Detta är en ämnesdidaktisk studie som undersöker hur lärare använder poesi i undervisningen på sfi och i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning samt vad de ser för vinster och svårigheter med det. Studien tillför ny kunskap på ett relativt outforskat område. Metoden som används bygger på grundad teori och metodtriangulering. Datainsamlingen omfattar en kvalitativ intervjustudie (N=5) som kompletteras och fördjupas med kvantitativa data insamlade via en enkät (N=85). Enligt tidigare forskning har poesi litet utrymme i vuxen-utbildningen i svenska som andraspråk, särskilt på sfi där fokus ligger på texter som står nära deltagarnas vardag och som ofta upplevs vara av större nytta. Samtidigt visar forskning att poesi kan främja och berika språkinlärningen, vilket får stöd i studiens intervju- och enkätdata som visar att elever genom att jobba med poesi tränar ordförråd, uttal, skrivande, grammatik och läsförståelse. Dessutom utvecklas abstrakt tänkande och kulturkunskap. Vissa lärare upplever dock svårigheter i form av brist på bra arbetsmaterial och tid samt en osäkerhet inför poesi som undervisningsmaterial. Slutsatsen av studien är att poesi, utöver att vara utvecklande på ovan nämnda sätt, kan göra undervisningen mer lustfylld och personlig och bidra till ökad motivation att lära sig svenska språket.

I den här uppsatsen undersöker jag filmhandledningar, ett läromedel riktat till lärare, utgivet av Svenska Filminstitutet. Jag undersöker vilka slags frågor som ställs i filmhandledningarna och sätter dem i relation till: filmpedagogisk forskning, läroplanen och lärares efterfrågan på material. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys och enkätundersökning. Utifrån min analys jämför jag filmhandledningarna med filmpedagogisk forskning och med läroplanen. I enkätundersökningen svarar 55 svensklärare i gymnasiet på vad för slags material de helst använder när de undervisar med film. Enkätsvaren jämförs med analysresultaten. Resultaten visar att filmhandledningarna från Filminstitutet stämmer överens med filmpedagogikens syn på filmanalys. Filmhandledningarna förankras i läroplanens två första kapitel genom värdegrunden, demokratiuppdraget och målen om kulturella upplevelser. Filmhandledningarna är också förankrade i ämnesplanerna för svenska 1 och svenska 2. Resultaten visar att det finns fyra typer av frågor som ställs i filmhandledningarna: innehållsfrågor, tolkningsfrågor, egna tankar-frågor och uppgiftsfrågor. De teman som finns i filmhandledningarna är: samhälle:värdegrund, samhälle:demokrati, identitet, relationer, filmen:form, filmen:innehåll samt övriga teman. Lärarna som svarade på enkätunder-sökningen vill använda sig av material med koppling till kunskapskraven, vilket saknas i filmhandledningarna. Samtidigt stämmer den typen av frågor som / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av ämnet svenska som andraspråk i förhållande till ämnet svenska i kursplanerna i Lgr 11 (reviderad 2016 och 2017) samt utifrån kommentarsmaterialet till kursplanerna i svenska som andraspråk respektive svenska. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av textanalytisk metod och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Materialet består av respektive ämnes kursplan samt en del av det kommentarsmaterial som Skolverket publicerat som vägledning för undervisande lärare. I min analys har jag valt att fokusera på den övergripande syftesbeskrivningen, det centrala innehållet för årskurs 7-9 samt kunskapskraven för årskurs 9. Resultatet visar att det finns starka element i den diskursiva praktiken som utmanar diskursordningen. Myndighetsutövningen är den rådande diskursordningen, som interveneras av en migratismdiskurs samt en utbildningsfilosofisk diskurs. Min analys visar även att det i texterna finns formuleringar som visar på en hierarkisk struktur där SVA ses som ett underordnat ämne och SVE ses som normalföreställningen, utifrån en privilegierad position. Elevernas passivisering och lärarnas osynliggörande kan i längden påverka synen på kursplanerna och styrdokumenten i allmänhet. En långtgående konsekvens som jag diskuterar skulle kunna leda till en bristande tilltro till den beslutande makten och i förlängningen till hela det demokratiska systemet. Slutligen kopplas diskussionen ihop med begreppet språkinriktad undervisning och mina resultat diskuteras utifrån ett större forskningssammanhang. / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

Språkliga repertoarer är ett begrepp som beskriver de totala språkliga resurser som en individ besitter. Syftet med denna studie är att undersöka hur sfi-elever använder och upplever sina språkliga repertoarer hemma, i skolan och på arbetet, något som i sin tur kan ge insikter om hur deras språkande påverkas av språkliga ideologier. Fyra sfi-elever på kurs C och D har målat tre språkliga porträtt som representerar fritid, skola och arbete, och redogjort för dessa. Studien fann att deltagarna för det mesta använder hela sina språkliga repertoarer på fritid och arbete, men i skolan är det svenska som dominerar, med inslag av engelska. Flera deltagare upplevde frustrationer i inlärningen av svenskan, men de var ändå motiverade till att kämpa eftersom de ansåg att en god språklig kompetens skulle kunna leda till bättre möjligheter i framtiden. Slutsatserna av studien är att vuxna invandrare påverkas av en stark monolingvistisk ideologi, då de kämpade för att kunna tala enbart svenska i alla sammanhang, samt att det i Sverige finns språkliga hierarkier, där svenska och till viss del engelska är de viktigaste språken, medan andra språk osynliggörs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra lärare i grundskolans tidigare år säger att de arbetar för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning där både elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk undervisas parallellt i samma klassrum. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka vilka didaktiska metoder lärarna uppger att de använder för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk samt vilka styrkor och utmaningar dessa lärare beskriver när det kommer till en integrerad svenska som andraspråksundervisning. Studiens resultat visar att kommunikation och interaktion är viktigt för att andraspråkselever ska få hjälp att utvecklas språk- och kunskapsmässigt. Resultatet visar också att när andraspråkselever inkluderas genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning får de ett ökat självförtroende. Det framkommer också att det är viktigt med bildstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning för att andraspråkselever ska utveckla sitt språk, sin identitet och sina ämneskunskaper.Denna undersökning har även påvisat att det är av stor vikt att läraren i en integrerad svenska som andraspråksundervisning har en bra planering som utgår från alla elevers behov och att hen får möjlighet till kompetensutveckling för att kunna bemöta andraspråkselevers behov och förutsättningar.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer när ett läromedel i kursen Svenska 1 ändras och anpassas till kursen Svenska som andraspråk 1. I undersökningen har granskats huruvida innehållet i de båda läromedlens kapitel om språksociologi motsvarar intentionerna i det centrala innehållet. Dessutom har de innehållsliga och formmässiga förändringar SVE-boken genomgått för att bli SVA studerats. Genom närläsning av de bägge kapitlen har innehåll och språklig form granskats, och fynden har kategoriserats och analyserats. De viktigaste resultaten är att stoffet i läromedlen motsvarar det centrala innehållet relativt väl, men att det finns en avsevärd skillnad i innehållet mellan de båda bokversionerna. Språket har när SVE blivit SVA vid enstaka tillfällen förenklats, vilket gett innehållsliga skillnader, men har i övrigt inte ändrats i någon väsentlig grad.

Sammanfattning I den här studien analyseras 40 texter i svenska och svenska som andraspråk åk.9 från NP 2013/2014. Syftet är att identifiera vilka språkliga skillnader som finns i de olika betygsstegen och om möjligt koppla dessa till vardagsspråk och kunskapsspråk. Metoden som används utgår från den systemisk funktionella grammatiken, där grammatiska metaforer undersöks i texterna för att se grad av innehållstäthet i texterna, vilket är en indikation på det mer vuxna kunskapsspråket. Förekomst av materiella processer undersöks då dessa är övervägande i berättande texter och indikerar ett mer vardagsnära språk. Resultatet av dessa undersökningar visar en markant skillnad gällande grammatiska metaforer där texterna med högre betygssteg är betydligt mer GM-täta. På liknande sätt ses en tydlig koppling mellan betyg och materiella processer, då dessa är betydligt fler i lägre betygssteg.  Skrivuppgiften kräver att eleven skriver i den argumenterande genren och därför undersöks hur genre realiseras i de olika betygsstegen. Detta har gjorts genom att identifiera förekomst av tes, argument, retoriska frågor, uppmaning och signatur, eftersom detta är strukturella steg som ska finnas i den argumenterande texten. Resultaten visar på tydliga mönster där texter med högre betyg i betydligt högre grad anpassar strukturen till den argumenterande genren med en tydlig tes och utvecklade argument. Dessa texter innehåller i högre grad retoriska frågor och en avslutande uppmaning.

Denna uppsats handlar om ledföljden i svenska adjektivfraser, med fokus på adjektiv i predikativ ställning. I predikativa adjektivfraser står komplement vanligen till höger om adjektivet oavsett komplementets frastyp. Samtidigt finns ett fåtal adjektiv i modern svenska som kan konstruera adjektivfraser med ett framförställt komplement i form av en nominalfras. Dessa adjektiv kan delas in i grupper utifrån deras möjlighet att ta ett eller flera slags komplement, enligt den beskrivning som ges i Svenska Akademiens grammatik (SAG). Uppsatsens övergripande syfte är att visa hur framförställda komplement till adjektiv har utvecklats över tid. Uppsatsens undersökning består följaktligen av två delstudier: Den synkrona delstudien fokuseras på frekvens och produktivitet av denna komplementstyp nuförtiden; den diakrona delstudien beskriver situationen under 1800- och 1900-talet.Undersökningens viktigaste slutsatser kan sammanfattas enligt följande. Framförställda nominalfraser var tämligen vanliga under 1800- och 1900-talet och var den mest frekventa komplementstypen vid dessa adjektiv. De tycks dock minska i frekvens under andra halvan av 1900-talet, då efterställda nominalfraser och prepositionsfraser i stället ökade i bruk. En orsak till detta kunde möjligen vara sociala förändringar i perioden som bidrog till en förändring av det skrivna standardspråket, men man kan också tänka sig att det rör sig om en mer successiv utveckling där prepositionsfraser långsamt blir en vanligare komplementstyp över tid.Samtidigt ska det betonas att framförställda nominalfraser inte heller är särskilt ovanliga i 2000-talets svenska, även om de inte längre är den vanligaste komplementstypen. Det är också så att resultatet antyder att SAG:s indelning av adjektiv i grupper inte helt stämmer överens med bruket av komplementstyper i nutida svenska, och det går att diskutera om indelningen faktiskt borde revideras.

Studiens syfte är att beskriva lärare på sfi och deras uppfattningar om litteracitetsutvecklingen i undervisningen för andraspråkselever. Samt att undersöka hur lärare tar vara på andraspråkselevers tidigare erfarenheter och hur det används i litteracitetsundervisningen. I studien har fyra lärare i ämnet svenska på sfi på två olika skolor intervjuats enskilt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts. Undersökningen ska bidra till att få mer kunskap om vilka uppfattningar lärare i svenska som andraspråk har om andraspråkselevers litteracitetsutveckling i litteracitetsundervisningen. Den ska även bidra till att få en förståelse för hur lärare i svenska som andraspråk kan arbeta med att använda elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Elevens litteracitetsutveckling främjas av användningen av andraspråkselevens egna erfarenheter i litteracitet, språk och sociala sammanhang i undervisningen. När elevernas egna erfarenheter tillämpas som resurs i litteracitetsundervisningen blir andraspråkseleverna motiverade och engagerade till lärandet. Att även använda elevens första- och andraspråk är ett sätt att främja litteracitetsutvecklingen. Resultatet av studien har visat att lärarna på sfi kontinuerligt använder elevernas erfarenheter i litteracitetsundervisningen. Studien visade också att alla fyra lärare använde sig av både resursmodellen och interdependenshypotesen både uttalat och outtalat i undervisningen. Dock har tidsbrist och material som riktar sig till vuxna varit ett hinder i undervisningen.

Bygga svenska är ett nytt bedömningsmaterial som publicerades av Skolverket år 2017. Syftet med materialet är att stödja lärare som undervisar nyanlända elever på bland annat språkintroduktionsprogrammet i sin bedömning av språkutveckling. Eftersom materialet är nytt för skolvärlden och undersökningar kring nyanlända elevers lärande är är ett aktuellt ämne har det väckt upp ett intresse hos mig att välja just detta ämne. Studiens syfte är att undersöka hur lärare använder materialet Bygga svenska i sin bedömning av nyanlända elevers språkutveckling samt vad lärare har för uppfattningar om materialet.De teorier som används i denna studie är Vygotskijs sociokulturella teori vars hypotes är att språkutveckling sker genom språkanvändning, Biggs teori om bedömning som lyfter upp bland annat vikten av tydliga lärandemål samt teorin om transspråkande som belyser vikten av en parallell utveckling av elevers första- och andraspråk. Undersökningsmetoden är kvalitativ och består av intervjuer och observationer. Två lärare som undervisar nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet i ämnet svenska som andraspråk har intervjuats. De har också observerats i undervisningen.Resultaten visar att lärarna aktivt använder observationspunkterna som finns i bedömningsmaterialet såväl i sin bedömning som i undervisningen. Utöver det har det visat sig att lärarna behöver tid för att lära sig hur man kan använda materialet på ett effektivt sätt för att skapa elevmatriser som ska vara begripliga för deras elever. Resultatet visar också att den den nivåbeskrivning som visar var den enskilda eleven ligger i sin språkutveckling är otydlig för eleven. Lärarna anser därför att de behöver bearbeta den och skapa egna elevmatriser utifrån materialets observationspunkter. Slutligen har resultaten visat att Bygga svenska är ett efterlängtat material som informanterna kan använda sig av i sin bedömning av nyanlända ungdomars språkutveckling i stället för kunskapskraven gällande för lägre årskurser, som de har använt innan Bygga svenska kom ut.