Det är idag nödvändigt att våga och att kunna tala i och utanför skolans värld Denna studiesyftar därför till att undersöka hur lärare och elever uppfattar undervisningen i m untligframställning i ämnet svenska på grundskolan. Studien utgår ifrån en diskursanalytisk teori därgrundtanken är att se hur språk används för att beskriva vilka sanningsanspråk som görs.Undersökningen har en kvalitativ ansats och materialet samlades in via semistruktureradeintervjuer med en lärare i svenska på grundskolan och en fokusgrupp bestående av fem eleveri klass nio Materialet analyserades däref ter med diskursanalytisk metod . Resultatet visar blandannat att styrdokumentens diskurs dikterar lärarens instruktioner till eleverna. Vidare visarresultatet att en av de större utmani ngarna lärare i svenska har är att få elever motiverade till ettprocessfokuserat arbete gällande muntlig framställning då elever mer fokuserar på betyg ochbedömning. I studien framgår även att både lärare och elever ger momentet Tala en jämliksignifikans som övr iga moment i svenskämnet

Bakgrund: Inkluderingen av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en betydande och komplex utmaning inom utbildningssystemet. För att skapa en inkluderande lärmiljö som tillgodoser dessa elevers individuella behov krävs en kombination av åtgärder, där extra anpassningar utgör en väsentlig komponent. Tidigare forskning visar att inkludering av elever med NPF utgör en komplex och viktig utmaning inom utbildningssystemet, med fortsatta hinder och utmaningar för en effektiv inkludering i den ordinarie undervisningen. Lärarnas synsätt, kunskap och erfarenhet spelar en avgörande roll i genomförandet av inkludering, och bristen på adekvat utbildning och resurser för lärare framhålls som en betydande faktor (Sandström, Lindqvist och Klang 2017). Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare inkluderar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i ämnet svenska på gymnasiet.Metod: I den här studien tillämpades en semistrukturerad kvalitativ metod för att undersöka lärarnas perspektiv och erfarenheter inom svenskämnet på gymnasieskolor i Sverige. Intervjuerna transkriberades noggrant och analyserades tematiskt med hjälp av Clarke och Brauns (2013) modell, där de sex stegen i kodningsprocessen användes för att identifiera teman i det transkriberade materialet. Resultat: Resultaten visade att lärarna var väl medvetna om vikten av att möjliggöra för elever att internalisera kunskap och utveckla färdigheter på ett effektivt sätt genom att erbjuda och genomföra anpassningar, särskilt när det gäller att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i undervisningen. Ett exempel på sådana anpassningar inkluderar tydlig struktur och rutiner, vilket skapar en förutsägbar miljö som kan vara särskilt gynnsam för elever med NPF. Dessutom kan användningen av visuellt stöd, såsom bilder, underlätta för eleverna att förstå och följa instruktioner samt hålla sig organiserade. Studien visade på betydande utmaningar som lärarna står inför, inklusive brist på adekvat utbildning och kunskap om NPF. Dessutom identifierades svårigheter i samarbetet med specialpedagoger samt hinder vid implementeringen av digitala verktyg i undervisningen.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett akut och traumatiskt tillstånd där cirkulationen i kroppen upphör på grund av att hjärtat har slutat slå. Vid hjärtstopp är sjuksköterskor ofta först på plats och börjar återupplivning. Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av återupplivning vid hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. 10 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades genom analysen: Att struktur och ordning ökar kvalitén vid HLR, att känna sig stressad och osäker under hjärtstopp, att ta hänsyn till patientens behov och fria vilja under HLR och att anhörigas närvaro påverkar under HLR. Slutsats: Resultatet från denna studie beskriver att sjuksköterskor upplever återupplivning som påfrestande. Sjuksköterskor kan exempelvis behöva stöd i form av debriefing eller samtal efter återupplivning.

This study aims to identify and analyze controversial and difficult topics in the three classics Giftas I (1884) by August Strindberg, Främlingen (1942) by Albert Camus, and I taket lyser stjärnorna (2003) by Johanna Thydell using thematic analysis. Additionally, it discusses the didactic opportunities that these topics create in Swedish upper secondary school. The analysis reveals that controversial and difficult topics are present in all three classics. In Giftas I, the themes of women’s emancipation, women as objects, the importance of children, and men's vulnerability are identified. In Främlingen, themes of indifference and women's abuse emerge. In I taket lyser stjärnorna, themes of death, cancer, and puberty are recognized. Furthermore, the analysis demonstrates that these classics offer didactic possibilities for all Swedish courses in upper secondary school.

This thesis aims to examine The Swedish Women's Voluntary Defence Organizations (Svenska Lottakåren/SLK) membership development during the period of 1924–2023 in comparison with four other popular movements. SLK is an organization open only to women which makes it unique in relation to other voluntary defence organizations and popular movements. During the 19th to 21st century Sweden underwent major social changes due to industrialization and the introduction of new laws such as universal and equal suffrage. An active associational life is considered a benefit to the society by constituting an important political resource for both the state and the individual. Sweden has a long and unique tradition of associations. The study uses annual and activity reports, both the number of members in addition togovernment grants. This is compared to SLK´s memberships and to four other popular movements: The Swedish Federation for Voluntary Defence Education and Training (Svenska Försvarsutbildningsförbundet), the sports and scout movements and the political parties. This in addition to three survey factors: Government grants and funds, willingness to defend and gender. Yvonne Hirdman's gender theory will be used to interpret the results and enables a deeper analytical understanding of SLK's membership development as they are only open for women. The use of a comparative method and descriptive statistics makes it possible to examine the four popular movements with SLK based on the three research factors. The study’s conclusion is that several popular movements have lost members during the survey period due to the individual's decrease of free time. It is also possible to state that volunteerism can arise in the event of a crisis, however, it is debatable how much impact a crisis has. If one is to proceed with the premise that the Russian full-scale invasion of Ukraine in 2022 represents the largest security risk in Europe since the Second World War, the number of members for the voluntary defence organizations should be significantly higher than the current numbers gained during these years. Based on the survey factors, Hirdman's gender theory and data on women's increased employment in the labour market, it is possible to discern trends in SLK's membership development. As female employment increases, SLK's member numbersdecreases. Furthermore, with the application of Hirdman's theory on SLK, it is possible to draw the conclusion that a 100 percent female organization is out of date in a society based on equality. Single-sex organizations do not seem to have a future, whether the organization consists of 100 percent women or men, which is an explanation to the negative membership development of SLK. Instead, an organization that includes more gender identities will endure.

A successful forest generation is important for several operators and a lot can happen on the way from nursery to established plant. Therefore traceability of forest plants is important. Sveaskog is one of Sweden’s big producers of forest plants thru their business Svenska skogsplantor. Today it’s possible to trace forest plants grown by Svenska skogsplantor and planted by Sveaskog, but the chain of traceability cannot be considered unbroken since its partially uncertain under the treatment what happens to the plants. Today systems with barcodes, computer systems and applications in smartphones can be at help to create unbroken chains of traceability and the purpose of this work was to examine of what an extended traceability of forest plants could be. The work was done with qualitatively method and semi-structured interviews and the result show that people who work with establishment of forest plants where satisfied with the current traceability but could see benefits like increased control, more interesting work and substratum for statistics as good usage from improved traceability.

No description available.

Abstract “Not Another Poem…!” is a qualitative study about teaching literature at Upper Secondary School’s vocational courses. The aim of this study is to investigate how teachers of Swedish language select materials and how they conduct their work with Swedish literature in the first year of the Swedish syllabus. This study also investigates how students on vocational courses are, through the national curriculum (Gy2011), affected from a democratic perspective. Interviews with teachers, who are currently working with Swedish involving first year vocational students, make up the foundation in this study. Previous research, the national curriculum and data from Statistics Sweden (SCB) are presented and discussed together with the result from the interview study. The conclusion of the study shows that it is mainly the students’ level of knowledge that is the deciding factor regarding how the teachers work and what they include in their lessons. The content of the lessons is mixed, whilst the delivery is often conducted with collective reading of texts out loud, which allow the teacher to discuss the content of the text with the students. Classic literature is used but can advantageously be depicted through film, while short stories and teenage books are prevalent for reading.  The course objectives stated in the national curriculum indicate how a teacher in Swedish has different functions depending on whether they are teaching students on a vocational or theoretical course. The students inadequate reading skills arose as the main reason against a predicated literature canon. Views pro a canon was motivated with statements that it would have been good if all students got the opportunity to be acquainted with certain literature. / Sammandrag ”Inte en dikt till…!” är en kvalitativ studie om litteraturundervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram. Syftet med studien är undersöka hur svensklärare på yrkesförberedande program väljer material och hur de jobbar med litteratur i svenska 1, samt hur läroplanen (Gy 2011) påverkar elever på yrkesförberedande program utifrån ett demokratiskt perspektiv. En intervjustudie med lärare i svenska 1 på yrkesförberedande program utgör grunden till arbetet. Tidigare forskning, Skolverkets styrdokument och siffror från SCB presenteras och diskuteras tillsammans med resultaten från intervjustudien. Resultatet visar att det är främst elevernas kunskapsnivå som ligger till grunden för hur informanterna jobbar och vad som inkluderas i litteraturundervisningen på yrkesförberedande program i svenska 1. Innehållet är blandat medan utförandet ofta sker med gemensam högläsning som ger läraren tillfälle att diskutera innehållet med eleverna. Klassiker förekommer men kan med fördel framställas genom film medan noveller och ungdomsromaner används för läsning. Examensmålen i styrdokumenten visar att en lärare i svenska på gymnasiet har olika roller beroende på om de undervisar på ett högskole- eller yrkesförberedande program. Elevernas bristande läsförmåga framkom som en motsägelse emot en fastlagd kanon samtidigt som åsikter för en kanon motiverades med att det hade varit bra om alla fick kännedom om viss litteratur.

<p>Studien är en kartläggning av svenska som andraspråkundervisningen i skolor som ligger inom invandrartäta områden och de möjligheter som finns för elever med invandrarbakgrund, särskilt för dem som är helt nya i landet. En fråga som ställs är: Vilka förutsättningar har elever med invandrarbakgrund att kunna utveckla sitt svenska språk för användning som verktyg vid studier av andra ämnen?</p><p>Vidare handlar studien om svenska som andraspråk som ämne i sig och dess utveckling. Observationer, skriftliga enkäter och dokument om X- kommun och om svenska som andraspråk har samtliga använts för att samla in data och för att få information och uppnå förståelse. Två elever får exemplifiera olika situationer och deras skolutveckling följs.</p><p>Barn- och ungdomsnämnden i kommunen arbetar för att förverkliga målen för utbildningen i grundskolan och för livslångt lärande som betonar tryggheten och språket, som i sin tur är viktigt för integrationen.</p><p>Undersökningar visar att inte alla elever som har rätt till undervisning i svenska som andraspråk får det. Studiestödet för elever med annat modersmål än svenska är obetydligt eller saknas helt. Resurserna blir mindre och mindre för varje år.</p><p>Eleverna tycker att det är viktigt att kunna modersmålet för att kunna prata med föräldrarna, släkten och för att kunna åka till hemlandet. Samtidigt är det roligt att kunna ett annat språk.</p>

<p>I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.</p><p>     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.</p><p>     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.</p><p>     Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.</p><p>     Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.</p>