I föreliggande arbete undersöks elevtexter från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3. Syftet är att jämföra första- och andraspråkselevers skriftspråk. De frågor jag har ställt mig är vilka likheter och skillnader det finns mellan första- och andraspråkselevers, och mellan flickors och pojkars, texter när det gäller språkliga drag och hur elevernas texter förhåller sig till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. Den metod som har använts för att få svar på frågeställningarna är kvantitativ textanalys. Resultatet i denna studie tyder på att andraspråkselever inte når upp till den språkliga nivå förstaspråkselever befinner sig på, då de skriver kortare texter och har fler stav- och skrivfel än förstaspråkselever. Andraspråkselever har en högre ordmedellängd än förstaspråkselever, medan ordklassanvändningen kan sättas mer i samband med kön än med ämne. En annan skillnad könen emellan är att flickor skriver längre texter än pojkar. Totalt sett når elevgrupperna väl upp till det nationella provets skriftspråkliga kravnivåer. / 2010ht4659

Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen? Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs. Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen. Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år. Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.

The purpose of this study is to investigate how two elementary schools work with Swedish and Swedish as a second language through four teachers thoughts and perceptions. My issues are: How do the teachers perceive the Swedish classes in the school, and how do they perceive that they are conducting it? Which examples of material for teaching do the teachers show me and how do they use it in each school? Do the work with Swedish and Swedish as a second language in the multi-ethnic school and the more mono-ethnic school differ according to how the teachers perceive they are conducting it? Do the teachers think that the equivalent education that is part of the curriculums values and mission always is maintained and why/why not? My study is performed from a sociocultural perspective. My conclusions are that the teachers from the multi-ethnic school are more aware of how to work with Swedish or Swedish as a second language regardless of the students ethnic or national origins. Some aspects of how the teachers work with Swedish are equal with each others, but there are differences to. The teachers do not think that the education always is equivalent.

<p>This thesis work involves a quantitative study concerning secondary school students' understanding of older Swedish words in the lyrics in the Lucia song written by Elmfors way back in 1919th. The text has some old words and phrases that today's high school students do not really understand. The study includes surveys of two different classes in high school, a theoretical and a practical program. In some cases students can understand words by the context, but previous research shows results in general weakness in students' existing vocabulary. According to previous research, this is due, inter alia, that young people read and write less today.</p><p>The results of all students are totally 38%, where the theoretical program has a slightly higher performance. Very few pupils on the Media Program have a somewhat understanding of what each word means and it is clear that many students in this class have little understanding of old words. The result shows that girls in the Media Program has a notably better word comprehension than boys in the Media Program, while boys in the Society is distinguished by markedly higher word comprehension of specific words.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Författare: Annelie Johansson</p><p>År: Vt 2006</p><p>Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.</p><p>Ort, Universitet: Växjö, Växjö Universitet</p><p>Sidor: (56)</p><p>Innehåll:</p><p>I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld. Lösningar av denna uppgiftstyp kan därför i viss mån fungera som en indikator för vilken diskursiv skrivkompetens eleverna har uppnått.</p><p>De åtta elevtexter som analyseras är hämtade från ett arkiv vid den nationella provgruppen i Uppsala. Genom textanalyser och jämförelser av elevernas diskursiva, kritisk-analytiska och operationella kompetens fås resultatet att skrivkompetensen naturligtvis skiljer sig åt från per-son till person men att också vissa tendenser till likheter och skillnader finns mellan olika program och betygsnivåer. Sett till diskursiv kompetens finns en viss tendens att BF-elevernas texter har mer berättande och recenserande inslag, medan SP-eleverna har en högre skrift-språklig komplexitet och lösningarna där i högre grad är att betrakta som egentexter. Avskrift av provets stimulanstexter finns bland de undersökta eleverna på båda programtyper på G-nivå, men på VG-nivå uteslutande hos BF-elever. Ur en kritisk-analytisk synvinkel kan inte några säkra slutsatser dras om skillnader mellan programtypernas elever. Men elevernas kri-tisk-analytiska förmåga torde ännu inte vara tillräcklig för högre studier, men den är accepta-bel med utgångspunkt i uppgiftsinstruktionen. Operationellt är likheterna större än skillnader-na dock med en tendens att SP-eleverna har en något mer formell skriftspråklig och informa-tionstät stil än BF-eleverna.</p><p>Nyckelord: Skrivkompetens, gymnasieskolan, yrkes- och studieförberedande program natio-nella prov i svenska.</p>

Thèse Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Résumé en anglais: The art of becoming and remaining popular : strategy and change in the Church of Sweden and the IOGT's engagement in the public sphere, 1880-1945.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse. Resultatet av analysen visar att det finns både kausalitet och röst i alla fyra texter, valet av provtexter kan därför sägas underlätta för andraspråkselever.

Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.

We travel more to day than we have ever done before and there is an abundance of destinations to choose from. All -destinations have vantages and disadvantages and the things that are favourable for one traveller can be the opposite for another. So the questions are, why do we have different opinions about the same destination and what is it that makes us choose one destination before another? The purpose with this thesis is to investigate if the demographic factor age has an influence on the Swedish traveller’s opinion about winter destinations. The thesis also investigates if there is a link between the traveller’s demography and their opinion of a destination. As an example the authors decide to make a comparison between the Alps and the Swedish mountains The thesis is built on two primary source, a questionnaire study and interviews. The secondary source is literature and scientific articles concerning tourism, geography and marketing. It is also based on the homepages of Skistar and the ski lift organization. The result shows that there is a deferens in the opinions between the Alps and the Swedish mountains, due to the demographic factor age. People have different needs because of their demographics. Income and children can have an influence on their opinions and priorities. It doesn’t mean that you have children or a high wage just because you are in a certain age. But age, income and family can place people in different social-classes, where they share the same opinions and values about a destination. / Idag reser vi mer än tidigare och det finns ett överflöd av destinationer som vi kan välja mellan. Alla resemål har sina för– och nackdelar och det som är positivt för en resenär kan vara något negativt för den andra. Så vad är det som gör att vi har olika uppfattningar om en destination? Syftet med uppsatsen är att undersöka om den demografiska faktorn, ålder, påverkar den svenske resenärens uppfattning om destinationerna Alperna och Svenska fjällen. Studiens material bygger på två primära källor, en enkätundersökning och sex djupgående intervjuer. De sekundära källorna består av litteratur och vetenskapliga artiklar rörande turism, geografi och marknadsföring samt hemsidor från bland annat Skistar och Svenska liftanläggningars organisation. Vi har valt två olika teorier för att kunna tolka och förstå människans olika uppfattningar om en plats. Den första teorin, Identitet och livsstil visar oss vem resenären är och de demografiska faktorerna kan ge en förklaring på varför vi har en viss identitet och livsstil. Attityd, attribut, tid och pengar är alla ett resultat av resenärens identitet och livsstil. Den andra teorin, platsbegreppet, ger oss möjligheten att visa att en plats kan uppfattas olika på grund av de demografiska faktorerna. Undersökningens har visat att det finns skillnader i platsuppfattningen mellan Alperna och Svenska fjällen beroende åldern. Människor har olika behov beroende demografiska faktorer, där exempelvis inkomst kan påverkar rörelsen i rummet och barn i familjen kan påverkar en individs prioriteringar. Inget säger dock att bara för att du är i en viss ålder, har barn eller en viss inkomst så kommer du att uppfatta en destination på ett speciellt sätt. Men inkomst eller familjeförhållanden kan dela in människan i olika generella sociala klasser, där de ofta delar samma värderingar och uppfattning av en destination.

This thesis will explore how the medium of film is treated in the recently published Swedish textbooks and how these textbooks take into account the four different aspects of Cineliteracy. Cineliteracy is a theory which advocates the necessity of students' increased cinematic knowledge by presenting the four skill areas that should be included when it comes to teaching film in school. The theory implies students´ analytical skills, contextual knowledge and knowledge of the film canon as well as the development of students' skills to produce films. Cineliteracy theory finds support both within Swedish National Agency for Education and in recent Swedish research. This study includes investigation of eight new textbooks, adapted to the criteria for the new Swedish curriculum 2011. The analysis will be limited to textbooks for the course Swedish 1, since it is mandatory regardless of the orientation of the student’s education. / Denna uppsats kommer att undersöka hur filmmediet behandlas i nya läroböcker i svenska och hur pass mycket läroböckerna tagit hänsyn till de fyra olika aspekter av cinelitteracitet. Cinelitteracitet är en teori som förespråkar nödvändigheten av elevers ökade filmiska läskunnighet genom att presentera fyra kunskaps- och kompetensområden som bör ingå när filmämnet behandlas. Det gäller så väl elevernas analytiska kompetens, kontextuella kunskap och kunskap om filmkanon som att utveckla elevernas kompetens att producera egna filmer. Cinelitteracitetsteorin har stöd både inom skolverkets satsningar kring film i skolan och inom de senare svenska forskningen. Undersökningen innefattar åtta nya läroböcker, anpassade efter kriterierna för det nya ämnesplanen i svenska i och med Gy 11. Analysen har begränsats till läroböcker för kursen Svenska 1 som är obligatorisk oavsett elevens programmval.