Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund.  Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer. Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare. Dock förekom samverkan mellan svenska som andraspråkslärare och klasslärare. Bristen på samspelet mellan modersmålslärare och klasslärare var det som informanterna påpekade mest att de saknade. Förberedelseklass är ett annat område som de intervjuade saknade på skolorna.

Syftet med följande undersökning är att få ökad insikt om hur lärare i Svenska för invandrare(sfi) gör när de använder sång i språkinlärningen, vilka sånger de väljer, vilka övningar detillämpar på dem samt hur de anser att arbetssättet mottagits hos eleverna. Det är en kvalitativstudie och sju lärare har medverkat med information. Genom intervjuer och e-postkorrespondenshar empiri samlats in. Studiens samlade data analyseras med utgångspunkt i ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Informanternas svar ger en lång lista på användbara sånger de tycker om och hur dearbetar med dem i klassrummet. De väljer sånger med texter på elevernas nivå som samtidigtövar något av de moment man i övrigt arbetar med i undervisningen. Många användersångens ljud och rytmer till uttalsträning. Sånginslagen har överlag gett mycket positiv responshos eleverna.En förhoppning med studien är att språklärare ska inspireras till att använda sånger isamband med inlärning av svenska språket. Arbetets bilaga inrymmer av det skälet en extranoggrann redogörelse för i studien angivna sånger.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

<p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.</p><p>Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.</p><p>Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.</p><p>Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.</p><p>Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper. De anser att eleverna ofta särskriver och gör satsradningar men det största problemet anser de vara bristen på motivation och arbetslust hos eleverna.</p></p>

I denna uppsats undersöks meningsbyggnad i elevtexter. Ett första syfte är att undersöka skrivutvecklingen under gymnasietiden vilket görs genom en jämförelse av meningsbyggnaden i texter skrivna inom ramen för Svenska 1 och Svenska 3. Ett andra syfte är att relatera meningsbyggnaden till texternas betyg. Undersökningsmaterialet består av 32 elevtexter från det nationella provet i svenska för årskurs 1 och 3 på gymnasienivå och dessa är jämnt fördelade på betygen E och A. Metoden är både kvantitativ och komparativ i sin utformning där variabler beräknas och jämförs i förhållande till årskurs och betyg. De variabler som undersöks är textlängd, antal grafiska meningar, grafisk meningslängd, antal syntaktiska meningar, syntaktisk meningslängd, andel sammanfallande grafiska och syntaktiska meningar, syntaktisk meningstyp, bisatsfrekvens, bisatstyp, fundamentslängd och fundamentstyp. Då materialet också innehåller speciella konstruktioner undersöks också meningsfragment, satsradningar, referat, citat och dubbla fundament i elevtexterna. Resultatet visar att undersökta meningsvariabler i förhållande till årskurs och betyg uppvisar flera olika tendenser. Vissa variabler, såsom grafisk och syntaktisk meningslängd, fundamentslängd och bisatsfrekvens, uppvisar inga tydliga utvecklingslinjer i förhållande till betyg och årskurs medan variabler såsom textlängd och fundamentstyp verkar kunna kopplas till elevers skrivutveckling. Samtidigt fastställs att samtliga konstruktioner av speciell karaktär, såsom förekomst av meningsfragment, satsradningar, citat, referat och dubbla fundament, kan kopplas till elevers skrivutveckling under gymnasiet. Även om undersökningen visar blygsamma tendenser på gruppnivå för vilka variabler som verkar spela roll för skrivutveckling under gymnasiet kan det konstateras att det krävs kompletterande undersökningar av kvalitativ karaktär för att fullständigt få förståelse för hur elevers skriftspråk utvecklas under gymnasietiden.

Den här studien har som syfte att undersöka olika metoder och -strategier som ett antal lärare i grundskolans tidigare år använder i sin undervisning i ämnena svenska och svenska som andraspråk. Studien är av kvalitativ natur och är baserad på semistruktrurerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetar varierat med olika lässtrategier för att bygga upp ordförråd och läsflyt. De anpassar undervisningen efter elevernas nivå och använder olika hjälpmedel som bildstöd och digitala verktyg. Majoriteten av de intervjuade lärarna anser att det kräver mycket mer av dem när de har elever med ett annat modersmål  än svenska och de skulle behöva mer kunskap i att undervisa elever med svenska som andraspråk, speciellt med tanke på mångfalden i skolan.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk.

Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur några gymnasielärare behöriga i svenska som andraspråk respektive svenska betraktar skönlitteraturens roll i ämnet svenska som andraspråk (SVA) och hur det praktiska klassrumsarbetet med litteraturundervisning ser ut. I uppsatsen diskuteras även lärarnas syn på skönlitteraturen i SVA-ämnet i jämförelse med i svenskämnet i relation ämnes- och kursplanerna i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har jag genomfört en kvalitativ studie där fyra lärare intervjuats, samtliga verksamma på nationella program. Av resultaten framkommer att lärarna starkt betonar skönlitteraturens betydelse i SVA-undervisningen. De viktigaste motiven för skönlitteraturen som lyfts fram är språkutveckling, identitetsutveckling, främjande av empatisk och demokratisk förmåga samt som förmedlare av svenska referensramar. Vid valen av litterära texter beaktar lärarna styrdokumentens skrivningar samt språkliga faktorer. Två arbetssätt som framhålls är boksamtal och tematiskt arbete. Det litterära samtalet framhävs som positivt för lärandet liksom läsande i en större kontext inom ett gemensamt tema. Lärarna understryker att skillnaderna i styrdokumenten mellan svenskämnena är alltför stora vad avser skrivningar om skönlitteratur och de anser att SVA borde likna svenskämnet mera vad gäller det litterära ämnesinnehållet. / <p>Svenska</p>

Genom att undersöka DLS-ordförståelsetest i skolår 9 är syftet med denna uppsats att se om elevernas resultat uppnår det förväntade staninevärdet för årskursen. DLS-ordförståelsetest används för att screena elever och se hur klassen/gruppen ligger till. Detta görs för att synliggöra om eleverna kan visa att de känner till synonymer till ord och begrepp som testet tar upp. I min undersökning använder jag detta test, där ord och begrepp som de möter i ordförståelsetestet är hämtade från flera av skolans ämnen. Jag vill också undersöka om skillnader kan ses mellan elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk, samt om kön har någon betydelse. Min förhoppning var att alla elever som deltar i undersökningen uppnår förväntade resultat och kan visa en god ordförståelse. Om de mot min förmodan inte gör detta, kan det möjligtvis bero på att de talar ett annat språk hemma? Att de har vårdnadshavare som ej har utbildning, och inte har ett akademiskt språk? Att tala flera språk kan vara utmanande, och ordförståelsen kan brista hör vi i debatter – men är det verkligen så? Har eleverna i studien vårdnadshavare som har studerat och vidareutbildat sig efter gymnasiet, kan det då vara så att dessa elever möter ett mer akademiskt språk? Min hypotes är att det kan tänkas vara så.   Jag har i denna studie samlat in material från tre parallellklasser i årskurs 9 samt skickat hem enkät till vårdnadshavare där de dels godkände elevens medverkande i studien, och dels frågor till vårdnadshavaren om dennes utbildningsbakgrund. Det visade sig att majoriteten av eleverna uppnår förväntade resultat för årskursen. Undersökningen visar att en viss skillnad kan ses gällande pojkar och flickor, däremot mellan elever med svenska som andraspråk och elever med svenska som modersmål kan denna skillnad inte ses i samma utsträckning.

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken. De informanter som mer aktivt använder modersmålet visade sig ha en mer mångfasetterad motivation till att lära sig det svenska språket.