. / Bibliogr. p. 226-240. Index.

<p>Språk är en del av den undervisning som alla elever får under sin tid i skolan. För att elever ska kunna lära sig ett andra språk utöver det modersmål eleven har krävs det att läraren kan, genom kunskap om och val av strategier och modeller, hjälpa till med inlärningen. Det är hur läraren kan hjälpa sina elever att uppnå bästa möjliga resultat i sin inlärning av sitt andraspråk som arbetet behandlar. Detta arbete tar sin utgångspunkt från ett lärarperspektiv, d.v.s. hur en lärare ser på hur de bäst kan hjälpa sina elevers andraspråksinlärning. Det finns en stor mängd modeller att använda sig av och en rad olika teoretiska perspektiv att luta sig mot för att kunna utforma en konstruktiv undervisningen. Under detta arbetets gång intervjuades fem lärare från tre olika sorters verksamhet inom skolan. Arbetet tar fasta på vikten av att L2 används i inlärningsmiljön, d.v.s. att för att elever ska kunna lära sig språket måste de bli utsatta för språket. Det påpekar att inte låta läromedlet styra undervisningen allt för mycket utan använda detta som antingen inspiration eller använda det i kombination med egna övningar. Andraspråksinlärning kan påbörjas redan i de tidigaste åren i skolan, dock att läraren bedriver denna undervisning muntligt. </p>

<p>Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.</p>

Doktorsavhandling--Department of History--Uppsala University--Uppsala, 1989. / Résumé en anglais.

Studien är gjord med syftetatt undersöka hur lärare som har fått in fler digitala verktyg i klassrummet de senaste åren förhåller sig till den ökade digitaliseringen samt hur denna påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser i skolan. Utifrån syftet valdes följande tre forskningsfrågor ut: (1) Vilka media literacy-kompetenser arbetar lärare med i skolans undervisning? (2) På vilka sätt arbetar lärarna för att utveckla elevers media literacy-kompetenser? (3) Hur upplever lärare att tillgång till digitala verktyg påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser? Studien har det sociokulturella perspektivet om lärande och pragmatismen som grund. Studien är en kvalitativ studie utförd genom fokusgruppsintervjuer med totalt åtta lärare på två skolor. Resultaten visar att lärarna undervisar om alla de sex media literacy-kompetenserna som är riktade mot elever och att de undervisar om media literacy-kompetenserna i alla ämnen. Resultaten visar också att lärarnas undervisning ofta tar en utgångspunkt i undervisningstillfällen om källkritik men att lärarna ofta får undervisa om media literacy-kompetenser utanför den planerade undervisningen när eleverna ställer frågor som rör elevernas ”liv på Internet”. Resultaten visar även att lärarna anser att de digitala verktygen kan göra elevernas lärande mer lustfyllt. Resultaten visar också att lärarna känner en viss osäkerhet om hur de ska använda de digitala verktygens hård- och mjukvara och om att inte ha fått tillräckligt med utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenser. Slutsatsen av den här studien är att det behövs kontinuerlig utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenserna för lärarna för att både undervisa eleverna efter deras egna erfarenheter och för att skapa ett intresse för media literacy hos eleverna och en förmåga att hantera förändringar. / This study is done with the purpose to examine how teachers that in recent year have got more digital tools in the classroom relate to the increased digitalization and how this effect the teaching of media literacy skills in school. From this purpose three questions have been chosen: 1) Which media literacy skills are taught by teachers in school? (2) How do teachers work to develop students’ media literacy skills? (3) How do teachers experience that access to digital tools affect the teaching of media literacy skills? The study is grounded in the social cultural theory of learning and pragmatism. This study is a qualitative study that is done with focus group interviews. The results show that teachers teach about all the six media literacy skills that is directed to students and that the teachers teach about media literacy skills in all the schools subjects. The results also show that teachers often outsets from criticism of the sources in their teaching but also that the teachers often must teach impromptu when the students ask questions about the students “life on the Internet”. The results also show that teacher believes that digital tools can make the students’ learning more joyful. The results’ also show the teachers feels a bit insecure about how they should use the digital tools hard and software and about the feeling that they have not got enough education that can be related to media literacy skills. The conclusion of this study is that a continuous education that can be related to media literacy competences is important for the teachers so that teachers can use the students’ experiences in class and to create a student interest in media literacy and an ability to handle changes.