Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

Studiens syfte är att analysera läromedels innehåll för årskurs 6, i förhållande till svenskämnets centrala innehåll för årskurs 4-6 i Lgr11 och i relation till de fyra ämneskonceptionerna i svenska. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: 1) Hur fördelas det centrala innehållet i svenska i läromedel? 2) Hur representeras det centrala innehållet i läromedelsuppgifterna? De teoretiska ramarna för studien är fyra ämneskonceptionerna i svenska som utgörs av färdighetsämnet, litteraturhistoriska ämnet, erfarenhetspedagogiska ämnet och svenska som demokratiämne. Studien bygger på en innehållsanalys och har analyserat fyra läromedel i svenska, vilka är: Vän med svenska 3, Simsalabim 6, Svenskan 6 och Prima svenska 6 där både lärobok och övningsbok är inkluderat. Läromedlen analyserades utifrån ett kodschema som är baserat på det centrala innehållet i svenska för årskurs 4–6. Bakgrunden och den tidigare forskningen redogör för relevanta ämnen för att kunna bilda en förståelse kring studiens innehåll. I bakgrunden finns en historieöverblick över svenskämnet med alla läroplaner fram till Lgr11. I bakgrunden finns också kursplanen i svenska i sin helhet samt en bakgrund till Lgr11s införande. Dessutom redogörs bakgrunden till läromedelsgranskingen samt läromedels roll i undervisningen. Den tidigare forskningen behandlar forskning kring läsning i läromedel sedan forskning om skrivuppgifter i läromedel. Vidare redogör studien för forskning om relationen mellan läromedel och läroplanen och slutligen en läromedelsgranskning i förhållande till läroplanen i kemi. Resultatet visar att uppgifter inom läsa och skriva förekommer mest i de olika läromedlen. Inom läsuppgifterna handlar de flesta uppgifterna om lässtrategier, beskrivande texter och skönlitteratur. Grammatik är vanligt förekommande i vissa av läromedlen. Inom skrivuppgifterna är det skrivstrategier, grammatik och beskrivande texter som är mest förekommande. Tala, lyssna och samtala har inte lika många uppgifter som läsa och skriva men det går att se att muntligt berättande är den kategori som förekommer mest och informationssökning är det som förekommer oftast inom informationssökning och källkritik. Utifrån de fyra ämneskonceptionerna visar resultatet att färdighetsämnet har en stark roll i läromedel och erfarenhetspedagogiska ämnet är också vanligt men alla ämnen förekommer i alla läromedel men i olika grad. Sammantaget visar resultatet att Prima svenska 6 har mest jämn fördelning och störst representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Vän med svenska 3 och Svenskan 6 visar på liknande resultat då de har en ojämn fördelning på uppgifter, men en relativt lik representation på uppgifter i förhållande till det centrala innehållet. Simsalabim 6 har en relativ jämn fördelning men minst representation av uppgifter i förhållande till det centrala innehållet av läromedlen.

Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust. Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten. Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

Den svenska arbetsmarknaden bygger på ett kollektivavtalssystem med en hög täckningsgrad. Därför tycker vi det är intressant att se till de arbetsgivare och arbetstagare som inte täcks av kollektivavtal. Undersökningen avser därmed att få inblick i hur arbetsgivare och arbetstagare i mindre företag erfar avsaknaden av kollektivavtal samt undersöka om det finns likheter respektive skillnader i deras upplevelser. Vi har genomfört studien utifrån båda perspektiven och ser därför att den är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Studien bygger på den valda teoretiska referensramen från vilken analysen av det empiriska materialet har gjorts. Undersökningen är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom intervjuer vilket genererade ett material från åtta respondenter. Resultatet visar att arbetsgivares val att inte teckna kollektivavtal inte beror på att de vill erbjuda sämre villkor för sina anställda samt att arbetstagarna inte lägger så stor vikt vid att inte omfattas av kollektivavtal. Vi kan även se att det finns likheter kring hur arbetsgivare och arbetstagare erfar avsaknaden av kollektivavtal.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

Denna studie syftar till att undersöka hur genus, etnicitet och social klass framställs i några av svenskämnets läseböcker i årskurs 3 genom en kvalitativ textanalys i både text och bilder som stöd. De böcker som analyseras i studien är Livet i Bokstavslandet, Nyckeln till skatten och Prima svenska 3 som alla är från olika förlag. Studien kommer att beröra begreppet intersektionalitet som här begränsas till genus, etnicitet och social klass vilka sammanfattas under de teoretiska utgångspunkterna. Frågorna studien grundas på för att få fram resultatet är:   Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar i läseböckerna i termer av normbrytande och normbärande? Hur framställs etnicitet i läseböckerna?  Hur framställs kvinnor/flickor och män/pojkar avseende social klass i läseböckerna i svenska? I detta arbete användes en analysmodell där frågor utifrån de teoretiska utgångspunkterna vägledde analysen av läseböckerna. Resultatet för studien visar en relativt ensidig skildring av genus, klass och etnicitet. Karaktärerna i böckerna bekräftar mer eller mindre frekvent de genusnormer som finns, däremot syns en tendens till att huvudkaraktärerna är allt mer normbrytande än birollerna. Samtliga läseböcker utgår från ett västerländskt perspektiv, där traditioner, utseende och kultur reproducerar en västerländsk världsbild och värderingar. Andra perspektiv än västerländska synliggörs i form av karaktärernas utseende som förstärks på bilderna och bekräftas till stor del av deras namn. Klassperspektivet synliggör en övervägande homogen social klass där karaktärerna har liknande levnadsstilar men skiljer sig delvis åt med olika egenskaper som bidrar till olika kapital.

Den här uppsatsen behandlar Svenska Arbetareförbundet, en arbetarorganisation som stod i opposition med den socialistiska arbetarrörelsen under det tidiga 1900-talet. Svenska Arbetareförbundet (förkortat SvA) kan beskrivas som en förlorare i historien. Organisationen uppstod år 1899 och var under 1900-talets första decennium en konkurrent till den socialistiska arbetarrörelsen, främst ifråga om att sätta dagordningen för hur relationen mellan arbetarorganisation och arbetsgivare skulle se ut. Sv A blev dock aldrig någon reell konkurrent till Landsorganisationen (förkortat LO) och efter storstrejken 1909 förde de en tynande tillvaro. Organisationen upphörde år 1920, och allt centralt arkiverat material brändes. Därför är det svårt att närma sig Sv A genom originalhandlingar från organisationen. Det som finns kvar är, framför allt, Sv A:s tidskrift Arbetare-Tidningen, vilket utgör den här uppsatsens källmaterial. SvA är intressant att studera då de utgjorde den enda reella konkurrenten till LO vad gäller frågan om vilken organisation som skulle sätta dagordningen för organisering av arbetare under det tidiga 1900-talet. Det finns också ganska lite forskning om Sv A, vilket gör det än mer angeläget att studera organisationen.

Föreliggande uppsats redovisar en kvalitativ studie med syftet att undersöka vad lärare i svenska som andraspråk inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program grundar sina val av litteratur på, samt vad syftet med litteraturläsningen är. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i svenska som andraspråk, verksamma inom gymnasieskolans yrkesförberedande program, mer specifikt vård- och omsorgsprogrammet samt handels- och administrationsprogrammet. Efter transkription av det inspelade materialet har det analyserats med hjälp av grundad teori. Resultatet visar att syftet med litteraturläsningen är tätt sammankopplat med valet av litteratur. Gällande skönlitteratur urskiljer analysen fyra kategorier som påverkar lärarna i sina val: anknytning och läslust, yrkesinriktning, kanon och bildningsideal samt yttre faktorer. Undersökningen visar också att syftet med och valet av sakprosa ofta kopplas till färdighetsträning och utvecklande av skrivande.

No description available.

No description available.