I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

Denna studie fokuserar på kopplingen mellan svenska som andraspråk och matematik. Studien hade som syfte att identifiera språkliga faktorer i matematikuppgifter som kan hindra elever med svenska som andraspråk att få förståelse för matematiken. Studien omfattade sex elever i årskurserna sju till nio. Eleverna räknade fem matematikuppgifter med varierande mängd text och fick under tiden förklara hur de tänkte när de räknade. Intervjuer gjordes med eleverna om vad de upplever som svårigheter med matematikundervisningen och vad de tror kunde hjälpa dem att få förståelse i matematik. Resultatet visade på att det framförallt är språket i matematiken som utgör hinder för elevernas framgångar. Engagerade lärare, små grupper och muntlig kommunikation ser eleverna som framgångsfaktorer.

SAMMANFATTNING Tanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond. Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin. För att få en så god inblick som möjligt i vilka möjligheter som finns har vi använt oss av den rättsdogmatiska metoden där även kollektivavtalet behandlas som en rättskälla. Eftersom Sverige sedan år 1995 är en del av den europeiska unionen och därmed faller under den europeiska unionens regelverk kan den svenska Arbetsdomstolen begära förhandsavgöranden från europeiska unionens domstol om det uppstår osäkerhet hur den europeiska rätten bör tolkas. Ett sådant avgörande begärdes av Arbetsdomstolen i det uppmärksammade Laval-målet där svenska Byggnadsarbetareförbundet försökte påtvinga ett lettiskt byggbolag att ansluta sig till svenskt kollektivavtal. Detta stod i strid med europarätten och Sverige tvingades göra ändringar i svensk lag. För att få en så fullständig bild som möjligt har vi sedan kartlagt den svenska arbetsrätten där såväl lag som kollektivavtal presenteras. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadsparterna har en stark ställning och kollektivavtalet likaså, då lagstiftningen skapar förutsättning för tillämpning av kollektivavtal. Vidare har vi uppsatsen komparativa inslag då vi gjort en internationell jämförelse med delar av rättssystemen i tre länder som vi finner intressanta för uppsatsen i form av Finland, Norge och Tyskland. I Finland används ett system där det solidariska ansvaret inte omfattas, men där annan reglering omsluter frågan bland annat i form av beställaransvar. Norge och Tyskland har däremot system där företag kan bli solidariskt ansvariga för underentreprenörens löneskulder. I en avslutande analys och slutsats besvarar vi vår frågeställning genom att dels jämföra gällande rätt inom området i Finland, Norge och Tyskland och dels analysera och dra slutsatser om vad som gäller inom svensk arbetsrätt.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.

Syftet med denna studie har varit att undersöka ledarskap i Svenska kyrkan. Utifrån Svenska kyrkans organisation och framtida utmaningar så är det intressant att se på vilken typ av ledarskap som finns idag och även den typ som ses som det ideala. Frågorna som jag sökt svar på är: Hur ser kyrkoherdars ledarskapsstil ut idag? Vilken typ av ledarskapsstil är önskvärd inför framtiden? Genom en enkätundersökning riktad till 300 kyrkoherdar och komministrar så kom det in 105 svar. I enkäten har respondenterna fått bedöma dels hur deras nuvarande kyrkoherdar agerar (kyrkoherdarna gjorde här en självskattning) dels beskrivit hur en ideal kyrkoherde agerar. Frågorna i enkäten utgår från den tredimensionsmodell kring ledarskap som kallas CPE- modellen och frågorna och dess analysmatris har tagits fram av Farax Group AB.  CPE står för Förändring (Change), Struktur (Produktion) och Relation (Employee). Av svaren på frågorna i enkäten kan man utläsa vilken ledarskapsdimension som är den dominerande hos kyrkoherdarna. Resultatet visade att det är ganska jämt bland kyrkoherdarna mellan de två stilarna Förändring och Relation. När det gäller den ideala kyrkoherdens ledarskapsstil blev det en markant samstämmighet om att det som önskas är stilen Relation. I jämförelse med tidigare gjorda studier så framgår det att andelen kyrkoherdar som har stilen Förändring har ökat senaste åren.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn. Att det är viktigt att en språkpolicy skapas av de som ska arbeta med den bekräftas av tidigare forskning och teorier inom området. I resultatet framkommer att lärarna ser policyn som ett sätt att skapa ett gemensamt förhållningssätt hos personalen och de lyfter fram policyns helhetsperspektiv på språkutveckling som dess stora fördel. Helhetsperspektivet som ryms i en språkpolicy lyfts också fram av andra forskare. Vidare visar resultatet på att trots att lärarna har olika tankar om centrala begrepp i policyn, exempelvis stöttning, är policyn i högsta grad närvarande hos lärarna i undervisningen. Studiens resultat kan fungera som inspiration för och ge idéer åt skolor som önskar tillämpa ett helhetsgrepp på elevers språkutveckling och ser nyttan i en språkpolicy för att nå dit.

Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur relationen mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen sannolikt påverkas av producenters val att sälja direkt till slutkonsument samt vad som kan bli konsekvenserna av detta. Metod - En kvalitativ forskningsansats valdes eftersom området är relativt outforskat samt eftersom syftet tillsammans med forskningsfrågorna är relativt explorativa. För att undersöka hur relationer mellan producenter och detaljister påverkas av producenters direktdistributionskanaler så gjordes intervjuer med utvalda producenter och detaljister. Både telefonintervjuer och e-mailintervjuer användes, och utfördes efter önskningar och överenskommelser med respondenterna. En urvalsmetod som ligger under kategorin icke-sannolikhetsurval har använts i den här studien, nämligen ändamålsenligt urval, som baserades på författarens förkunskaper inom området. För att utvärdera vad konsekvenserna skulle kunna bli så utvärderades empirin systematiskt mot en teoretisk bakgrund. Slutsats – Relationer mellan producenter och detaljister inom den svenska sportbranschen påverkas, baserat på den presenterade empirin, sannolikt mer negativt än positivt av producenters val att bedriva direktdistribution. En möjlig konsekvens av detta är att detaljister lägger om inköpsval mot en annan, likvärdig producent.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera vilka yttre förutsättningar elever med annat modersmål än svenska får för att tillgodogöra sig det svenska språket på grundsärskolans högstadium. Det är en kvalitativ studie och det har genomförts tio halvstrukturerade intervjuer med klasslärare på grundsärskolans högstdium, lärare i svenska som andraspråk och specialpedagog som arbetade i en studieverkstad, lärare i en förberedelseklass, modersmålslärare samt en rektor för en kommuns centrum för invandrare. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att inga elever på grundsärskolans högstadium som var med i denna studie läste ämnet svenska som andraspråk. Undersökningen visade att i de båda kommunerna erbjöds elever på grundsärskolans högstadium att läsa sitt modersmål om det fanns lärare att tillgå i modersmålet. Däremot läste inte alla elever modersmål. Studiehandledning på elevens modersmål hade eleverna i en kommun möjlighet att få medan man i den andra kommunen inte hade tillgång till studiehandledning.

No description available.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj – 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter. Resultatet analyseras och jämförs sedan med teorier om "vi och dem" av Stuart Hall från boken Representations, teorier om retorik från Martin Conboys bok The language of the news, teorier om våld av Slavoj Zizek från boken Violence, samt med tidigare forskning. Resultaten visar att hälften av de undersökta nyhetsartiklarna hade som huvudsaklig vinkel att beskriva våldet som skett och vilka som drabbats av det, och hälften hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. Alla sex undersökta opinionsartiklar hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. De som fick komma till tals mest i nyhetsartiklarna var boende i Husby som inte deltagit i upploppen, och den näst vanligast förekommande källan var polisen. Minst utrymme att komma till tals på fick deltagare i upploppen. Detta stämde överrens med tidigare forskning om vilka det var som fick uttala sig i medierna om upploppen. Det vanligaste retoriska greppet i nyhetsartiklarna var känsloargumentation, och det vanligaste retoriska greppet i opinionstexterna var logisk slutledning. Den typ av våld som fick störst utrymme i nyhetsartiklarna var det subjektiva våldet, vilket överrensstämde med tidigare forskning, samt med Slavoj Zizeks teorier om att subjektivt våld får mer uppmärksamhet än objektivt våld. I opinionsartiklarna fick det objektiva våldet störst utrymme och där hade journalisterna samma syn på våld som Slavoj Zizek, att subjektivt våld uppstår som en reaktion på det objektiva våldet.