Tidigare studier har visat att både lärare och elever upplever kunskapskraven som otydliga. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda på hur lärare och elever på gymnasiet uppfattar och tolkar kunskapskraven och dess progressionsord, hur eleverna använder sig av kunskapskraven samt om det finns något samband mellan elevernas förväntningar på sig själva och användandet av kunskapskraven. Intervjuer med gymnasieelever och lärare visade, liksom tidigare studier, att både elever och lärare upplever kunskapskraven som otydliga. Resultatet av undersökningen visade också att eleverna har svårt att se vilken nytta de skulle kunna ha av progressionsorden och att få väljer att använda sig av kunskapskraven när de utför uppgifter eller i syfte att uppnå önskat betyg. Ett samband mellan att ha höga förväntningar på sig själv och att använda kunskapskraven har också kunnat urskiljas.

No description available.

No description available.

Abstract The purpose of this study was to explore students’ ideas on the readability of classical literature andthe subsequent conversations about the literature. The teacher’s viewpoints were included, and shestated her teaching techniques and how these appeared to be perceived by the students. Theoretically,older literature can present a challenge to understand and interpret, in addition to the language beingold-fashioned. Furthermore, proven scientific strategies such as “deep reading” were explored. In thisstudy, a focus group with ninth year students discussed the texts Mor badar and Vägen ut by MoaMartinson and Harry Martinson and argued their views on the language and the readability in thetexts. The teacher was also interviewed to obtain her perspective of the students’ challenges, as well asher reading strategies to facilitate the students reading comprehension. To summarize, the results ofthe study showed that the students had difficulty in understanding the classic literary texts andrequired help and assistance from the teacher and fellow students, in order to understand the use of thelanguage and the message in the texts. According to the results, the students stated that they appliedreading strategies such as “deep reading” to decipher the meaning of the texts. In addition, havingconversations about the texts and the literary works proved to be a useful tool to them.

Bakgrund: Hösten 2016 var Påven Franciskus i Sverige för att uppmärksamma reformationsminnet, och undertecknade då tillsammans med Munib Younan, ordförande för Lutherska världsförbundet, ett dokument om strävan efter större närmanden och mer samarbete mellan katoliker och lutheraner. Detta har lett till att Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har börjat närma sig varandra mer, och det vore därför bra med en större förståelse för varandra även på musikens område. Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att jämföra körarbete mellan några församlingar i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige för att se vilka likheter och skillnader som finns, och hur man resonerar kring olika frågor som rör körarbetet. Frågeställningarna är: Finns det en skillnad i arbetet med körer i de olika kyrkorna? Hur ser körledarna på de olika aspekterna av körarbetet? Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med tre kyrkomusiker från Katolska kyrkan, och tre kyrkomusiker från Svenska kyrkan. Uppsatsen ger en begränsad inblick i frågan, då det är ett smalt urval av kyrkomusiker. Resultat: Det finns många likheter mellan de båda kyrkorna när det gäller körarbetet. Man arbetar på samma sätt med repetitioner oftast en gång i veckan och körerna sjunger i snitt en gång i månaden i gudstjänsten, som är det centrala i körarbetet. Repertoaren kommer ur den klassiska kyrkomusiken, men används på något olika sätt i respektive kyrka. Bland de andra saker som skiljer finns mängden resurser, i viss mån synen på språkbruk, men inte minst körsångarnas engagemang. De katolska körerna består i mycket högre utsträckning av kyrkoaktiva, och i Katolska kyrkan blir kyrkan en väg in tillkören, medan i Svenska kyrkan blir kören en väg in i kyrkan.

Jag har för denna uppsats gjort en kvalitativ studie där jag intervjuat tre elever på en gymnasieskola som går i ett introduktionsprogram då jag vill ta reda på deras upplevelser av att känna sig inkluderad/exkluderad på skolan. Tidigare forskning från Torbjørnsen Hilt (2017) har visat att elever känt sig annorlunda än sin omgivning på grund av språkliga brister vilket kan leda till upplevelsen att vara ur fas. Denna undersökning handlar alltså om hur elever känner sig i sin omgivning, ur ett fenomenologiskt perspektiv. Under intervjuerna tar jag reda på vilka situationer som eleverna befinner sig i när de känner sig i eller ur fas och om det finns något som kan förbättras för att de eventuellt kan uppleva att inkludering sker till en större grad. Analysen av intervjuerna har skett genom tematisk analys där jag funnit teman i elevernas yttranden som jag sedan baserat mitt resultat på. Resultatet visar att eleverna ofta känner sig ur fas med sin omgivning när det kommer till deras språkliga kunskaper/brister, samt när de upplever att lärare inte hjälper dem att förstå. Det skapar frustration för eleverna när de inte kan kommunicera ordentligt med sin omgivning och att då inte få det stöd som önskas får negativa konsekvenser. Skolan som eleverna går på behöver jobba för att få in fler modersmålslärare och studiehandledare som kan hjälpa eleverna på vägen med sitt språkutvecklande. På så vis kan eleverna få komma framåt i sin kunskapsutveckling och få känna sig säkrare kring språket när de väl kommer in på ett nationellt program.

No description available.

Detta är en kvantitativ enkätstudie med intentionen att undersöka hur lärare i årskurs F-3 arbetar med högläsning av skönlitteratur. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer lågstadielärare tar hänsyn till när de väljer högläsningsböcker och hur lärare arbetar med högläsning i klassrummet med eleverna. De frågeställningar som ligger till grund för studien är; vilka motiveringar anger lärare som grund, vid val av högläsningsböcker och hur säger sig lärare arbeta med högläsning i klassrummet? Utifrån studiens frågeställningar och de tre didaktiska huvudfrågorna; vad, hur och varför skapades en enkät som delades digitalt på sociala medier och via e-post. Enkäten bestod av få, kortfattade frågor. Sammantaget deltog 353 respondenter i studien. Studiens resultat baseras på de insamlade enkätsvaren. Analysen av resultaten utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och de didaktiska huvudfrågorna. Utifrån analysen av resultaten framkommer det att lärare i denna studie säger sig främst välja böcker att läsa högt ur utifrån elevernas intressen följt av lärarens eget intresse för boken. Andra påverkansfaktorer till lärares val av högläsningsbok är i denna studie elevgruppen, läroplanen, temaarbete, tips och värdegrunden. Det framkommer även i denna studie hur lärare säger sig arbeta med högläsning i klassrummet. De allra flesta respondenter har angett att de arbetar med någon slags aktivitet i anknytning till högläsningen. Lärandeaktiviteter som lärare i denna studie uppger att de ägnar sig åt och som relaterar till högläsningen är främst diskussioner. Andra ofta förekommande inslag som anknyter till högläsningsstunden är att prata om svåra ord i texten och att lära ut lässtrategier.

I arbetet med kamratbedömning medföljer en återkommande problematik – elever saknar förmåga att ge kamrater användbar feedback. Vi har därför intresserat oss för hur lärare faktiskt stöttar elever i arbete med kamratbedömning och vilka faktorer de anser vara betydelsefulla vid arbetet med kamratbedömning. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys besvaras dessa centrala forskningsfrågor. Resultatet visar att kriterier och modellering används för att stötta elever vid kamratbedömning. Trygghet i klassgruppen och progression av arbetssättet visar sig vara betydelsefulla faktorer. Studiens slutsatser påvisar nya perspektiv som utökar den befintliga kunskapsbasen inom fältet. Respondenterna argumenterar exempelvis för att det går stötta elever vid kamratbedömning av text genom att låta elever ge feedback vid andra elevnära situationer. Lärare som deltagit i studien menar också att klassgruppens trygghet kan vara direkt avgörande för att kamratbedömning ska utgöra den lärprocess som arbetssättet potentiellt kan vara.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om etnisk representation i läromedel i svenska för årskurs 5. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i Stuart Halls (1992) representationsteori samt Edward Saids (1993) teori om orientalism. Dessa är teorier om hur den västerländska kulturen har överordnats andra kulturer och andra delar av världen. Även en postkolonial teori tillämpas för att ge en förklaring till en uppdelning i västerländskt och icke-västerländskt.  För att besvara studiens forskningsfrågor – ”I vilken utsträckning representeras olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” och ”På vilket sätt framställs olika etniciteter i de utvalda läromedlen med avseende på personnamn, länder/platser, högtider samt hur individer på bilderna framställs utifrån ett västerländskt och icke-västerländskt utseende?” – användes en kvantitativ och en kvalitativ metod. I studien beräknas den kvantitativa förekomsten av etnisk representation i läromedlen med fokus på aspekterna personnamn, länder/platser och högtider samt om individer representeras utifrån kategorierna västerländskt och icke-västerländskt utseende. Studien fokuserar även mer djupgående på kvalitativa analyser av hur dessa aspekter framställs med avseende på etnisk representation. För att kategorisera individers utseenden i läromedlens bilder använder studien sig av ett analysverktyg baserat på Luis Ajagán-Lesters (1999) forskning om olika etniciteter.  Studiens resultat visar att västerländska personnamn, länder/platser, högtider och individer av västerländskt utseende dominerar i samtliga analyserade läromedel. Detta tyder på ett västerländskt fokus som kan liknas vid tidigare forskning som visat att Europa ofta framställs som det centrala och där det icke-västerländska endast representeras i en liten omfattning. Något som synliggörs genom studien är att läromedlen nästan enbart innehöll västerländska författare och att huvudpersonerna i texterna oftast hade västerländska namn. I övrigt framställdes namnen på ett neutralt sätt och inga namn gav tydliga positiva eller negativa associationer. Trots ett västerländskt fokus där den västerländska världen förekom i större utsträckning finns olika delar av världen representerat i läromedlen. Samhällen i västvärlden representeras däremot som välutvecklade och moderna, och de få gånger som övriga delar av världen representeras är det delvis i outvecklade eller odemokratiska kontexter, men de flesta länder eller platser som representeras nämns ej i någon större kontext. Vid analysen av olika högtider framkom det att endast julen finns med i läromedlen och de individer som framställdes i samband med julen förknippas med det västerländska.