Syftet med undersökningen är att granska motiven för, samt beskriva och utvärdera delar av det organiserade läsprojekt som sedan år 2000 pågår i arbetsenhet 4 på Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgångspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benämns som observation. Observation ska här förstås som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som använts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att få reda på vad elever och lärare tycker om litteraturläsning på schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa är fyra undervisande lärare i arbetslag 4 på Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i årskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda läsningen i arbetsenhet 4, under de sex år som den har pågått, har funnit sin form och läspassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan är inte projektet befriat från konflikter. Läsprojektet har successivt förändrats från att i början ha varit präglat av ett mer instrumentellt tänkande till att idag mest handla om elevernas upplevelse vid läsning eller om man så vill, en förskjutning från nytta till nöje. Undersökningens slutsats är att projektet ska ges mer tid att finna sin form och att det ska skötas av behöriga svensklärare. Idag bearbetas inte elevernas läsning med vare sig boksamtal eller kontinuerliga läsloggar. I fortsättningen är det önskvärt att läsprojektet kommer att knytas till didaktik som teori om skolans bildningsinnehåll (klassisk humanistisk bildningsteoretisk didaktik).

I de nuvarande styrdokumenten för svenskämnet på gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sägs i ämnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stärka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten är allt tal om identitet försvunnet.Syftet med den här uppsatsen är att genomföra en värderande analys av denna förändring. Jag försöker svara på frågan om förändringen är till det bättre eller sämre. Som metod använder jag mig av argumentationsanalys. Den teoretiska bakgrunden utgörs av den debatt om erkännandets politik som på senare år förts inom samhällsfilosofin.Min analys ger som resultat att det finns starka argument mot att ägna svenskundervisningen åt stärkandet av den personliga och kulturella identiteten. Min slutsats blir således att förändringen i styrdokumenten i detta fall har varit till det bättre.

Skolan styrs av styrdokument vilka alla lärare måste anpassa sin undervisning efter. I dessa finns emellertid ett tolkningsutrymme, och syftet med denna studie är att klarlägga hur ett antal lärare i svenska tolkar och arbetar med ett av målen från kursplanen i detta ämne. Genom att belysa hur en liten del av det regelverk som omger skolan kan tolkas kan förståelsen för vad det innebär att arbeta efter nationellt ställda mål och kriterier öka. För att åstadkomma detta intervjuades fem lärare, alla från samma skola, angående deras syn på uppnåendemålet att kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka. Resultatet av intervjuerna visar på en viss spridning i hur målet uppfattas då alla lärare exempelvis inte menade att målet i sig innebar något krav på läsning. Den spännvidd som syns i hur lärarna tolkar detta mål väcker frågan kring vad en likvärdig skola innebär.

En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver sitt arbete med återkoppling på elevtexter i svenskämnet. Syftet med den här studien är att få mer kunskap om hur lärare behöriga att undervisa i grundskolans år 4–6 arbetar med och resonerar kring den återkoppling de ger elever när de bedömer deras texter i svenskämnet. Slutsatsen är att lärarna främst beskriver att de arbetar med återkoppling på en självreglerande nivå genom att ge eleverna olika strategier att självbedöma sitt arbete med att skriva texter. Återkoppling på processnivå beskrivs minst frekvent under lärarnas utsagor. Detta kan förklaras med att återkoppling på processnivå möjligtvis sker mer frekvent under observationer av lärares återkoppling i ett klassrum.

This essay studies trends from earlier inflows of refugee women to Sweden. The study uses aggregated data to conduct the trends, with help of earlier studies and theories. The aim is to give an insight into what to expect from future inflows of refugee women into the Swedish labour market. The study looks at women’s employment integration in the Swedish labour market.  The results show that women have a harder time becoming employed compared to men. Women tend to take a larger burden of childcare and household work and decide to stay outside of the labour market. Which leads to a lower employment rate at a younger age. Over time the employment gap between men and women decreases. One explanation is that the children become older, and time frees up for women to start working. It also shows in line with theories and earlier studies that the employment rates for refugees increase over time. When refugees have lived in the host country they accumulate host country-specific human capital. The study finds three important factors. Human capital with a focus on Swedish human capital is of most importance. Education is important since Sweden is moving towards the service sector. This means that higher education increases the probability of gaining employment

Kooperativt lärande är en arbetsform där samarbetet mellan elever står i fokus, vilket bland annat innebär att eleverna stöttar och uppmuntrar varandra till lärande och tar ansvar för varandras lärande. Det är ett gemensamt lärande som ska utveckla kunskapsmässiga och sociala förmågor där läraren strukturerar och organiserar hur interaktionen ska fullbordas.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om vad kooperativt lärande har för effekt på elevers inlärning i svenskundervisningen och vilka faktorer som är framgångsrika och utmanande med arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar som beskrivs med det. En kvalitativ innehållsanalys är utförd där intervjuer har genomförts med fyra lågstadielärare. Resultatet visar att kooperativt lärande utvecklar elevernas samarbetsförmågor, stärker dem i att framföra åsikter samt främjar språkutvecklingen. Eleverna utvecklar även ett ansvar för sin egen inlärning och klasskamraternas, när arbetssättet bygger på ett gemensamt lärande med den sociokulturella teorin som grund. De utmaningar som framhävs är när eleverna har samarbetssvårigheter och när par- och gruppindelningar blir för ojämna. Kooperativt lärande används genomgående i undervisningen då man anser att detta arbetssätt utvecklar elevernas förmågor bland annat genom ökat ansvar, delaktighet, utvecklande av samarbetsförmågor och förhöjd elevaktivitet. Lärarens viktiga roll i det kooperativa klassrummet är även något som visar sig spela en avgörande roll för om arbetssättet är framgångsrikt eller inte.

Bakgrund: I kursplanen för grundskolan står det på flera platser att eleven ska utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom skrift. De förväntas skriva olika typer av texter i varierande omfattning och de har genom skolan tillgång till skoldatorer samt papper och penna som skrivverktyg. Denna studie ser närmare på hur ungdomarna förhåller sig till olika skrivverktyg. Syfte: På grund av den omställning som skett i samhället med flera olika skrivverktyg söker jag med denna undersökning få förståelse för hur ungdomarna själva väljer och hur de motiverar sina val. Metod: Det är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av semistrukturerade elevintervjuer där 30 elever i årskurs 7-9 deltog. Eleverna intervjuades enskilt och intervjuerna utgick ifrån en intervjumall med 11 frågor. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan i Excel. Resultat: Studiens resultat visar att mobil och dator är situationsberoende medan papper och penna används av ungdomarna för att komma ihåg och lära bättre. När det gäller långa texter så väljer de flesta helst dator och kortare texter oftast skrivs med mobil.

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar förmågan att läsa en text och samtidigt förstå den. Det är en central förmåga, både i skol- och undervisningssammanhang men också inom vardagliga och yrkesmässiga kontexter. Att kunna tolka och förstå skriven text är en grundläggande förutsättning för att vara en del av det moderna samhället där texter förekommer kontinuerligt i olika utsträckning och sammanhang.  Föreliggande kunskapsöversikt syftar till att undersöka vad forskning framställer om läsförståelseutveckling inom svenskämnet för årskurs 3–6, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelseutveckling. För att uppfylla syftet med översikten är två frågeställningar formulerade. Vad kännetecknar forskning om läsförståelseutveckling inom ramen för svenskämnet i årskurs 3–6? Vilka faktorer fastslår forskningen kan påverka elevers läsförståelseutveckling?  För att besvara översiktens frågeställningar har ett urval av nio artiklar och en avhandling samlats in genom en systematisk litteratursökning i olika databaser. Urvalsprocessen genomfördes stegvis med noggrant utvalda urvalskriterier för att möta översiktens syfte. Forskningen, som behandlar empiriskt material, har kartlagts utifrån dess respektive syften, metoder och resultat och därefter analyserats baserat på vilken frågeställning de besvarar.  Forskningen som inkluderats i översikten påvisar att läsförståelseutveckling bland elever i årskurs 3–6, är beroende av en kompetent lärare som använder adekvat undervisningsmetodik inom läsförståelse. Därtill visar forskningen att elevers läsförståelseförmåga kan påverkas av flera olika faktorer, däribland socioekonomisk bakgrund, förkunskaper, första respektive andraspråk, tidiga läsinsatser och genus.

Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.

<p>Validerat; 20101221 (root)</p>